Denna bild tog jag 1959. Det är min mor som sitter på en bänk i det nya centrumet i Hässelby strand. Göran Leksaks- & Presentaffär öppnade sin lokal när centrumet invigdes, men lönsamheten var dålig och affären upphörde efter bara några år.
Foto: Henrik Henrikson.

En dryg månad efter att Hässelby strands centrum invigdes så var tunnelbanan färdig och man kunde öppna trafiken fram till Hässelby strands station i november 1958.
Här sitter spärrkonduktör Ebba Johansson i den alldeles nya biljettkiosken vid Hässelby Strand. Blommor står i en vas dagen till ära.
Lägg märke till mynthållaren placerad till höger om luckan.

Utanför tunnelbanestationen stod en korvgubbe och sålde kokt korv med bröd. Han hette Hubert, kallad Hubbe, även han med en mynthållare runt halsen.
Han var populär bland kunderna i Hässelby strand. Kom alltid med travtips. Hade man inte råd med en korv så kunde man köpa ett bröd med senap för 10 öre.
Som synes stod han och sålde sin korv i alla väder. På vintern hade han yllevantar med avklippta fingertoppar. Framåt 1972 blev det förbjudet med korvgubbar med låda på magen.

Utanför tunnelbanestationen stod ungdomar och sålde Aftonbladet och Expressen på söndagseftermiddagarna, när alla tobaksaffärer var stängda.
Bild från SL.

Senare på 1960-talet byggdes den första lilla korvkiosken på platsen. Den hade servering genom en lucka, som var vanligt på den tiden. Kvinnan som innehade den då hette Iris.
Det finns knappast någon bild av Iris ursprungliga korvkiosk. Här har jag emellertid hittat en, lite grumlig, bild där man ser hennes kiosk där borta till vänster. Sortimentet var i början ganska begränsat. Iris sålde då bara kokt eller grillad korv. Sedan kom även tunnbrödsrullar på menyn och Iris blev känd för sina goda tunnbrödsrullar, men man fick ingen gaffel. Det var fusk.
Iris var omtänksam och brydde sig om sina kunder. Hon tog hand om ungdomarna som var hungriga på nattkröken. Hon var som en morsa för dem som hängde i centrum, både nyktra och onyktra. Om det krisade sig så kunde någon ung man till och med få en tunnbrödsrulle på krita.

Henrik Prüzelius berättade om en nyårsafton i slutet av 1970-talet:
”Jag har ett skönt minne av Iris. Det var nyårsafton och vi hade varit ute och festat i stan. Vi kom med tunnelbanan och skulle vidare med bussen hem till villastaden. Alla var lite småhungriga. Till vår stora glädje hade Iris öppet. Hon stod där och langade korv i en festblåsa till glädje för alla natthungriga.”

Hässelby strands centrum beskrevs som ett stadsdelscentrum med intim skala och strikta och vårdade byggnader i varmt rött tegel, skiffer och teak.
Centrumområdet var förbehållet fotgängarna men skiljdes olyckligtvis från tunnelbaneuppgången av en trafikled. Bilden visar den del av centrumet som låg utmed Fyrspannsgatan. Det var ännu vänstertrafik och man kan se en matarbuss på linje 119 på väg mot Hässelby villastad.
Foto: Hasse Ekman.

Här ser vi den delen av centrumet där man kunde finna Konsumbutiken och den separata fiskaffären. En sommarsolig dag 1960 tog Anders Eriksson denna bild av sin far Oskar. I bakgrunden syns buss 119 stå och vänta utanför tunnelbanestationen.

Innan blomsterkiosken hade kommit på plats fanns ett provisoriskt blomsterstånd på samma plats. I bakgrunden skymtar bebyggelsen på Persikogatan.
Foto: Anders Eriksson 1962.

Här ser vi bland annat Ur och Optik och till vänster om den låg Skivbutiken, som en natt våren 1959 råkade ut för ett inbrott. Ett 100-tal grammofonskivor stals, värda ungefär 3000 kr. Tjuvarna avslöjade sin musikaliska smak genom att enbart stjäla skivor med rockmusik. De hade i hyllfacken speciellt letat fram plattor med Elvis Presley och Pat Boone. Utöver plattorna stal tjuvarna en växelkassa med 225 kr. De hade tagit sig in i lokalerna genom att slå sönder glasrutan i entrédörren.
Så har vi sybehörsaffären med fru Lundström som butiksinnehavare.

Till höger ser man det stora tvåvåningshus byggt i betong med tegelfasad i övervåningen och med teak och skiffer nedtill.
På övervåningen låg Stockholms modernaste och kanske också mest originella ungdomsgård. Utöver kafé, samlingssal och en svit hobbyrum – ungdomsgårdarnas standardutrymmen – hade hässelbygården två specialsalar, en sporthall för bordtennis, brottning, tyngdlyftning och andra kraftsporter samt ett ”japanskt” rum med mittpelare, bord låga som stolar och milt lysande papperslampor. Ungdomsgården hade fönster åt alla fyra väderstrecken.
I övervåningen låg också barnavårdsnämndens barnavårdcentral, och där hade tandläkare Waldemar Dammert sin mottagning.
Foto: Lennart Månsson1963 (Tyvärr var det vid den här tiden modernt bland fotografer med effektraster, och här har Lennart experimenterat med ett "mosaikraster").

Hässelby strands ungdomsgårds första föreståndare hette J. R. Eriksson, som sedan efterträddes av B. O. Carlsson, vilken kom från ungdomsgården i Hässelby gård.

Kjell Bävergren berättade: ” På onsdagarna visades på ungdomsgården gamla svart-vita filmer för oss som hade "gårdskort". Biljetten kostade 2 kronor. Andra kvällar kunde man köpa läsk och godis, spela flipper, fast flipperspelet var konstant upptaget av "grabbarna som var inne". På en jukebox lyssnade man på musik för 25 öre skivan.
Man kunde även spela kort och biljard. När TV-serien "High Chapparal" visades i TV:s enda kanal, så stängdes jukebox och fliperspel av, och man rullade fram en TV på ett stativ i lokalen där ett biljardbord fanns.
Ibland uppträdde popband. T.ex. "The lollipops" från Danmark, och "Science Poption" med bland andra Roger Wallis, som senare skulle komma att jobba på Utlandsradion.”

Annonsen till höger visar ungdomsgårdens fullspäckade program nyårsafton 1960.

Den vänstra bilden visar kaféavdelningen på Hässelby strands ungdomsgård.

Bildtext till den högra bilden: ”Sista lördagsdansen på Hässelby strands ungdomsgård. 300 ungdomar kom, vilket betydde toppnotering. Besökssiffran har normalt varit betydligt blygsammare. På bilden ”tågar” Christina Lindgren, Christina Lundkvist, Jane Åstrand och Agneta Andersson över dansgolvet.”

En bild från Hässelby strands ungdomsgårds kafé 1984. Mia, Sussi och Sabina sitter och diskuterar och äter godis.
Föreståndare för Strandgården var på den här tiden Olle Gustavsson. Han sade ”Vi har rock på lördagskvällarna”. Åldersgränsen var 13 år. De kvällarna kallades Beach House Rock.
"På Strandgår´n repade 15 band". Den 23 april 1988 var det uttagning till luftgitarr-SM på Hässelby strands ungdomsgård.
Okänd fotograf.

Här ser vi ungdomsgårdens lokaler i övervåningen, bageri och blomsteraffär i undervåningen.
Ann-Kristin Marinica berättade: "I den lokalen fanns en blomsteraffär i drygt 35 år. Den hette Blomsterhörnan och drevs först av min mormor från 1958 till 1971 och därefter av min mamma till 1994. Butiken fanns kvar i något år till, först därefter blev det konditori."
Foto: Lennart Månsson.

Bilden av Blomsterhörnans interiör på 1960-talet är insänd av Ann-Kristin Marinica.

Bernhus Foto hade en välförsedd butik i Hässelby strands centrum. På denna bild från 1961 fyller fru Bernhus på i hyllorna med filmrullar.
Bertil Bernhus var aldrig speciellt intresserad av att fotografera omgivningarna i Hässelby. Han gick aldrig ut med sin kamera, utan skötte butiken, sålde fotoutrustning och tog emot filmrullar för framkallning. Dessutom fanns det en liten ateljé för porträttfotografering.
Bilden inskickad av Marie-Louise Svärdman.

En bild av Bernhus fotobutik med fru Bernhus och Marie-Louise Svärdman, som jobbade som praktikant.
Bilden inskickad av Marie-Louise Svärdman.

I februari 1961 beslutades att Hässelby Strandtorg, som ofta förväxlades med Hässelby torg i Hässelby gård, skulle byta namn till Maltesholmstorget. Här ser vi Oskar Eriksson promenera på det omdöpta torget tillsammans med sin hustru Irma.
Foto: Anders Eriksson.

Herrfrisören i Hässelby strands centrum hette Göran Öberg. Han hade fem döttrar och bodde på gamla Glädjevägen i Backlura. Han och en kollega startade frisersalong då centrumet stod klart 1958. Han slutade av hälsoskäl hösten 2016.
Göran var med i Vällingby folkdanslag, det är därför han har folkdräkt på bilden.

Maria Hedlund berättade: "Jag fick alltid klippa mig hos honom. Varje gång satte jag mig i stolen och sa "Jag ska ha långt hår!". Sen klipptes det ändå av strax under öronen... : Jag minns också hans kollega, den andra frisören. Var alltid fascinerad av hans perfekta vågor i håret. Möjligen permanentade, jag vet inte."

Rolf Nordin berättade: "Jag har gått hos Göran Öberg i alla år sedan starten. Strax före öppningsdags kom han med buss 119 och hade alltid med sig sin bag med några lunchsmörgåsar. På bilden bär han en folkdräkt från Haninge (tror jag). Tidigare var han aktiv inom folkdansrörelsen och ledde även kurser. Bilden är gissningsvis från sent 1960- eller tidigt 1970-tal."

Bilden är inskickat av Hasse Ekman.

I början av 1961 öppnade Stockholms Sparbank i den lokal i Hässelby strands centrum som tidigare innehades av butiken Mode Jolie. Denna bild visar hur centrumet såg ut från höghuset på Persikogatan. Längst till höger syns Martens Konfektion AB som var verksam åtminstone hela 1960-talet.

I tvåvåningshuset längst bort till vänster låg Konsum. I mars 1987 gick larmet om ett inbrott i Konsums lokaler. 10 poliser och sex ABAB-vakter stod utanför Konsum när tjuvar borrade för fullt inne i butiken. Efter en stund kom tjuvarna ut. De såg rätt chockade ut när de fick se alla poliser. Tjuvarna, en 28-åring och en 25-åring kunde inte annat än erkänna stölden.

Foto: Göran Tjerneld 1961.

Under lågtrafik gick det bara halva tåg med fyra vagnar på tunnelbanan. Tåget med destination Farsta är på denna bild klart för avgång.
Foto: Henrik Henrikson 1965.

I början fanns dessa kurer där det stod kontrollörer som kontrollerade att alla hade giltiga biljetter. Dessa kontrollanter ersattes senare med brevlådeliknande boxar med texten ”Lägg biljetten här”. Kurerna behövdes då inte längre, och de monterades ner successivt.

Polisman Bonde Nilsson kunde stå på vakt i den ibland ganska stökiga tunnelbanehallen.

Hässelby strands biljetthall beskrevs så här: ”Ungdomar skriker, hånglar, dricker öl och knarkar. En äldre manlig spärrvakt försäkrade att han hade svårt att härda ut. Man smiter genom spärrarna utan att betala. Många kvinnor vågar ej passera hallen då de kommer hem med sena tåg. Många vill därför att deras män skall möta dem i hallen.”
Och detta var alltså i början av 1960-talet, den gamla goda tiden.

En tunnelbaneförare berättade från den här tiden: ”Vid ankomsten till Hässelby strand satt en person och sov i vagn 8. Då jag lyfte ned hans fötter från sätet och lyfte upp honom försökte han slåss. Jag fick dock ut honom på plattformen. Då försökte han tränga sig in i förarhytten. Jag lyckades få ut honom och stänga dörren. När vi körde hoppade han upp framtill på vagnen och ryckte loss vindrutetorkaren och slog in frontrutan. Jag gick då ned på spåret varvid han också hoppade ned och attackerade mig med vindrutetorkaren. Jag lyckades dock lugna ner honom och få upp honom i vagnen. Vid Hässelby gård gick han av och gick mot spärren där han omhändertogs av polis.”

Men oftast var Hässelby strand en lugn och idyllisk tunnelbanestation. Bilden är från en solig vinterdag 1965. Damerna har vinterkappor och mössor, men männen skulle på den här tiden inte ha något alls på huvudet, och täckjackorna hade inte slagit igenom på den här tiden.
Foto: Lennart Månsson.

Den stora nackdelen med Hässelby strands centrum var gatan som delade tunnelbanestationen från affärerna i centrumet. Så här såg det ut varje gång ett tåg kommit in. Folk strömmade över gatan till affärerna på andra sidan.

I början av 1962 fanns det planer att utöka centrumet. Flera av butiksägarna ville ha större lokaler. Man tänkte sig att halva Fyrspannsgatan skulle spärras av för körtrafik och där skulle man bygga ett nytt affärshus i två våningar. På den bilfria delen av Fyrspannsgatan vid sidan av den nya butiksfastigheten har man tänkt sig ett nytt attraktivt torg. Den nuvarande centrumanläggningen skulle då sammanbindas med tunnelbanestationen på ett fördelaktigt sätt och man skulle slippa de irritationer och olyckstillbud som så ofta uppstod när fotgängare hastade över Fyrspannsgatan på väg till och från butikerna.

Foto: Lennart Månsson.

Sophie Avén hade önskemål om ytterligare lokaler för att kunna öppna en servering. Fiskaffärens innehavare önskade större lokaler, och även Konsumsnabbköpet hade behov av att expandera. Och så ville man utöka sortimentet med en herrekipering, en skobutik och kanske även ett konditori.
Fiskaffärens ägare, Arne Svedman, sade: ”Enligt de resonemang som förts i föreningen skulle jag överlåta min lokal – fiskaffären – till Konsum och själv få en större lokal, Martens dam- och barnkonfektion, som nu döpts om till La Donna, vill också ha bättre utrymmen.”
Men på hösten 1963 upptäckte man att i Fyrspannsgatan, där det nya affärshuset skulle byggas, fanns en mängd ledningar som då måste läggas om, vilket skulle kosta avsevärda summor, och det skulle företagen i centrumet få betala.
Stockholmshem, som skulle bygga den nya affärsbyggnaden, krävde att de företagare som flyttar in i det nya huset skall satsa en avsevärd kontantinsats. Företagarna vägrade gå med på Stockholmshems krav, och till slut rann hela den goda idén ut i sanden.
Foto: Lennart Månsson 1966.

Sommaren 1964 sökte Sophie Avén förstärkning till sin köttavdelning. Ingemar Stenberg berättade: ”I slutet av 50-talet hette butiken Sophie Avén. Senare kom den att heta Martin Olsson. Jag jobbade efter plugget på Martin Olsson som mopedbud. Måste ha varit 1966 när jag hämtade första paketmoppen från en järnvägsdepå i Älvsjö. En annan kille som jobbade med mig som mopedbud hette Rikard. Martin Olsson hade en konditor som gjorde underbara bakelser. Kunde hända att jag smakade på dom i smyg. Föreståndaren hette Gert Berterup. Han flyttade sedan till farstabutiken, kan ha varit 1968, och jag vill minnas att en som hette Olsson tog över.”

Vid femårsfirandet av Hässelby strands centrum hade man byggt upp en scen där man presenterade underhållning för barn och ungdom. Bakom scenen skymtar den tomt där kyrkan står i dag.
Foto: Lennart Månsson 1963.

1969 hade man börjat bygget av kyrkan i Hässelby strands centrum. I bakgrunden syns bland andra de tre butikerna Pagelles konfektionsbutik, Gredes Färghandel och Sophie Avén. Dessa tre butiker, som ligger vägg i vägg, fick en natt påhälsning av inbrottstjuvar som vållade stor skadegörelse i alla affärslokalerna. Tjuvarna bröt sig in i Pagelles butik. Därefter bröt de upp ett hål i tegelväggen till Gredes färg. Sedan forcerade de nästa tegelvägg och kom in i Sophie Avéns livsmedelsaffär. Där försökte de spränga kassaskåpet. När inbrottet upptäcktes morgonen efter rådde fullständig kaos i de tre butikslokalerna.
Foto: Henrik Henrikson.

Direktör Bo Martens stängde hösten 1967 sin damkonfektionsbutik i Hässelby strands centrum och lokalerna övertogs av Sophie Avén. ”Affärsläget är inte dåligt i Hässelby strand”, sade direktör Martens. ”Jag har stängt butiken för att på ett bättre sätt få händerna fria för en stor satsning i Vällingby Centrum. Jag hade i det längsta hoppats att Hässelby strands centrum skulle byggas ut, men när vi för några år sedan diskuterade en expansion med byggherren fick vi veta att man krävde en kontantinsats på 500 kr. per kvadratmeter butiksyta. Jag ansåg emellertid att en investering av denna storleksordning inte var rimlig. Detsamma tyckte mina kolleger.”

Bilden från 1964 visar två bröder med de så populära tefaten man åkte med i alla vinterbackar. Fotot är inskickat av Dag Johnsson.

Blomkiosken och Iris korvkiosk vid sidan av tunnelbaneentrén. Nedanför blomkiosken fanns en berghäll där ungdomar brukade samlas.
Suzzie Axtelius berättade: ”Blommor och Iris korvmoj på 1970-talet. Tänk när alla samlades på berget utanför tunnelbanan... Jag minns Apan och gänget!”
Carina Björndahl berättade: ”Vid den där blomkiosken har jag stått på morsdags-morgnar och köpt blommor. Luckan var så högt upp att det var svårt för ett barn att nå upp med pengarna.
Eva Nelson: ”Där i grillen har jag köpt många korvar.... Kände faktiskt Apan...”
Suzzie Axtelius: ”Jag vet bara EN kille som kallades apan... Halvlångt rött hår ... Haltade lite... Bodde i Hässelby gård men var ofta i Hässelby strand och umgicks med Kurre och Skille bland andra...”
Kerstin Videlius: ”Vi var några som hängde med det gänget. Mannen i blomkiosken var inte så glad över att vi satt och hängde på berget bakom.”
Foto: Suzzie Axtelius 1970-talet

En bild av Hässelby strands centrum 1978. Vi ser Bernhus Foto, där Bertil Bernhus gav sig tid att prata med alla sina kunder. Bertil tyckte inte alls om att en kyrka byggdes på andra sidan torget. Kanske han hade hoppats på att kyrkan skulle byggas på annan plats så som man hade diskuterat i början. Hur som helst, nu tyckte han att torget blivit fult med den stora tegelkolossen mittemot.

Detta år hade apoteket i Hässelby strand precis stängt för att återuppstå i Åkermyntans Centrum, i Hässelby Villastad. Det bytte sedan namnet Vågen till Apotek Åkermyntan.

Foto: Lasse Carlsson.

En bild av plattan framför tunnelbanans entré. Denna öppna yta användes aldrig till någonting. Folk hastade till busshållplatsen eller över gatan till butikerna.
De som bodde i norra Hässelby strand vek tvärt av till höger utanför tunnelbanestationen till Persikogatan och vidare hemåt.
Foto: Theddo Rother-Schirren 1978.

Hagströms Radio TV AB bytte på 1970-talet namn till Hagström Sport och Musik AB. På bilden ser vi ett gäng ungdomar utanför Hagströms skivaffär.
Bengan Ljunggren berättade: ”Där ser vi från vänster Monica och Katarina, kallad ”Katta”. Sedan sitter en kille på huk som jag inte har namnet på. På dörrtrappan sitter Kenta Åkerström och Kenta Söderlind med några öl. Längst bort sitter Jonnie M.”
André Hagberg berättade: ”Bilden bör vara från i alla fall 1980 då det är en poster till höger om dörren från Kaipa's skiva Händer som kom ut 1980.”
Foto Bengan Ljunggren.

1981 byggdes Hagströms lokaler om till pizzeria. Denna ritning visar de rymliga ytorna i lokalen så som det var tänkt från början. Längst till höger syns entrén till pizzerian. Vid nr 13 på ritningen bakades pizzorna och nr 12 är själva pizzaugnen.

Längst ut i ett av centrumhusen, alldeles intill trappan ner mot parkleken Stråket, låg postkontoret. Det hette från början Vällingby 4 för att senare få namnet Hässelby 3.
Någon gång på 1990-talet lades postkontoret ned, och Vivos butik fick fungera som postombud.
Närmaste grannen var, när den här bilden togs, ett solarium. Där låg tidigare Ulla-Bellas sybehörsbutik. Där syddes popbandet Boppers första scenkläder - lila kavajer med svarta streck.
Foto Postmuseet 1986.

En etikett i plast som användes för att märka buntar med försändelser till postkontoret i Hässelby. Denna etikett hittades av Robert, efter att posten lagt ned sitt kontor.
Till höger ett julklappstips från julen 1991, när postkontoret i Hässelby strand ännu var i verksamhet.

Interiören i Hässelby strands postkontor var ljus och rymlig med fyra kassor, byggt i typisk 1950-talsstil.
Foto Postmuseet 1986.