 |
 |
Snårvindevägen är en gata i östra Hässelby villastad, med flera sidogator. Området med radhus och villor utmed Snårvindevägen omfattar ett ca 15 ha stort markområde. Infarten till området går från Växthusvägen. Snårvindevägen är 600 meter lång, och vägen fick sitt namn 1973.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
| Fram till 1930-talet har detta område varit skogsbevuxen, helt obebyggd mark, en del av det som kallades “Lilla skogen”. Jag har markerat det ungefärliga området som Snårvindevägen omfattar med rött. |
|
| Snårvindevägen har fått sitt man efter snårvinda, en av Sveriges vanligaste slingerväxter. Den växte från början utmed stränder, kan bli upp till tre meter lång och växer numera ofta på häckar och buskar. Den har vita eller rosa trattformade blommor.
1996 hade man i stadsfullmäktige en debatt om svåruttalade gatunamn i Stockholm. Michael Artursson yttrade då:
“Krånglighet skall man naturligtvis inte eftersträva. Jag bor själv på Snårvindevägen. Jag har aldrig hittills lyckats säga det enbart en gång till någon, fastän det varken är ett utländskt ord eller ett personnamn, utan att förklara vad det är.”
|
|
| Hela området där Snårvindevägen ligger var tidigare ett obebyggt skogsområde. Större delen av området ägdes av Stockholms stad.
Snårvindevägen var före 1950 delvis del av Dalvägen. 1926 ritade man upp en stadsplan över det område där Snårvindevägen går idag.
På denna karta från 1974 har jag lagt in de gatorna som då fastställdes i 1926 års stadsplan. Ingen av dessa gator färdigställdes. Endast några stugor byggdes omkring 1955 i områdets västra kant.
Mellan de planerade vägarna Kvickrotsvägen och Krokusvägen skulle det ligga tre kvarter med namnen Fyrkanten, Kryptåget och Skörpilen. Det verkar ha varit ett tänkt parkområde med officiella byggnader.
Denna stadsplan från 1926 verkar ha varit aktuell ännu 1971. Ett allmänt byggförbud för nästan hela Hässelby villastad tillintetgjorde dock alla byggplaner.
Av de här planerade vägarna finns idag endast en liten bit av Odonstigen, som ligger lite utanför det här markerade området.
Efter 1974 bestämdes ett helt annorlunda vägnät i området, och på så vis blev det som det ser ut idag.
|
|
En illustrationskarta från 1974 som visar hur man bestämde placeringen av radhusen utmed Snårvindevägen. Planområdet är cirka 15 hektar.
Detta område består i söder av del av en bergsplatå, som relativt brant sluttar mot de i norr, öster och söder belägna delarna samt i norr av en mindre höjdrygg, som kraftigt höjer sig över kringliggande mark i väster och öster.
Större delen av marken var bevuxen med gles barrskog som speciellt i områdets södra del var ur miljösynpunkt mycket värdefull. All obebyggd mark ägdes av Stockholms kommun.
Från Växthusvägen i sydöst drogs matargatan Snårvindevägen mot nordväst. Bostadsbebyggelsen placerades på bergspartierna i form av radhus och tätt placerade villor. Gruppbebyggelsen inom planområdet kom att omfatta 168 radhus, 14 parhus, 51 tätt belägna villor och på några enskilda tomtområden finns några tidigare befintliga villor.
|
|
| Så här långt hade man kommit med bebyggelsen på Snårvindevägen 1976. Den stora lastbilen mitt i bild har backat in framför Snårvindevägen 203 med nytt material till självbyggeriet.
Hans Egnell minns från den tiden:
"Mina föräldrar byggde på Snårvindevägen 215. Längst upp till höger i bilden kan man se temporära s.k. "byggfuttar" uppställda. Där kunde man värma mat och värma sig. Vårt husbygge började i slutet av februari, så det var skönt att kunna gå in och värma sig ibland när man åt."
Bild från DN.
|
|
| Så här stort område täcker Snårvindevägens bebyggelse ett stycke norr om Åkermyntans centrum. Infarten till området går från Växthusvägen. |
|
Mellan grupperna av småhus ligger ett parkstråk med gång- och cykelväg som går på en gångbro över matargatan. Denna gångbro underlättar för de barn och ungdomar som ska ta sig till förskolan eller idrottsområdet.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
En tidigare förskola, som låg på Snödroppsgränd, ansågs för liten, så den revs och ersattes 2019 med denna nya förskola med 6 avdelningar och plats för 108 barn.
Förskolan heter Snårvinden och ligger på Snårvindevägen 4. På tomten finns plats för ytterligare två avdelningar, om det skulle behövas i framtiden.
Någon fällde vid invigningen en kommentar: “Trevlig personal... gården barnen vistas på är dock lite tråkig... man kunde gjort den mycket roligare med tanke på att det är nybyggt.”
|
|
| Konstnären Hanna Hedman har skapat en fantasifullt staket vid förskolan Snårvinden. “Med risk att försvinna” är den talande titeln på detta konstverk. Motivet utgör djur och växter som hotar att försvinna från Sverige. Konstverket är monterat på tre ställen runt förskolans gård. Staketet av laserskuren och lackerad plåt är ett konstverk i form av en detaljrik dekor. Därmed har Hanna Hedman skapat en poetisk berättelse om naturens rätt till överlevnad. |
|
År 2020 gjordes ett reportage i tidningen Mitti om förskolan Snårvinden. Förskolorna i Trollboda och Smedshagen hade vunnit miljöpris för sitt kök. Neilli och Malte, fem år gamla, med kockmössor hjälper på bilden till med maten.
Foto Claudio Britos. |
|
Gavelradhuset på Snårvindevägen 45.
Till vänster en annons från våren 2000. “Nära skola, dagis och Åkermyntans centrum”. Priset var på den tiden en dryg miljon.
Till höger samma hus idag. Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Det här huset, på Snårvindevägen 91, har en inredd vind. Lite ovanligt i detta område.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
Till vänster en annons från 1997. Huset på Snårvindevägen nr 188 var då till salu för knappt 800 000 kronor.
Bilden till höger visar hur samma hus ser ut idag.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
På den tomt där nr 202 till 206 ligger idag tänkte man sig 1926 att bygga denna spartanska lilla sommarstuga. Det skulle bli en riktigt enkel stuga med minimala mått. Det lilla köket skulle bara få en liten fönsterglugg.
En notis på ritningen talar om att bygget av detta hus dock aldrig blev utfört. |
|
|
I stället byggdes denna villa 1955
på Snårvindevägen 204.
|
|
| Detta är första ritningen på huset Snårvindevägen 204. Efteråt gjordes en justering av ritningen så att i princip matplats och badrum bytte plats. |
|
En bild av villan på Snårvindevägen 204 som det ser ut idag. När gatunätet förändrades här, i samband med att Snårvindevägen anlades, så hamnade husets garage mot en gång- och cykelväg. Men av gräset utanför garagedörrarna att döma, så tycks garaget inte användas speciellt mycket.
Fotograf: Henrik Henrikson. |
|
| Snårvindevägen 206. Här tar vägen slut och övergår i en gång- och cykelväg som leder till Gullvivegränd. Detta hus är byggt så sent som 2005, men är ändå i lite äldre harmonisk stil. |
|
| Snårvindevägen 301. Huset byggdes 1927 i klassisk stil med mansardtak som var populärt på den tiden. |
|
| 1977 drog man in vatten i villan på Snårvindevägen 301, så att man kunde installera vattentoaletter och dusch. |
|
Så här såg villan på Snårvindevägen 301 ut 1980. Tomten var då öppen och bestod mest av klippta gräsmattor.
Foto: Stig Forsslund. |
|
Samma hus av idag. Tomten har blivit betydligt lummigare med träd och buskar.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
| Till sist: hur Snårvindevägen skulle kunnat se ut genom en konstnärs ögon. |
|