Den dominerande vägen i området är Knäckepilsgränd som är en återvändsgata från Blomsterkungsvägen söderut. Den är 400 meter med en sidogata på 40 meter genom ett villaområde, plus ett nät av lokalgator i ett radhusområde. Vägen fick sitt namn 1971.

Här vid Knäckepilsgränd 19-23 ligger tre lågenergihus, byggda 1980. De arkitektritade husen har ett lite ovanligt utseende med gammeldags fönsterluckor.
Foto: Henrik Henrikson.

Omkring 1980 såg huset på Knäckepilsgränd 30 ut så här. Det var ett mindre envåningshus, kanske en sommarstuga med grågul locklistpanel. Det var byggt 1924 och hade bruna snickerier och gröna fönsterluckor. Enligt någon uppgift så fanns huset redan 1910.

Idag 2022 ser villan på Knäckepilsgränd 30 ut så här.
Foto: Henrik Henrikson.

Längst in på Knäckepilsgränd ligger Enbusken samfällighetsförening med radhus och villor byggda omkring 1973.

När tomten på Knäckepilsgränd 41 blev ovanligt vildvuxen så gjorde man en rejäl omdaning av den sluttande tomten med trappor och murar av sten och efter ett stort tomtarbete blev det som på högra bilden.
Foto vänster från firma Stenmannen, höger Henrik Henrikson.

På denna karta från 1972 kan man se hur de nya vägarna planerades fram. Nu lämnar vi Knäckepilsgränd och tar oss in på den kortare Korgpilsgränd som är ungefär 80 meter lång.

Denna villa som numera ligger på Korgpilsgränd 5 är byggt 1946 och låg på den tiden utmed Glädjevägen. Foto: Henrik Henrikson.

På Korgpilsgränd 9 ligger denna villa, som, likt de flesta husen i området, är byggd på 1970-talet. Annonsen är från 2001. Höger bild foto av Henrik Henrikson 2022.

Denna bild, som man kan hitta i kommunfullmäktiges noteringar 1974, visar hur det såg ut på Korgpilsgränd 52 innan tomterna fick sina buskar och häckar.

På Korgpilsgränd nr 68 ligger ett tvåplans radhus byggt 1973. Bilden till vänster är från 2002 och bilden till höger är fotograferad 20 år senare. Vissa fasadarbeten har man gjort, bland annat en mer rejäl veranda.

Huset längst till höger är Korgpilsgränd 74. Här växte den berömde hårdrocksgitarristen Yngwie Malmsteen upp.

I boken Yngwie Malmsteen av Anders Tengner 2012 kan man läsa:
”1973 flyttade familjen Lannerbäck, förutom storasyster Lolo, från lägenheten i höghuset i Hagsätra till ett radhus i det då ganska nyanlagda radhusområdet Backlura i Hässelby Villastad i västra Stockholms ytterkant, alldeles på gränsen till Järfälla.
Själva villastaden är en förstad med anor från slutet av 18oo-talet då den tack vare sopförbränningsanläggningen Lövsta blommade upp som odlingsbygd. Växthusen låg tätt i de områden som idag täcks av bebyggelse från femtio- och sextiotalen. Eftersom trädgårdarna blev allt mindre lönsamma och markpriserna ökade såldes de vid arvskiften. I just Backlura hade det tidigare funnits stora äppelgårdar.
Här, på Korgpilsgränd 74, slog familjen rot på nytt.”
Foto: Henrik Henrikson.

Yngwie Malmsteen var mellanstadieelev på Backluraskolan i Hässelby villastad åren 1973 -1976. På detta klassfoto från 1975 står han i andra raden som nummer två från vänster. Då hette han fortfarande Ynge Lannerbäck och var 12 år. Han störde aldrig lektionerna men var svår att engagera förutom när det stod teckning eller engelska på schemat.

Här är Yngwie omkring 12 – 13 år. Han hade alltid sin gitarr med sig, och när han från radhuset på Korgpilsgränd gick ner till Blomsterkungsvägen och tog bussen 541 till Vällingby, så brukade han spela på bussen.

På Korgpilsgränd hittade jag ett pilträd, visserligen en tårpil men ändå. En kvinna i trakten berättade att en del säger detta område ligger i Backlura, medan andra hävdar att det är norra Hässelby villastad.
Foto: Henrik Henrikson.

Nu går vi över till Tårpilsgränd. Även denna väg fick sitt namn 1971. Vägen är 220 meter lång och ligger ungefär 28 meter över havet.

Bilderna visar villan på Tårpilsgränd 6. Man ser den öppna planlösning med få mellanväggar som har blivit så populär idag.
Bilder från Fastighetsbyrån.

På Tårpilsgränd nr 14 ligger förskolan Tårpilen
med 34-36 inskrivna barn på 2 avdelningar.

Denna charmiga villa på Tårpilsgränd nr 15 är byggt 1920. På den tiden hade alla de här villorna adressen Glädjevägen.

Även på Tårpilsgränd 19 finns en äldre villa. Den är byggd 1926 och vid inventeringen 1978 beskrevs huset så här: "1½ vånings hus med faluröd liggande fasspontpanel. Vita snickerier. Delvis ursprungliga fönster. 2-kupigt rött taktegel."

Bilden till vänster från 1978 och bilden till höger är foto av Henrik Henrikson 2022.

Nu går vi över till Vitpilsgränd.

Innan området på 1970-talet började bebyggas i stor skala så låg denna villa här. Då var adressen Blomsterkungsvägen 109. De följande fyra bilderna visar denna villa som låg på en tomt mellan nuvarande Vitpilsgränd och Blomsterkungsvägen. Ungdomar spelar krocket på den stora gräsmattan framför villan någon gång på 1950-talet.
Bilderna är inskickade av Monica Uhmeier.

Denna bild från Blomsterkungsvägen 109 är tagen 1952. Barn leker i den lilla poolen. För att fylla poolen använde man vattenslang.

Monica Uhmeier berättade:
”Bakom granhäcken syns Johanssons hus. Där det huset stod byggdes senare "Knallen". Uppe i skogsbrynet till vänster om detta skymtar Viktorins hus. Längst till vänster uthus tillhörande Dunérs. I bassängen moster Siv, kusin Dan och syster Berit och jag.”

Uppställning på gräsmattan för fotografering med Blomsterkungsvägen i bakgrunden. Monica Uhmeier berättade:
Huset till vänster tillhörde familjen Axelsson Till höger syns Dunérs fastighet. Bilden är tagen 1956.”

En färgbild av villan på Blomsterkungsvägen 109. Monica Uhmeier berättade:
”Bilden är tagen 1958. Den lilla flickan på bilden är min brorsdotter Vivianne.”

Under början av 1970-talet började detta område bebyggas med villor och radhus. Denna villa på Vitpilsgränd 8 ligger på en del av tomten som visas på Monica Uhmeiers bilder här ovan. Huset byggdes 1971.
Bilden till vänster är från en mäklarannons 2002 och bilden till höger är av Henrik Henrikson 2022.

Vitpilsgränd är 200 meter lång och husen är från 1970-talet. På den fastighet som hade adressen Blomsterkungsvägen 109 ligger idag flera hus, vilka alla har adress Vitpilsgränd. Det är nr 4, 6 och 8.

På Vitpilsgränd nr 10 ligger denna villa, som är byggd 1925. Fram till nyligen var detta hus gulbrunt, men har idag fått ljust blågrå fasad.
Foto: Henrik Henrikson.

På Vitpilsgränd 24 finns denna villa, byggd 1928. Vid inventeringen 1978 beskrevs huset så här: ”1½ vånings hus med vit slät puts. Gröna snickerier. Ursprungliga fönster. 2-kupigt rött taktegel.”
Höger foto: Henrik Henrikson.

En större villa, som är byggd 1928 hittar vi på Vitpilsgränd nr 28.

Här är alla de fyra pilträden som givit namn till våra gränder. Från vänster knäckepil, korgpil, tårpil och vitpil.

I Sverige är knäckepil relativt vanlig i de södra delarna av landet och kring Mälaren. Nere vid Strandliden i Hässelby strand växer flera knäckepilar.

Pilen kom första gången till Sverige under sen medeltid då munkar förde in knäckepilen till klosterträdgårdarna. Från dessa förekom spridning i Götaland. Under 1700-talet och början av 1800-talet gjordes genom statliga kampanjer plantering i större skala i trädfattiga jordbruksbygder, framför allt på de skånska slätterna, i avsikt att förhindra jordflykt genom vinderosion. I de pilevallar som planterades användes såväl vitpil och knäckepil som grönpil. Från dessa planterade pilar skedde spontan spridning upp till våra trakter vid Mälaren.

Pilen är idag Skånes landskapsträd.