 Text: Henrik Henrikson Bilder: Svenska Dagbladet, Stadsmuseet m.fl. |
 |
|
När man kunde åka tåg från Stockholm till Hässelby,
så gick passagerartrafiken endast fram till Hässelby villastad, och det var bara soptågen som fortsatte fram till Lövsta sopstation. Vad ingen vet så var det från början tänkt att även passagerartrafiken skulle gå ända ner till stranden vid Lövsta. |
Genom en resolution den 22 okt. 1886 erhöll Stockholms stad rätt att anlägga och driva persontrafik från Spånga station till Mälarens strand vid Lövsta. I planen ingick att Stockholms stad skulle bygga stationsbyggnader vid ändstationen intill Mälarstranden för persontrafik. Denna station blev emellertid aldrig uppförd. |
 |
|
De mälaröbor som med båt kom över till Lövsta måste forsla sina varor förbi sopstationens högar med avfall,
upp för någon av de två backiga och besvärliga vägarna fram till stationen i Hässelby villastad för att komma till tåget mot stan. |
I en skrivelse den 30 juli 1908 hade ombud för Färentuna, Sånga, Hillersjö, Skå och Ekerö socknar begärt att Stockholms stad skulle låta persontågen gå ner till stranden vid Lövsta. Det skulle vara en avsevärd fördel att från sina båtar direkt kunna gå på tåget vid stranden. Och på vintern skulle man kunna köra med bil över isen fram till stationen i Lövsta. Men denna ansökan avstyrktes 1910 av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Man ansåg att en sådan station skulle stå oanvänd under större delen av året, då frakter från öarna oftast gick med båt in till Stockholm. |
 |
|
Dessutom tyckte man det var olämpligt ur hygienisk synpunkt att ha persontrafik i närheten av den stinkande latrinhanteringen.
Så det blev aldrig någon järnvägsstation för passagerartrafik vid Lövsta strand. |