Kakelugnarna i Hässelby |
|
Text och färgbilder: Henrik Henrikson 2017.
|
 |
|
För 250 år sedan konstruerades den första vedbesparande kakelugnen,
alltså den klassiska kakelugnen som värmdes upp av röken i gångar som gick igenom hela kakelugnen. På bilden ser vi den kakelugn som finns i villa Solbacken i Hässelby gård. |
Herman Björnberg föddes 1868 i Essunga i Skaraborgs län. År 1907 köpte Herman Björnberg mark mellan Granskogsvägen och Glädjevägen i Hässelby. |
I Herman Björnbergs lervarufabrik producerades under Hässelbys trädgårdsmästarepok allt från krukor, vaser, snusdosor och annat smågods till kakelugnar. |
1934 gjorde stadsmuseet en film i Björnbergs lervarufabrik i Hässelby, för att dokumentera detta uråldriga hantverk. Här följer några bilder från den filmen: Leran hittade Björnberg omedelbart under matjorden i åkrarna i Hässelby. Det var rödleran man använde - blåleran var mycket mera hårdarbetad. Till kakeltillverkningen blandades leran noga med sand, kanske för att tåla värmeväxlingen. |
|
Så länge kakelugnar funnits har kakeltillverkningen varit krukmakargöra. Den upparbetade leran formas på bänken till en fyrkantig stussel, ur vlken kakelbladen skärs med mässingtråd. |
Bladet fördes över på en kakelform, och prostarna, kring vilka rumpen skulle läggas, sattes mitt på bladet, om det nu var någon som hängde med i facktermerna... |
Kort sagt, varje ruta på en kakelugn är ett riktigt hantverk, så att den ska kunna sitta stadigt på sin plats och hålla i många år. |
Här öser man på en hinna med vitlera, så att plattan ska få rätt färg. |
Sedan är kakelplattan klar för att dekoreras. Björnberg var riktigt konstnärlig. |
Därefter glaceras kaklet med flytande glacyr, och det är dags för bränningen av kaklet. |
Här ser vi Björnberg komma ut från rummet där kakel och krukor brändes. |
På 1920-talet började efterfrågan på kakelugnar drastiskt minska, då man började värma upp sina bostäder med ved- och kokspannor. Björnberg fortsatte sin drift fram till 1934, men då var lönsamheten så dålig att han tvingades upphöra med tillverkningen. Fabriken arrenderades ut och det installerades en modern oljeanläggning. Den gamla brännugnen blev med tiden utsliten och 1937 orsakade några gnistor att hela fabriken brann ner. Herman Björnberg avled i Hässelby den 9 september 1949. |
 |
|
Herman Björnberg var något av en konstnär och 1914 gjorde han en kakelugn till sin egen bostad.
Den dekorerades av en hässelbyflicka, Thyra Ericsson, som på den tiden gick på Konstfacksskolan. Motiven på kakelplattorna är inspirerade av händelser ur Selma Lagerlöfs bok "Nils Holgerssons underbara resa". Bilderna är ritsade med en spik i leran som sedan färgades och glaserades innan den brändes. På 1980-talet revs huset där Björnberg bott, men själva kakelugnen räddades och skänktes av Herman Björnbergs döttrar - Allie Rydstedt och Tyra Björnberg-Johansson - till Hässelby Museum. |
Kakelugnarna på Hässelby slott är av en annan, lite speciell konstruktion. Dessa kakelugnar är upphöjda och står på svarvade träfötter. Det gör att luften kan cirkulera under kakelugnen, och värmespridningen förbättras i rummet. |
