 |
 |
Torpet Nytorp var bebyggt redan före 1640. Nytorp tillhörde Vinsta.
1711 angavs torpet som öde. Ett nytt bostadshus byggdes 1712.
En torpare vid namn Per Persson övertog torpet 1740 mot en hyra av tre daler kopparmynt, vilket var den valuta man använde i Sverige på den tiden. Dessutom åtog han sig att ställa upp med två dagsverken i veckan.
Greve Gustaf Bonde på Hässelby gjorde 1758 en förteckning över gårdens torp, och där ingick även Nytorpet.
Sedan kom, bland andra, torparna Anders Andersson, Jan Andersson och Gustaf Jansson. Vid den här tiden var torpet ganska så förfallet. 1867 tillträdde August Dahlbäck som torpare på Nytorp. Då noterades att ”vid stället finnes en ej obetydlig trädgård i temmeligen godt skick med 64 fruktträd förutom bärbuskar”.
|
|
I Nya Daglig Allehanda kunde man i augusti 1878 läsa om en häststöld på torpet Nytorp:
”I lördags stals från torparen Johan Petter Carlsson, boende på Nytorp under egendomen Hesselby i Spånga socken, dels ett sto, dels diverse effekter, värda tillsammans omkring 300 kr. Stölden anmäldes hos polisen, men man hade ingen misstänkt.
Emellertid kom samma dag ett par lantpoliser till poliskontoret, med plåtslageriarbetaren Johan Wilhelm Johansson, vilken tidigare hade straffats för stöld. Han hade kommit till hästslaktaren C. J. Ekeblad-Gustafsson och till honom försökt sälja ett sto, som var värt 180 kronor, för 80 kronor. Ekeblad-Gustafsson förstod att det var stulet.
Johansson nekade dels till att han haft något sto, dels att han skulle ha försökt sälja det till Ekeblad-Gustafsson. När Johansson visiterades upptäcktes att han hade en av de stulna persedlarna. Såväl Ekeblad-Gustafsson som dennes hustru och en annan person, vilken varit på plats, då Johansson försökte sälja stoet, kunde intyga riktigheten av angivelsen. Johansson placerades i häkte.”
Ett par veckor senare kunde man läsa i Stockholms Dagblad:
”Den 21 augusti blev en torpare under egendomen Hesselby i Spånga socken bestulen på sin häst, vagn och sele. Två lantpolismän häktade plåtslageriarbetaren Johan Wilhelm Johansson, vilken till en hästslaktare utbjudit en häst till så billigt pris, att det väckte slaktarens misstankar. Johansson nekade för stölden, men som han bevisligen innehaft och till salu utbjudit den stulna hästen, togs han i fängsligt förvar, och målet överlämnades i går till rådhusrätten.”
I december samma år kunde man läsa om domen: "Den tidigare för stöld straffade plåtslageriarbetaren Johan Wilhelm Johansson blev nyligen dömd för det han tillgripit en häst. Johansson nekade helt fräckt för stölden och påstod att han hade köpt hästen av en obekant man. Han dömdes, för att ha stulit hästen, till straffarbete i 1 år och 6 månader, samt att i 2 år därutöver förlora medborgerligt förtroende, vilket innebar att han förlorade sin rösträtt och han fick inte inneha offentlig tjänst."
|
|
| Ett utdrag ur 1880 års folkräkning. Man kan se att Johan Morling, torpare, född 1831 i Bladåker, bodde på torpet Nytorp tillsammans med hustrun Carolina Forsström, född 1834 i Tierp, och deras barn, fem döttrar och en son. |
|
| Carl Trolle-Bonde skrev 1894 boken ”Hesselby, Arkivalier rörande egendomen och deras egare”. Där har han noggrant gått igenom allt om godset och de underlydande torpen. Detta är vad han skrev om torpet Nytorp, som låg på Vinsta ägor. |
|
Detta är en målning av Nytorp från 1906, när Johan Morling bodde där med hustru och barn.
Ett barnbarn till Johan donerade sedan denna tavla till Hässelby hembygdsförening 1989.
Annicka Behrendtz berättade: ”Mina anförvanter flyttade till Nytorp 1897 och bodde där till 1918. Min mormor donerade denna målning av Nytorp till hembygdsföreningen 1989. Mina anförvanter som bodde där på Nytorp hette Morling och Krantz. Johan Morling var min mormorsmorfar.”
|
|
| En detalj av ovanstående målning visar några av torpets uthus.
Nytorp innehades sedan år 1891 av Johan Morling på 15 år mot ett årligt arrende av 300 kronor. Arealen utgjorde då 17 tunnland 3,4 kappland, nämligen 12 tunnland åker och 5 tunnland hagmark.
Johan Morling dog på nyårsdagen 1918, 87 år gammal, på ett ålderdomshem i Spånga.
|
|
| Trädgårdsmästare Arvid Person tog sedan över Nytorp för att där anlägga en handelsträdgård. Här står han med sin son Edvard. Arvid var född 1866 och sonen var född 1906. Denna handelsträdgård omnämns i boken ”Bland blomsterkungar och växthus” och har där beteckningen V12. |
|
På denna ekonomiska karta över Vinsta 1928-1950 har jag markerat Nytorps handelsträdgård. Tomterna hade jordregisternummer N1-4, N1-8 och N1-9. Arvid, som kallades Ros-Pehrson, byggde 1927 upp denna anläggning.
Adressen var då Hässelbyvägen 226 (Nuvarande Skattegårdsvägen). |
|
|
Edvard Sigfrid Pehrson var son till Arvid Pehrson. Han blev utbildad i faderns trädgård och genomgick Vallberga Trädskola 1924.
Han arrenderade trädgården Rosbacken från 1927 fram till faderns död 1935, varefter han även övertog familjens trädgårdsanläggning Nytorp.
|
|
Nytorp handelsträdgård hade en yta av 30 000 kvm. På kartan kan man se växthusen som svarta markeringar.
På friland odlades blomkål. Under glas odlades rosor, hängsparris och fjädersparris. Produkterna såldes i Klarahallen inne i Stockholm.
I Söderhamns tidning kunde man den 28 maj 1942 läsa följande notis:
”Tromb tog 200 fönster: Trädgårdsmästare Edvard Pehrsons trädgård vid Nytorp i Hässelby villastad hemsöktes vid 11-tiden på tisdagen av en tromb, som anställde en stor förödelse. Över 200 drivhusfönster rycktes loss och slungades högt upp i luften. Fönsterbågarna krossades som tändstickor och glas och träflisor yrde i luften, som kortlappar.
Folket i trädgården, däribland några barn, måste skyndsamt söka skydd i de gropar, som grävts för värmepannor till växthusen, och där fick man sitta i ”skyddsrum”, tills regnet av glas och trä slutat falla.
Skadorna uppskattas till ett par tusen kronor. Trädgården är emellertid försäkrad mot värdeskador av detta slag.”
|
|
|
På detta flygfoto, som visar dagens bebyggelse, har jag ritat in var torpet Nytorp låg och jag har markerat handelsträdgårdens omfattning.
|
|
|
Så till sist en närbild av Nytorp
som det såg ut i början av 1900-talet.
|
|
|
|