Sonja Engkvist har nyligen lämnat oss. Hon var älskad av alla hässelbybor. För många var Sonja lika med Den Gula Kiosken där hon under 50 år sålde karameller och tidningar till barn och vuxna i Hässelby villastad. Detta är en liten minnestext om Sonja Engkvist och hennes gula kiosk. Mycket av text och bilder har jag fått från en artikel i Hässelby hembygdsblad november 2015 skriven av Gunilla Malmberg och Eva Löfman. |
Sonja Engkvist föddes den 29 mars 1929, växte upp tillsammans med två systrar i Västerhaninge. Hon träffade Arne Engkvist och de gifte sig. Arne hade under en flygtur tvingats nödlanda i Hässelby, och när han senare återvände till samhället tyckte han om det. Så när han och Sonja sökte en bostad så föll valet på Hässelby. De köpte ett hus på Mälarvägen, och flyttade in 1949. De fick tre barn: Robert, Britt och Bengt. |
Detta är den första kiosken i hörnet av Sandviksvägen och nuvarande Tranbärsgränd. Man kan se att det satt en Glace-skylt på kiosken och på taket fanns en skylt för Apotekarnes. Tennisbanan skymtar till höger av bilden. Bakom syns Villa Elvåker. Där bodde Elvira Magnér som var första ägaren till kiosken. När Sonja och Arne på en promenad en gång såg den lilla kiosken blev de förtjusta i den. Sonja kontaktade ägaren och hon fick köpa den. Det var så Sonja började som kioskägare. Bild från vykort 1950-talet. |
Efter några år byttes kiosken ut mot nyare. |
Kiosken var öppen från lunchtid fram till kvällen alla dagar. Sonja stod i allmänhet där på dagarna, Arne skötte inköpen. Barnen var ofta med i kiosken, barnomsorg fanns ju inte. Allt eftersom de blev större fick de också delta i arbetet. Andra ungdomar och hemmafruar jobbade på "timme". På söndagar var det ofta tre personer på plats. Fotograf: Pruzelius. |
Alla har minnen av när de som små köpte sitt efterlängtade godis i Sonjas kiosk:
Fotograf: Pruzelius. |
En januaridag 1963 kunde man läsa i tidningen:
|
En polispatrull i Spånga kunde på kvällen gripa både den unge kuppmannen och kumpanen, som hade väntat på honom med bil. Den 16-årige yngling som rånade Sonja dömdes till ett år och tre månaders fängelse. Ytterligare två ynglingar i 16-17-årsåldern greps senare för delaktighet i kioskrånet. |
Skadegörelse har förekommit, värst var det med den här kiosken, nummer två. Ofta var fönstret i luckan sönderslaget. Därför monterades fönsterluckor. Buset gav sig då på luckor och bakdörr med klotter. Det mesta skedde i skolavslutningstider. Men Arne snackade med ungdomarna, då höll de sig lugna. Foto: Bengt Engkvist. |
En tredje kiosk byggdes 1972. På denna bild kan man skymta Sonjas kiosk, bortom fältet med hösttorrt gräs, så som den såg ut då. Den hade byggts med källare och större lagerutrymmen och vändes in mot planen där också en parkeringsplats för kioskkunderna anlades. I samma veva byggdes den gamla tennisbanan från 1920-talet om och ut till två banor. Fotograf Pruzelius. |
Här står Sonja vid puben som förr fanns i Åkermyntans Centrum. |
Sonja sålde sin kioskverksamhet i början av 2000-talet efter många slitsamma år. När hon sålt jobbade hon för den nya ägaren något år. Sonja trivdes bra med det då hon tyckte det var härligt att slippa ansvaret! Efter att Sonja sålt kiosken har den byggts om och blivit större. Den bytte ägare flera gånger och nu är det en restaurang med namn Frandis. Foto: Bengt Engkvist. |
Sonja vandrade, trots sin ålder, så mycket som möjligt och helst minst en tur till Åkermyntans centrum varje dag. Många stannade till och fick sig en pratstund med henne. Hon kunde berätta många fina minnen från sin tid i kiosken. Ett udda minne var mannen som köpt en "porrtidning" och blev avslöjad. Sonja la in porrtidningen i kvällstidningen, som hon brukade, så att den inte skulle synas. När han tog emot tidningsbunten tappade han den och porrtidningen föll ur inför ögonen på grannen! Foto: Hasse Ekman. |
Här bodde Sonja på Mälarvägen. Hon krattar löv på tomten. Foto: Hasse Ekman. |
När kiosken sålts blev sport och läsning viktiga intressen för Sonja. Här vandrar hon utmed strandpromenaden. Det är nyttigt att röra på sig, sade hon vid ett tillfälle. Nu är hon borta, men otaliga är de hässelbybor som minns henne och hennes gula kiosk. |
Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.