 |
 |
Nära Johannelunds tunnelbanestation finns en mystisk dörr in i berget. Det ligger i skogsbrynet vid parkeringen Siktgatan, utanför Coop i Vinsta. Många har gått förbi under årens lopp och undrat vad som kan finnas därinne.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
| Detta flygfoto visar var bergrummet ligger i förhållande till Johannelunds tunnelbanestation.
Arenco fick 1953 tillstånd att spränga ut i berget för verkstadslokaler och ett skyddsrum. Arenco började samma år att spränga i berget, och var därmed den första firman som byggde i industriområdet i Johannelund.
|
|
Efter andra världskriget tillverkade Arenco siktesinstrument, s.k. centralinstrument, för luftvärn, med elektronik och optik som man följde målet med. Vänster bild visar en luftvärnskanon och högra bilden visar en värnpliktig som manuellt följer ett ankommande fiendeplan. I bakgrunden syns det siktesinstrument som elektroniskt följde målet. Från det siktesinstrumentet skickades sedan elektriska signaler till luftvärnskanonen som då snabbt riktades in mot det ankommande flygplanet.
Foton: Henrik Henrikson 1968, digitalt färglagda. |
|
|
Denna bild är tagen från ytterdörren till bergsutrymmet. Man ser hur nära Arencobyggnaden, ligger. På 1950-talet var även det amerikanska telefonbolaget ITT med och utvecklade militär utrustning här i Arencohuset.
Foto: Henrik Henrikson 2013.
|
|
Bergrummet sprängdes ut för att kunna ge skydd till de omkring 150 svenska och amerikanska ingenjörer som på den tiden arbetade i Arencohuset.
Det huset blev klar för inflyttning 1956 och lär ha kallats ”Spionhuset” under kalla kriget. Bergrummet var säkert mot taktiska kärnvapen och det var utrustat så att man skulle kunna stanna där en längre tid.
Ritning från 1952.
|
|
|
En travers sitter monterad i taket i den första stötvågsfickan. Andra bilden visar skyddsporten som leder in till verkskyddscentralen och skyddsrummen. Den tjocka pansardörren skulle stänga ute omvärlden totalt.
Foto: Antus 2012.
|
|
Verkskyddscentralen skulle vid ett fientligt anfall hjälpa och skydda de anställda. Allt var förberett för att snabbt kunna komma igång med att leda bolagets arbete inifrån de skyddade utrymmena. Verksskyddet organiserades under Civilförsvarschefen och bestod av Verkskyddsledning som ledde arbetet, en räddningsgrupp, en samaritgrupp som tog hand om skadade och en teknisk grupp som såg till anläggningens installationer.
Här fanns också ett sjukrum med plats för sex personer och ett förbandsrum. |
|
Vänster bild visar hur verkskyddscentralen såg ut efter många års förfall. Höger bild visar de fönster som telefonisterna satt bakom. Där hade de kontakt med omvärlden.
Foto: Antus 2012. |
|
Vänster bild visar förbandsrummet med ett handfat i hörnet och ett värmeelement på golvet intill väggen. Höger bild visar ett låsbart skåp som stod i sjukrummet.
Foto: Antus 2012. |
|
Vattnet var livsnödvändigt för att de skulle kunna stänga in sig i rummet. Skyddsrummet hade en egen kallkälla. Den låg längst in och längst ner i bergrummet.
Ritningen visar att man hade installerat både elektrisk och handdriven pump. |
|
Latrinbås i ett särskilt rum intill skyddsrummen. Det fanns elva torrklosetter.
Foto: Antus 2012. |
|
Längst in i bergrummet fanns skyddsrum i två plan. Där hade man ordnat sängplats för 150 personer.
Foto: Antus 2012. |
|
Trappan i skyddsrumsdelen. Ett handfat skulle räcka till hygienen. Längst bort syns dörren till rummet utanför, där torrtoaletterna var placerade.
Foto: Antus 2012. |
|
2013 tog Bill Palmborg sig an det förfallna bergsrummet. Han ville öppna det för allmänheten.
”Det här ska bli Västerorts nya kulturcentrum”, sade han.
Bill Palmborg hade många och storslagna idéer. Han snickrade ihop rejäla bord och bänkar i grovt virke och placerade dem utanför bergsrummet. Bergrummets kafé öppnades sommaren 2013.
Foto: Henrik Henrikson 2013.
|
|
|
Planerna var stora i början.
Bill Palmborg tänkte också börja servera grillad biff.
Foto: Henrik Henrikson 2013.
|
|
|
Bill Palmborg hade placerat ut café-möblerna utanför entrén.
I oktober 2013 fick vattnet från bergrummets källa godkänt med betyget ”högsta tänkbara vattenkvalitet”.
Bill planerade att använda det välsmakande och nyttiga vattnet till bryggeri eller musteri, eller också skulle han använda det vid tillverkning av äppelmos eller lingonsylt. Det var ingen hejd på hans alla idéer.
Foto: Henrik Henrikson 2013.
|
|
Skyddsrummet som ligger längst in skulle bli hjärtat i hela anläggningen. Där skulle det kunna bli en kulturscen med utställningar, teaterföreställningar eller en plats att fika på.
”Här kan bli hur fint som helst. Vi har haft en operasångerska här, och det var en fantastisk akustik”, sade Bill.
Foto: Antus. |
|
Bergrums Café. Serveringen var ju ett enmansföretag, så kunder fick hjälpa till med att plocka undan skräpet.
Foto: Henrik Henrikson 2013. |
|
| Bill, som även gick under namnet GrillBill sedan sin medverkan i TV4:s ”Grillmästarna”, gjorde egen kol som han grillade på. Han planerade att grilla kött enligt 1600-talsmetoder i berget. En vedeldad ugn fanns också med bland det som han ville rusta upp.
Bill skrev på sin hemsida: ”Jag har ett bergrum i Stockholm som ska bli ett konstcentrum med bak av tunnbröd, barkbröd och andra gamla recept. Ugnen har stålluckor och består av två med stålluckor förslutna nivåer. En nedre där eldning kan ske med ved eller gas eller med el och en övre med stora hål ned så att man kan ha alstren hängande ned i hettan.”
Foto: Antus.
|
|
När jag 2023 gjorde en visit till bergsrummet hade någon innanför entrédörren placerat en skylt med texten ”Sanering pågår. Livsfara!” för att avskräcka eventuella besökare.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
Idag har ingången till bergrummet vuxit igen nästan helt. En trädstam har fallit framför ingången, och det dröjer nog inte länge innan allt är helt igenvuxet, och ingen längre vet vad som finns där innanför buskarna, inne i berget.
Foto: Henrik Henrikson. |
|