Albert Landberg deltog under många år i såväl trädgårdsnäringens olika organisationer som det kommunala arbetet i Hässelby villastad. Han var en av initiativtagarna till anläggandet av Hässelby begravningsplats och byggandet av kyrkan. Han var under 30 år kyrkvärd i församlingen.

Här står Alli Alkio tillsammans med fyra manliga arbetare framför Landbergs växthus någon gång omkring 1914.

Kan det vara så att kvinnan bredvid Landberg är hans hustru?

Efter första världskriget var det flera åkare och en del trädgårdsarbetare som köpte gamla lastbilar billigt i Tyskland. Lagerlunds var ett av de åkerier, som hjälpte till med transporterna in till Hötorget och andra centrala platser. Man kan se att det står ”Alb. Landberg” på en av trälådorna.

Santeri Alkios berättelse om besöket fortsätter: "Landberg berättar att tidigare, då hela Hässelby ägdes av en enda man, var det endast sex torpare som sysslade med odling.
Nu finns det på samma område 100 trädgårdsodlingar och 2400 invånare, av vilka en tredjedel lever på trädgårdsodling och därtill hörande arbete. Till en början, då det var lätt att få gödsel från Stockholm, anlades endast nyttobänkar. Men när gödseltillgången försämrades måste man bygga flera växthus. Förr gav hästarna i Stockholm skaplig gödsel, men de nuvarande ”bilarnas” gödsel är sämre. (Vi skrattade).
På vår fråga svarade hr Landberg att han till sitt förfogande hade 3 tunnland mark och att den årliga omsättningen var cirka en miljon finska mark. Ett tunnland mark i Hesselby kostar 10 000 kronor."

Berättelsen om Santeri Alkios besök i Hässelby fortsätter: "När vi hade beskådat odlingarna bjöd herr Landberg in resenärerna till sin prydliga bostad, där husets duktiga värdinna och hurtiga dotter tog emot gästerna med varm vänlighet.
För undertecknad var denna bekantskap med familjen en angenäm sak. Ty min dotter hade varit omkring tre år i detta hus som trädgårdselev och hade bemötts som en familjemedlem. Som goda, dugliga människor hade jag alltid lärt känna dem. Den nu stiftade bekantskapen förstärkte fullständigt min förhandsbild av dem.
Vi avnjöt förfriskningar, som värdinnan bjöd på, vi talade, vi språkade, vi bjöd in dem till Finland, som de lovade besöka denna sommar, åtminstone Helsingfors, senare Österbotten.
Så börjar vi röra oss vidare, vi kommer till odlingen i granngården, där det på friland finns betydande trädgårdsodlingar. Under besöket stöter vi på moderna bevattningsanordningar, som tydligen är praktiska och lätta att få till stånd överallt, där det finns möjlighet att få tryckvatten.
Vi är tillbaka på båten, som nu tar emot oss såsom själva mor Svea sina söners goda, men utsvultna och trötta bekanta. Detta är för de flesta av oss dagens frukost, av vilket följer att maträtterna och läckerheterna tar sin bekanta väg utan stora åthävor.
Och alla är nu så bildade, att vi får äta i fred utan onödiga tal, vilket annars kan göra upplevelserna av festmåltider kantade av lidande. Denna måltid,– aj aj, så skeppsflickorna gjorde den tilltalande och begärlig för alla sinnen, så att snålvattnet rinner i munnen vid minnet av den!"

I ett reportage i Svenska Dagbladet kunde man läsa: "Timme efter timme kan man vandra omkring bland de låga, vitstrukna glashusen, förirra sej in i gångarna mellan manshöga buskar och plantor, villa bort sej i labyrinter av frodiga grönsaksängar och plötsligt befinna sej i en trädgård i grönskan och mäster Albert Landberg bjuder en smaka – då har man hamnat i Backtäppan vid Carl Bondes väg."

Albert berättade vid ett tillfälle om hur det var när han första gången kom till Hässelby: "När jag kom hit 1903 fanns här bara två före mig som börjat med att odla grönsaker. Här fanns några torp under Hässelby gård, och resten var rena vildmarken. Jag startade så smått med ett växthus i två avdelningar, och första året var det mest grönsaker som odlades. Fina begonier hade jag haft med från Finland, där jag praktiserat, och det dröjde inte länge förrän även blomsterodlingen blev en stor produkt."

Några rader ur ett tidningsreportage: "När man sitter hemma i trädgårdsmästare Landbergs magnifika villa och ser ut över den stora anläggningen förstår man att det ligger ett hårt och uppoffrande arbete bakom verket. Över de tre hektaren ligger nu ett 30-tal växthus med längder varierande mellan 30 och 60 meter, och mellan dem stora fält av syrenbuskar, tomatplantor, fruktträd och frilandsblommor.
Tidigare fanns det elva små värmepannor, nu tronar i ensam majestät en panncentral med tre pannor på cirka 50 kvadratmeter vardera som en symbol för rationaliseringen och utvecklingen."

På den högra bilden står Albert Landberg och samtalar med dåvarande kungen Gustav VI vid invigningen av Årsta Partihandelscentral i november 1962.