På denna adress, Flötviksvägen 16, fanns 1947 - 1982 en liten plasttillverkning - Hässelby Bakelitindustri, med Göthe Håkansson som ägare.

I höjd med Flötviksvägen 13 låg denna villa i en typisk 1920-tals arkitektur.

I mars 1963 klagade ägaren till denna villa över att befintlig brunn, en silvergran och sju björkar skulle förstöras när man planerade att ändra Flötviksvägens läge några meter sidledes. Gatan kunde gott flyttas åt motsatt håll över andras mark, tyckte ägaren.
I augusti 1963 konstaterade villaägaren en viss förskjutning av Flötviksvägen men önskade den flyttad åtminstone en meter till för att kunna bevara två björkar.
Bilden är från 1966.
Foto: G. Fogde.

Idag är villan riven och detta hus ligger på Flötviksvägen 13.
Foto: Henrik Henrikson.

Även denna villa hade adress Flötviksvägen 13.
Också detta hus är idag rivet. Bild från 1966.
Foto: G. Fogde.

På Flötviksvägen 19 finner vi detta Hjältevadshus i mexisten.
Villan är byggd 1968.
Foto: Henrik Henrikson.

På Flötviksvägen 23 låg detta hus.
Bilderna är tagna i slutet av 1970-talet.

Idag finner vi denna villa på samma adress, väl dold bakom en häck. Foto: Henrik Henrikson.

På Flötviksvägen 25 ligger Villa Ekdalen eller “Blå huset” som det kallas i området. Det huset byggdes 1909.

Huset har sedan ägarna flyttade in på 60-talet renoverats med omtanke för att bevara den historia och charm som bara ett hus från tidigt 1900-tal kan bära.

Trädgården är lummig och vacker som en riktigt gammal trädgård kan vara. Här finns förutom flertalet trädäck och uteplatser, odlingsbänkar med grönsaker och rotfrukter, ört och bärplanteringar, buskar och inramning utav ekar, kastanj och björkar. Skogstomten med träden och buskar i trädgårdens övre del ger en insynsskyddande effekt.
Foto: Henrik Henrikson.

Blå Huset på Flötviksvägen 25 bjuder på ovanligt många gamla detaljer i form av innerdörrar i original, två fungerande eldstäder, varav den ena en kakelugn från byggåret, vackra fönster, glasveranda, metertjocka stenväggar med djupa fönsternischer, en fantastisk inglasad punschveranda i anslutning till allrummet, pampigt rum med burspråk och ramar i bladguld på väggarna i sekelskiftesstil.
Bild från Notar.

Från Flötviksvägen går en trätrappa upp till en gångväg,
vilken leder upp till Gåsörtsstigen.
Foto: Henrik Henrikson.

Om man står vid Riddersviks entré och blickar söderut, så ser man bortom gårdens parkeringsplats husen utmed Flötviksvägen. Det är alltså inte långt mellan de villorna och Riddersviks gård.
Foto: Henrik Henrikson.

Ett flygfoto från 1930-talet. Man ser de vägar som skulle bli Flötviksvägen markerade med gult och nedtill i bilden syns Riddersviks gård.

På detta flygfoto från 1950-talet ser man också hur nära det är mellan Riddersviks gård och Flötviksvägen, som jag markerat med gult.

Stadsäga 630 i kvarteret Lappspiran är ett hus på en hög naturstensgrund. Adressen är Flötviksvägen 39. Detta hus är byggt på 1920-talet, samtidigt som grannhuset med adress Flötviksvägen 41. De två husen byggdes av två bröder, enligt vad en man i trakten berättar.

Idag ser huset på Flötviksvägen 39 nästan likadant ut som för 100 år sedan. Fasaden är av gråbeige grov spritputs. Huset har gulbruna fönsterbågar och tvåkupigt taktegel. Man har under åren gjort en tillbyggnad.
Foto: Henrik Henrikson.

Huset på Flötviksvägen 41. Detta hus och grannhuset var alltså byggt av två bröder enligt uppgift.
Foto: Henrik Henrikson.

Nu börjar vi närma oss slutet av Flötviksvägen, strax innan Mälaren. Denna bild är tagen 1965 av fotograf Lars Gustafsson jr, och visar att vägen slutade tvärt med en parkering.

Vägen utgjorde på den här tiden gräns mellan Stockholm kommun och Järfälla kommun 1949 – 1974. Till höger i bild låg Järfälla, så Riddersviks gård låg på den här tiden utanför Stockholm.

Karta från 1954 där man ser att man tänkte sig att eventuellt dra ner Flötviksvägen till stranden och där anlägga en kaj. Terrängen visade sig dock vara så brant att detta inte var möjligt.

På denna stadsplaneändring från 1958 ser man att vägen istället avslutas med en vändplan och kvarteret Oxbäret intill stranden omgärdas nästan helt med naturmark eller parkväg, utom det nordöstra hörnet av tomten. Man skulle inte få några som helst grannar. Idealiskt avskilt kan man tycka, men ägaren till tomten Ragnhild Åmark var absolut inte nöjd. Hon skrev:

I rubricerade förslag till stadsplan förutsättes bland annat att Mälarvägen förses med en vändplan på ett avstånd av ca 75 m från Flötviksvägen räknat, och att Mälarvägen från denna vändplan i hela dess sträckning norrut igenlägges till park.
Jag kan förstå behovet av en vändplan på föreslagen plats, men finner det i högsta grad oskäligt och onödigt att lägga igen hela Mälarvägen norr om vändplanen. Genom ett sådant arrangement förhindras en förnuftig disposition av min mark stadsägan 636 och 639 i kvarteret Oxbäret. Tillsammans uppgår dessa stadsägor till 2 570 m2 och bör därför bebyggas med 2 hus, varvid uppstår behov av två tillfarter.
Som motivering för planerade ändringsarbeten i Mälarvägen har anförts att vägen är så brant att den är trafikfarlig. Detta är möjligen riktigt när det gäller sträckningen från Kappstigen fram till stadsägan 639:s södra gränspunkt vid Mälarvägen, men från Flötviksvägcn räknat och fram till sagda punkt kan markstigningen icke utgöra motiv för Mälarvägens igenläggning.
Jag vidhåller därför mitt krav på att Mälarvägen hålles öppen för trafik från Flötviksvägen främst till en punkt belägen 300 m från min grindstolpe i korsningen mellan Flötviks- och Mälarvägarna, så att en infart till min mark kan anordnas omedelbart norr om denna punkt.
Skulle planerade ändringar i Mälarvägen till fullo genomföras kommer min mark i kvarteret Oxbäret att bli ”igenkorkad” åt alla sidor med undantag för en liten öppning om ett par meters bredd mitt för Flötviksvägen.
Ett lådant förhållande kan icke tolereras, och åtgärden icke med förnuftsskäl motiveras.
Stockholm den 21 oktober 1968
Ragnhild Åmark”

Eftersom man inte kommer ner till vattnet från Flötviksvägen, så har man byggt en trätrappa från vägens vändplan ner till Riddersviks gångväg som leder till stranden och till den mycket besökta gångbron utmed strandklipporna vid Mälaren.
Foto: Henrik Henrikson

De tre villorna sedda från vattnet. Ovanför strandkanten syns den populära gångbron utmed strandklipporna.
Bild från privat blogg.

På denna karta, som visar hur området ser ut idag 2021, ser vi Flötviksvägen, som sträcker sig utmed gränsen till Riddersviks gård.

Nu ska vi övergå till nästa väg. Det är en ganska ny väg, som går ungefär där Riddarvägen planerades gå för hundra år sedan - Småstuguvägen.

Småstuguvägen fick sitt namn 1959. Vägen byggdes för att möjliggöra uppförandet av en grupp småstugor. Det är en 120 meter lång lokalgata med en sidogata på 50 meter. Här ligger idag 19 likadana villor som byggdes mellan 1960 och 1971. Husen har 5-7 sovrum, beroende på planlösning.
Foto: Henrik Henrikson.

Ungefär där Småstuguvägen 4 ligger idag fanns tidigare ett torp – Stenhagen. Bilden visar Stenhagen 1966. Foto: Rune Melander.

Småstuguvägen är idag en lugn idyll. Här såg jag några som spelade fotboll mitt i gatan, utan att störas av någon biltrafik.
Foto: Henrik Henrikson.

En typisk inredning i ett av husen på Småstuguvägen.
Bilder från Fastighetsbyrån.

Så avslutar jag med ytterligare en bild av bebyggelsen utmed Småstuguvägen 2021.
Foto: Henrik Henrikson.