 |
 |
| Neptunistigen var från början en kort liten återvändsgränd på cirka 100 meter som kom till någon gång i början av 1920-talet.
Neptunistigens namn blev officiellt 1950. Anledningen till namnet som fanns redan innan Hässelby blev inkorporerat till Stockholm är okänd. Enligt uppgift till Namnberedningen från Sixten Hniopek skulle dock en förklaring kunna vara att en fastighet vid vägen 1918 bebyggts av kapten Werner, och han var “en verklig djupvattenseglare”.
Kartan visar området kring Neptunistigen 1954.
|
|
| Samma område på en karta från 1972 visar ungefär hur det ser ut idag. Neptunistigen har blivit fyra gånger så lång som från början och är numera 415 meter. |
|
Detta är ett av de äldre husen utmed vägen. Det är byggt 1929 och ligger på Neptunistigen nr 3. Huset genomgick en rejäl ombyggnad 2010. Den lilla byggnaden framför bostadshuset ska enligt uppgift en gång varit en liten butik.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
På Neptunistigen 8 låg från början ett daghem och barnstuga. Verksamheten igångsattes 21 februari 1972. Omkring 1979 -1980 var platsantalet 15. 1994 hade daghemmet 16 platser. Det ursprungliga daghemmet ritades av Leif Holmberg.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
| Förskolan avvecklades 1997. År 1999 genomfördes en större ombyggnad och husen blev en gruppbostad med fyra lägenheter. Ombyggnaden till gruppbostad 1999 ritades av Lena Josefsson.
På Neptunistigen 8 ligger idag Törngårdens gruppbostad. Byggnaden har ett plan och är disponerad så att ett delat kök och vardagsrum ligger i mitten och omges av rum för boende. Fasaderna är klädda med grön stående lockpanel i trä.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Husen på Neptunistigen 2-30 är tvåplans kedjehus med fasader i rött trä och vitt tegel. De har 4 rum och kök, och är byggda 1971. Samtidigt byggdes många likadana hus utmed flera andra vägar i den närmaste omgivningen.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
| Även förfallna hus kan utstråla lite av den skönhet som man anar att det haft som nytt. Denna byggnad på Neptunistigen kanske det blir svårt att återställa till sin ursprungliga stil, men på något sätt önskar man att villan skulle kunna få sig en andra chans.
Huset byggdes någon gång kring 1920-talet och hade då adress Blåklocksvägen. Senare generations uppstyckning av tomten på 1980-talet har gjort att detta hus glömts bort, och det får sakta förfalla för att liksom återgå till naturen.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Några bilder av en trävilla som låg på Neptunistigen 19B. Bilderna togs 1980 av Stig Forslund. Huset är idag rivet.
|
|
|
På Neptunistigen 23 ligger denna villa, byggd 1920. Huset utökades och byggdes till 2001, och fick då dagens utseende.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
En frostig söndagsmorgon vintern 1967 gick jag och min kompis bortåt Hässelby villastad med våra småbildskameror. Bortom det träskfyllda skogspartiet invid Sandviksvägen stötte vi på ett nybygge av kedjehus. Det var söndag och ingen jobbade. Vi gick runt och fotograferade bland de halvfärdiga husen som sedan skulle komma att bli husen på Neptunistigen 34-72.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
För att få lite bättre bildvinklar så klättrade min kompis bland byggnadsställningarna. De här husen skulle bli färdiga året därpå - 1968.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Detta är samma huskedja, så som den ser ut idag på Neptunistigen – mer än 50 år senare.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Idag är området ett idylliskt bostadsområde, och de boende trivs i de välvårdade kedjehusen med sin 1960-tals arkitektur.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Interiörerna i dessa kejdehus utmed Neptunistigen är ljusa och trivsamma. Många har slagit ut några mellanväggar här och där och fått luftiga planlösningar, som numera är så populära bland alla villa- och radhusägare överallt i Hässelby villastad.
Bild från Fastighetsbyrån.
|
|
|
På denna stadsplankarta från 1965 har jag markerat Neptunistigen med orange färg. Med blått har jag också markerat hur Markviksvägen tidigare gick genom det som idag är ett parkområde.
|
|
Parkområdets plana mittpartiet bestod från början av uppslamningar med överst liggande cirka en meter tjockt lager organiska jordarter och därunder maximalt cirka 24 meter halvfast eller lös lera, vilande på morän eller berg. I mittpartiets sydvästra del går moränen upp i markytan. Grundvattenytan ligger högt. Området har alltså varit ett mycket sankt skogsparti. Det kallades för Mossen och någon sade också Fasanskogen.
När vi barn på 1960-talet lekte i det här området var det ett vattensjukt träskområde igenvuxet med sly. Det var en skog där ungdomar förr i tiden kunde upptäcka sina sexuella lekar ostört.
Detta område blev 1970 hundrastområde utan inhägnad inom vilket ”hund får löpa lös under uppsikt”.
Sedan iordningställdes området som lekfält. Skogspartiet blev en idyllisk park som fick namnet Oxtungan.
Foto 2020: Cre8you.
|
|
När jag passerade genom parken satt ett par grabbar och kopplade av i en av ställningarna. Jag frågade om det gick bra att ta en bild av dem, och det gick mycket bra.
Ett par, som bor i ett av husen intill parken, är mycket nöjd med den upprustade parken: ”Här i parken kan det vara barnkalas eller fotbollsturnering och liknande. Det är så bra. Här nästan alltid folk. Det håller ju onödigt bus borta. Det var ju tidigare perioder då ungdomar samlades i parken och rökte hasch. Men något sånt syns inte här längre. Det är ju så bra nu när parken är uppsnyggad och folk trivs att vara här.”
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
På Neptunistigen 74 ligger denna villa, som byggdes 1932, och ombyggdes 1999. Huset har fem rum. En snickare, som hette Pettersson, ska ha bott i detta hus.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Längre bort utmed gatan, på Neptunistigen 31, ligger denna villa, som byggdes 1921.
I samband med att området planerades få nya kvartersindelningar och några nya vägsträckningar på 1960-talet skulle ägaren till denna villa få sin tomt beskuren då man planerade dra en gångstig fram till en intilliggande väg.
Husägaren skrev en klagomålsinlaga, och skickade in den 1962: “Undertecknad, ägare till tomt nr 902 kvarteret Lupinen, Neptunistigen 11 i Hässelby Villastad, Spånga församling, har tagit del av förslag till generalplan över samhället där gångväg är planerad över min tomt. Detta finner jag synnerligen anmärkningsvärt, alldenstund det sedan gammalt i områden kring min tomt finnes vackra promenadvägar, som i första hand borde ha kunnat utnyttjas inom ramen för den nya stadsplaneringen.
Jag finner därför anledning, att på det kraftigaste protestera mot detta förslag enligt generalplanen och hemställer, att ärendet tages upp till omprövning och omarbetning.”
På något sätt hjälpte denna protest. Ingen gångväg färdigställdes över tomten.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|