Området där Älghagsstigen ligger idag var fram till 1950-talet ett glest bebyggt villaområde i norra Hässelby, med grusvägar och små trädgårdsodlingar. Man hade inte tillgång till vatten eller elektricitet, och den stora huvudvägen var Glädjevägen. Älgvägen och Dalvägen hette några av vägarna i området.



På denna karta från 1951 har jag ritat i hur Älghagsstigen går idag. Den på den tiden så viktiga Glädjevägen finns inte kvar idag.


På Glädjevägen 46 fanns ett butikshus. Affären hette Nyströms Livs, och senare Lindgrens. När Glädjevägen försvann 1973 lades butiken ned och huset byggdes om till ett bostadshus. Huset har idag adressen Älghagsstigen 2. Bilden från 1960-talet är inskickad av Sussie Wahlberg.



De två entrédörrarna till butiken togs bort och de stora skyltfönstren ersattes med fönster av mer normal storlek. Där huset ligger har idag den nya vägen Älghagsstigen sin början och det före detta affärshuset fick adressen Älghagsstigen 2.
Foto: Henrik Henrikson.



Huset på Älghagsstigen 2 har numera fått en veranda som sträcker sig en bra bit runt fasaden. Foto: Henrik Henrikson.



Den nya vägen Älghagsstigen som anlades i början av 1970-talet blev en 380 meter lång återvändsgata med vändplan i båda ändarna, plus en sidogata på 50 meter. Jag har markerat Älghagsstigen med orange färg.

Den ursprungliga delen av vägen hette först Älgvägen. Vägen fick sitt nuvarande namn 1950.

Älghagsstigen var först en återvändsväg till Dalvägen som i sin tur bytte namn 1950 till Odalvägen. Sedan blev Älghagsstigen och en del av Odalvägen tillsammans den väg som idag heter Älghagsstigen. Lite rörigt kanske, men det var många vägar i området som fick nya namn när Hässelby blev en del av Stockholm 1949, dessutom skapades det flera nya vägar på 1970-talet i detta område med nya namn.



Utmed Älghagsstigen 8-20 ligger ett antal villor i samma stil. De är alla byggda 1975.
Foto: Henrik Henrikson.



I ett försöka att minska klimatförändringarna utförde man 2010 ett projekt som gick ut på att få ner det vanliga utsläppet på drygt åtta ton växthusgaser per person och år till endast ett ton. Man kallade experimentet One Tonne Life.

Man måste minska växthusgaserna för att undvika allvarliga klimatförändringar. En barnfamilj skulle försöka leva på den nivån och ändå leva ett vanligt liv under ett halvår i ett specialbyggt hus på Älghagsstigen 24. För att allt skulle mätas på rätt sätt så deltog experter från Chalmers tekniska högskola i projektet.

Själva huset var speciellt framtaget och ritat för uppdraget. Det hade en hel vägg klädd med solpaneler, vilka under en del av året producerar mer energi än familjen gjorde av med.

När familjen handlade mat tog man hänsyn till vad som framställts med så lite klimatpåverkan som möjligt. Maten representerade ungefär en fjärdedel av hushållets klimatpåverkan. Man skulle dessutom försöka minska klimatpåverkan i samband med disk, tvätt och städning.
Foto: Henrik Henrikson.



Här flyttar testfamiljen Lindell den 11 januari 2011 in i den nybyggda villan på Älghagsstigen 24. De var pappa Nils, mamma Alicja, dottern Hannah, 16, som gick i gymnasium och sonen Jonathan, 14, som gick i sjuan.
Bild från One Tonne Life.



Familjen bytte ut sina två bensindrivna gamla bilar mot en batteridriven elbil, som kunde laddas med förnybar energi från husets solceller.

Framåt maj hade testfamiljen kommit ner till 2,6 ton koldioxid per person och år.
”Än så länge har vi inte behövt göra några stora kompromisser. Tekniken har gjort jakten på en koldioxidslankare vardag lätt och rolig. De besvärliga uppoffringarna har vi nog framför oss. Den sista sträckan ner mot ett ton blir betydligt mer krävande”, sade Alicja Lindell.

Man köpte mindre kött, mer grönsaker och rotfrukter. Sonen Jonathan, som tränade judo, var väl den som hade svårast att helt avstå från att äta kött.

Dottern Hannah red och hade en häst. Innan familjen gick med i projektet hade de inte reflekterat över hur stort koldioxidavtryck en häst lämnar.
Bild från One Tonne Life.



Vid en mätning i början av juni var familjen nere i 1,5 ton per person och år. Familjen var medveten om att de inte skulle kunna nå drömgränsen på ett ton.
”Ner till 2,6 ton behövde vi inte göra några större kompromisser med vårt vanliga liv. Sen blev det tuffare. Att leva på 1,5-tonsnivån var med våra mått mätt en extrem vardag”, sade Alicja Lindell.

Mitten på juni 2011 avslutades experimentet och den klimatsmarta familjen flyttade ut. Man konstaterade att det svåraste nog varit att äta mat som inte bidrog till koldioxidutsläpp.
”Det blev enformigt. För vi visste inte hur man lagar intressant mat”, sade Nils Lindell. ”Vi landade i vegankost, fast utan tomat och gurka. Det är inget vi är beredda att fortsätta med, men det har varit intressant att testa.”

I december 2012 såldes villan till två miljöintresserade stadsbor som också var intresserade av att försöka leva så miljövänligt som möjligt.
Bild från One Tonne Life.



På Älghagsstigen 28 hittar vi en större villa, byggd 1982. Huset rymmer fem rum och kök.
Foto från fastighetsbyrån.



En ljus och luftig interiörbild från villan på Älghagsstigen 28.
Foto från fastighetsbyrån.



Detta är Älghagsstigen 17A. Huset fick nya ägare dels 1994, dels 2018. Villan är byggd 1946 och tillbyggd 1998. Den rymmer 8 rum och kök varav 5-6 sovrum, gillestuga och vardagsrum. Stort kök med matplats för många.
Foto: Henrik Henrikson.



Denna charmiga villa på Älghagsstigen nr 19 är byggd 1946, och den renoverades 1993.
Foto: Henrik Henrikson.



Intill varandra ligger de två villorna på Älghagsstigen 23 (byggd 1946) och nr 27, som är byggd 1948. Foto: Henrik Henrikson. Den vita villan finns även med på nästa bild.



På denna bild från 1977 av rådjur på Eklövsgränd syns i bakgrunden huset på Älghagsstigen 27. Bilden är inskickad av Ingalill Fransson.



Det här huset på Älghagsstigen nr 36 är byggt 1929. Det är nog ombyggt och tillbyggt flera gånger sedan dess.
Foto: Henrik Henrikson.



Längst bort i västra änden av Älghagsstigen ligger förskolan Älgen. 2003 fanns där 34 barn inskrivna på två avdelningar. Idag 2022 går det 36 barn på denna förskola. 1997 bodde det mycket färre barn i området och en av avdelningarna lades då tillfälligt i malpåse under en period. På den tiden kallades det för daghem, ”dagis”.
Foto: Henrik Henrikson.


Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.