 |
 |
Hässelby Sjösällskap är en av de fem båtklubbarna som ligger i Hässelby. Den är belägen längst ner vid Sjöbacken 75 i Hässelby villastad.
Bild från Googles. |
|
| På detta flygfoto från mitten av 1930-talet kan man se hur området såg ut innan radhusbebyggelsen utmed Sjöbacken började uppföras på 1960-talet. Den kraftigare bryggan är Kalvuddens brygga, som tidigare var en av Hässelby villastads ångbåtsbryggor. Den andra L-formade bryggan tillhörde Hässelby Sjösällskap som bildats ungefär 10 år tidigare. |
|
| Föreningen Hässelby Sjösällskap (HSS) grundades 1927. Det var den 25 mars 1927 som ett förberedande sammanträde hölls av en liten grupp, som beslutade att denna förening skulle bildas. Sällskapets förste ordförande blev Isidor Åström.
Denna oljemålning av A. Vihlborg från vintern 1937 visar ”Varvet som det en gång var”. Bilden är från Hässelby Sjösällskaps hemsida.
|
|
| Sällskapets förste ordförande, Isidor Åström, flyttade från Hässelby och avgick redan 1929. Albin Östergren ryckte in och förde klubban fram till 1933, då han avlöstes av Harry Henning, som satt kvar till 1938, då Bror Rydstedt trädde till och behöll klubban i inte mindre än 17 år.
Då han 1955 efterträddes av Roland Sjöberg hade en yngre generation definitivt tagit hand om ledningen. Efter 11 år avlöstes Sjöberg av Anders Carlsson, som kom från Hässelby gård, då ett modernt bostadsområde, som vid tiden för HSS födelse var täckt av skog och betesmarker. Sjösällskapet köpte 1946 Lindströmska sterbhusets tomt vid Kalvudden, där den nuvarande hamnen ligger. Nu hade båtklubben äntligen ett område, där både brygga och uppläggningsplatser kunde anläggas.
|
|
|
Därmed hade den lilla sällskapliga sammanslutningen från Stenhagsbrinksbryggan blivit ägare till ett eget område inom vilket både brygga och uppläggningsplatser kunde rymmas. Det återstod "bara" att bygga hamnen, vilket ingalunda var problemfritt i en tid då stränga regleringar från krigsåren ännu var i kraft. Arbetsmarknadsstyrelsen gav så småningom byggtillstånd, men endast under förutsättning att ett militärt förband utförde byggnationen.
Detta klipp är från 5 november 1947. Svea ingenjörskår skulle utföra byggnationen, men de kunde av olika anledningar inte åta sig uppgiften. Då struntade HSS i alla restriktioner och tog själv hand om bygget av bryggorna.
|
|
Efter tomtköpet köpte man upp skog på rot ovanför Kalvudden och avverkade själva träden under vintern. Sedan släpades stockarna ned till stranden, man byggde en flotte och började bygga bryggan. När bryggan stod färdig hade den kostat omkring 10 000 kr, vilket var avsevärt lägre än de 25-30 000 kr, som Stockholms idrottsstyrelse hade beräknat för arbetet i sin regi.
Sedan fyllde man ut stranden ända ifrån den nivå, där slipen nu står. Denna målning av Gunnar Sundman visar området där båtklubben nu ligger. Som klubbhus hade man köpt in det gamla torpet.
De flesta av de båtar som låg vid Stenhagsbrinkens brygga var i början roddbåtar. De ägdes av arbetare och småföretagare som bodde i sina villor och stugor i Hässelby året om och en och annan stockholmare, som hade sommarställe där ute.
Roland Stolt berättade, i Hässelby hembygdsblad nr 45 från 1999, om det gamla Hässelby:
”Hässelby Sjösällskap hade i början inte så många båtar och inte heller så stora och under krigsåren i början på 40 talet fick båtarna ibland ligga på land i flera år, för man fick inte köpa någon bensin. Min pappa hade några år tidigare vunnit en campingbåt på lotteri i Hässelby, så vi hann att vara ute några somrar med den innan kriget kom. Jag vet att det inte var någon motor med när han vann den så han måste låna pengar av farfar. Sexhundra kronor kostade en Archimedes snurra på tio hästkrafter. Det var mycket pengar då.”
Bild från Hässelby sjösällskaps hemsida.
|
|
Trädgårdsanläggaren Ivar Andersson var en av de första medlemmarna. Han berättade:
”Gänget på bryggan hade lika roligt, sedan vi fått heder och rang av Sjösällskap. Vi lyckades ganska snart få hyra Tuna udde av friherrinnan Alfhild af Uggla och dit gjorde vi många glada utflykter med fruar och barn. Båtarna var inte så fina som nu för tiden. Hjalmar Johnssons inombordare som gjorde 7,5 knop var sällskapets vrålåk. Vi andra hade aktersnurror, och den som lyckades dra igång sin fick ta andra på släp.”
Snickaren Hjalmar Johnsson, också en av de första medlemmarna i sällskapet berättade:
”Det var en gammal bilmotor jag hade satt in i mitt fartvidunder. Med den vann jag vår första tävling, i vilken Ivar kom trea, det minns jag.”
Hjalmar blev så småningom sekreterare i styrelsen och i ett av hans protokoll står det att läsa att "potatis till gemensam frukost skall anskaffas och kokas av undertecknad", en hantering som mera sällan torde höra till en sekreterares plikter.
”Jag hade en stor trefotad järngryta, som rymde 25 kg potatis. Den ställde vi på en bergknalle och gjorde upp eld. Snart spred sig en härlig dillmättad doft över holmen. Vi packade upp vårt medhavda sill och smör och bröd, ibland med lämplig dryck därtill, och sedan blev det ett glatt frukosterande på gräsplättarna och nere i båtarna.”
Man fällde timmer till stolparna på vintern. Alla ställde upp lördagar och söndagar och byggde de första bryggorna. Byggande av brygga, räls, uppställningsplatser och stängsel uppfördes med frivilliga insatser under hela 1950-talet.
|
|
| På denna karta från 1968 ser man det område som tillhörde Hässelby sjösällskap. |
|
|
Kjell Bengtsson berättar till denna bild från 1950-talet:
”I bakgrunden syns hur det är uthugget för bygget av värmeverket i Hässelby Strand. Året är tidigt 1950-tal. Båten ligger vid bryggan i Hässelby Sjösällskap, personerna är Gun och Sven Bengtsson.”
|
|
Bensinfrågan dök upp redan vid det andra årsmötet på 1920-talet, då man beslöt kontakta Nafta och skaffa en bensinförsäljare vid bryggan.
Många medlemmar och utomstående har sedan under årens lopp åtagit sig försäljningen, men de flesta tycks ha tröttnat ganska fort. En av de uthålligaste var Olle "Skotten" Eriksson.
De första årens provisoriska försäljning utvecklades så småningom till en ponton med Shells fullständiga bensinstation. Bilden visar Shellmacken vid Hässelby sjösällskap så som den såg ut 1971. Macken låg på en ponton längst ut på bryggan. Det blev en populär samlingsplats. På den tiden sköttes macken av Sture Rosborg, därefter av Dolke och Britt Nettelbladt.
Bilden är inskickad av Britt Nettelbladt.
|
|
|
Hässelby Sjösällskaps klubbhus 1980. Fotograf: Stig Forsslund.
|
|
|
Hasse Ekman med sin båt vid sjösättningen 2013.
|
|
|
De boende på Lambarön har under åren haft behov av brygga och uppläggningsplats på fastlandet för sina båtar, och då har man samarbetat med Hässelby Sjösällskap.
|
|
|
Ljuset en juninatt 2015 då Hasse Ekman gick nattvakt vid Hässelby Sjösällskap.
|
|
|
Numera är det gamla torpet Kalvudden ersatt med ett nytt,
mer ändamålsenligt, klubbhus.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Inne i det rymliga klubbhuset finns plats för
möten, avkoppling och fester.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
2021 bildades en ny fristående del av Hässelby sjösällskap: Hässelby Seglarsällskap.
Sjösällskapet hade med åren, som många andra båtklubbar, ändrat karaktär och de flesta båtarna var motorbåtar. Endast ett fåtal segelbåtar fanns kvar i klubben. I det läget gick Hässelby Sjösällskap ur idrottsföreningen Svenska Seglarförbundet.
Då bildade de återstående seglarna en separat klubb för seglingsverksamheten. Fast i mitt tycke borde namnvalet bädda för förväxlingar. Bild från seglarsällskapets hemsida.
|
|
|
Det är höst, och det är snart dags för alla båtägarna i Hässelby sjösällskap att ta upp sina båtar. För att kunna förbereda detta med storstädning av varvet, så har alla trailers tillfälligt ställts upp på en intilliggande grässlänt. Här står en av de 500 medlemmarna bland de provisoriskt uppställda trailerna.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Hässelby Sjösällskapets bryggor ligger i ett lugnt bostadsområde med villor och radhus. Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Klubbhuset 2018. Foto: Henrik Henrikson.
|
|