Folkets hus i Hässelby - ett bildspel av Henrik Henrikson

På kvällen den 11 september 1904 hade Lövsta Arbetarförening och Stenhuggeriarbetarföreningen vid Kyrkhamn ett möte för att bilda en folketshusförening och mötet leddes av G. A. Karlsson, Efter lång debatt där meningarna var delade, eftersom det rörde sig om stora ekonomiska uppoffringar och föreningarna och dess medlemmar var fattiga, beslutades preliminärt att bilda en folketshusförening.

Den tomt som Folkets Hus nu ligger på inköptes efter det att styrelsen tackat nej till ett erbjudande att av greve Bonde mottaga en tomt som gåva eftersom i detta erbjudande var ställt som villkor att inga politiska möten eller föredrag fick förekomma där.

För att få lite inkomster uppfördes en dansbana och en del musikinstrument inköptes och lånades ut till traktens amatörmusiker. Parken kom att senare få stor betydelse som nöjesplats inte bara för ortens befolkning utan även för övriga i de norra förorterna.

Vid föreningens styrelsemöte i februari 1905 framlades ett förslag av V. S. Lindström till grundplan för Folkets Hus. Detta förslag antogs en vecka senare och innebar att en byggnad skulle uppföras som var 17 meter lång och 9 meter bred i ett plan med vaktmästarbostad i ett övre plan.

För att förbilliga byggnadskostnaderna inköptes gammalt orensat tegel som med frivilliga krafter rensades innan murningsarbetet kunde påbörjas. Virke till takstolar och syllar lyckades man skaffa genom en framställan till greve Bonde att få fälla en del träd på dennes egendom. Återigen fick de frivilliga krafterna rycka in för att fälla träd och transportera dessa till sågen. Sågens ägare var snusfabrikör Ljunglöf. När han fick höra att greve Bonde skänkt timret lät han föreningen såga detta gratis. Virket flottades sedan till Riddersviks brygga för vidare transport till byggnadsplatsen. Två år senare, 1906, kunde man inviga föreningsbyggnaden som innefattade tre lokaler.

En tidningsartikel i Dagens Nyheter den 5 sptember 1910:
"Vad Stockholm med sina 400.000 invånare ej tycks kunna åstadkomma, det gjorde på söndagen Hässelby villastad med sina 1.600. Hesselby hade en Barnens dag, och därtill en lyckad Barnens dag. Festtåg med löv- och blomsterprydda vagnar med fagra tärnor inuti, sång, musik, dans och glädje hos gamla och unga.

Festplatsen hade inretts med dans-, skjut- och rutschbanor, blomsterstånd, fiskdamm och ett spel som kallades Rättvisan och som förmodligen därför rätt blint delade ut vinst och förlust.

Strax efter klockan ett öppnades festen med ett föredrag av professor Frans von Schéele. Medan professor von Schéele talade hade man börjat ordna festtåget, som strax efteråt sattes sig i rörelse med en mässingssextett Klippan i spetsen. Så följde en lång rad barn med blågula flaggor i händerna, en vagn med en fager ungmö, framställande Svea, en annan med blommor och löv rikt sirad vagn, ur vilken det unga Sverige tittade fram i form av små näpna, tyllklädda flickor.

För övrigt fanns där nationalklädd ungdom, ett roligt kapell, Lergöken, bestående av två fiolspelare och en pianist, vilken senare flitigt hamrade på i trådvantarna på ett miniatyrpiano. Ett större luffarkapell rönte stor framgång. En vagn med fondmäklare måste inställas då fondmäklarna avdunstat, något som ju Hesselby ej är ensamt om.

Tåget, som for genom hela samhället åtföljdes av en stor skara bössinsamlare, till största delen bestående av både vackra och energiska unga flickor. Då tåget kom tillbaka var också bössorna tunga av koppar- och silvermynt. Sedan följde livligt applåderade sångnummer, dels av en kvinnlig medlem av Operakören, dels av en väl sammansjungen manssextett, musik av Lergöken, som spelade utmärkt, och dito av Luffarkapellet, som redan vid halvfyratiden lockade ungdomen till en stilla boston, ehuru dansen officiellt ej skulle börja förrän klockan fem. Festkommitterade och speciellt herr August Hallberg, som var initiativtagaren och ledaren av det hela, förtjäna all beröm.

En tidig vårbild 1906 av den första byggnaden Folkets hus.

Bilden är från 1913. Vi ser Folkets hus Hässelby amatörteatersällskap.

Per-Rune Flenning berättade:
"Föreningar fanns det gott om och många av dem bjöd ofta till fest eller ordnade aftonunderhållningar som det hette på den tiden. Jag var själv inblandad i ett sådant spektakel på 30-talet i Folkets hus. Scouterna var då arrangörer och jag hade äran att spela ouvertyren "Boys will be boys" på fiol tillsammans med en pianist och en mandolinspelare. Det lät fasligt gnissligt. Men Tore Brodd senare känd som fotbollsgeneral, var barmhärtig nog i sin recension i Stockholms Förstablad bara konstatera att stycket var "på tok för långt". Snarare en släng åt kompositören än åt oss falskspelare, tänkte jag skadeglatt när jag läste artikeln i tidningen.

Vid samma aftonunderhållning var finalen en sagotablå med Snövit och de sju dvärgarna. Walt Disneys film med motiv från Snövitsagan hade just haft premiär och scoutchefen hade lyckats engagera självaste Tatjana Angelini, som dubbade Snövits röst i den svenska filmversionen. Små vargungar agerade dvärgarna, en operasångare med ståtlig stämma var prinsen. Vid pianot satt Georgh Edmund, som nu drygt fyra decennier senare gått i pension som kantor i Sundbybergs kyrka. Snövitstablån gjorde förstås stor succé och vi småkillar var överlyckliga över att ha fritt stå alldeles intill den Stora Stjärnan. Så säg inte att det var tråkigt i lilla Hässelby förr i världen."
Foto av Harry Grips far– Hans Grip.

Under årens lopp har många uppträtt i Folkets hus. Till vänster ser vi Elvira Magnér och Nils Sund dansa tango. Elvira hade dansat för ryske tsaren en gång i tiden.

Mittenbilden visar luffarkapellet Skepp Ohoj som spelade i Hässelby på 1930-talet.

Så ser vi Fisk-Tages dotter Inger Carlsson, som på 1950-talet dansade ballett i Folkets hus. Den bilden är inskickad av Hasse Ekman.

Även Hässelbys idrottsföreningar kunde ha glädje av Folkets hus. Det första Hässelbyloppet 1915 startade i Folkets park.

Hässelby hade på sin tid en mycket livlig amatörteaterverksamhet. Ledare var Axel Karlsson "Teaterkalle" och han hade många entusiaster som duktiga medverkande. Man spelade oftast revy men även seriösa pjäser förekom på programmen.

Det här fotot är från 1918 och här ser vi stående från vänster Gerhard Grip, Torsten Olsson, Oskar Eriksson (kallad "Vittinge" och vaktmästare i Folkets Hus), Ebba och Bror Rydstedt, Tora Andersson, Erik Grip samt Albin Östergren med sonen Harry. Sittande från vänster: Tekla Grip, Agda Eriksson, fru Eriksson, Sigrid och Axel Karlsson, Agnes Lundgren samt Alfons Andersson.

Göran Östergren berättade om denna bild:
”På bilden från Folkets Hus med teateramatörer står min farfar Albin Östergren född 1892 längst till höger med en liten pojke. Den lilla pojken är min far Harry Östergren född 1912.”

I bakgrunden ser vi gamla Folkets Hus.
Foto: Ateljé Hedblom.

Många idrottsevenemang förlades till Folkets park. Här ser vi Hässelbys lag efter en överlägsen seger i en dragkampstävling i Folkets park den 20 maj 1918. Man tävlade i kostym och slips.

Hässelby Villastads Planteringssällskap bildades 1919 och tog som sin uppgift att verka för samhällets förskönande bl.a. genom att utföra planteringar på allmänna platser. Sin verksamhet finansierade man till största delen med samhällsfester som hölls i Folkets Park.

Man hade ett populärt lotteri där högsta vinsten var en villatomt i Hässelby som greve Christer Bonde på Hässelby slott hade skänkt. Vinnaren fick själv välja tomt bland de som var lediga.

Planteringssällskapets samhällsfest i Folkets park.

Per-Rune Flenning berättade:
”Somrarna var festernas tid i Villastaden. Folkparken var en populär och idyllisk samlingspunkt. Mest populära var brandkårsfesterna som den energiska borgarbrandkåren ordnade för att få pengar till nyanskaffningar. Planteringssällskapet höll samhällsfester och då gick pengarna till bl.a. skötseln av Brunnsparken. Sportklubben och Cykelklubben hörde också till de flitiga festarrangörerna - liksom den mycket livaktiga socialdemokratiska arbetarekommunen.”

Hässelby Folkpark. Man ser den moderna dansbanan till höger.

Ninnie Carlsson berättade:
”Den dansbanan har jag dansat på i slutet av 50-talet/början 60-talet. Årets Blomsterfest var en höjdpunkt när någon kändis (Lasse Lönndahl, Tage Severin m fl) krönte Blomsterflickan!”

Göran Östergren berättade:
”Allan Lundberg gick på lina som var spänd mellan två av björkarna man ser till vänster på bilden. Detta hände mitten av femtiotalet. Tror det blev världsrekord. Många timmar blev det.”

Per-Rune Flenning berättade:
”Tingeltangel och enkla basaranordningar avlöstes i parken av folklivsartisteri - ofta av hög klass. Jag såg t ex för första gången Edvard Persson och Thor Modéen livs levande i Hässelby folkpark. Båda var 30- och 40-talens superstjärnor i svenskt nöjesliv. Det var svart med folk i parken när de gästspelade och arrangörerna tog in många sköna slantar trots att gagerna var för den tiden skyhöga.”
Foto: Harry Grip.

Detta är från våren 1923, en annons om anbud för ombyggnad av Folkets hus och ett förslag till hur den nya fasaden skulle se ut.

1920 hade verksamheten nått en sådan omfattning att styrelsen i juli beslutade all tillsätta en kommitté med uppgift att utreda möjligheterna att utvidga lokaliteterna. Bidragande var naturligtvis också Hässelbys kraftiga expansion vid denna tid. Vid årsmötet 1923 antogs ett förslag av arkitekten Åke Sjöberg om tillbyggnad. Projektet var kostnadsberäknat till 50 000 kronor och ansågs efter föreningens resurser och dåtida kostnadsläge vara en mycket hög summa.

I Stockholms Förstadsblad kunde man läsa den 6 juni 1923:
”Det hittillsvarande Folkets hus i Hässelby har länge varit för trångt och otillräckligt för den ökade föreningsverksamheten i samhället, särskilt som det är det enda av allmän natur på platsen. Arbete för uppgörande av förslag till ombyggnad har därför en tid pågått och nu har beslut fattats om ändring och arbetet därmed har redan påbörjats.

Ett tilltalande förslag av ingenjör Åke Sjöberg har antagits och kommer till utförande. I detsamma kommer den största salen som även får teaterscen att få en golvyta av 135 kvm, jämte läktare om 40 kvm. Nuvarande stora salen ombygges och får 48 kvm. golvyta. En ny sal om 34 kvm. tillbygges, varjämte bibliotek med läsrum, maskinrum för biograf samt vaktmästarbostad, inredes. Ytterväggarna bli av tegel.

Givetvis kommer denna tillbyggnad att draga en betydlig kostnad. Den är beräknad till 50 000 kr., vilken summa till en del anskaffas genom lån från Landsorganisationen och Samarbete men därjämte teckning av nya andelar varpå man hoppas få in 5 000 kr. Andelarna lyda på 10 kr. vardera. Lokaler kunna efter byggets färdigblivande erbjudas alla sammanslutningar i samhället, även till den blivande köpingens kommunala förvaltningsorgan. Till hösten väntas inflyttning kunna ske.”
Foto: Henrik Henrikson.

Den nya byggnaden var färdig att tas i bruk i början av år 1924 och därmed hade Folkets Hus i stort sett fått det utseende det har i dag. Kostnaderna för de nödvändiga förändringarna slutade på nära 70 000 kronor. Denna efter dåtidens mått enorma skuld ställde föreningen inför stora ekonomiska problem. Kraven på ökade intäkter medförde en satsning inom kultur- och nöjessektorn.
Foto: Henrik Henrikson.

En bild i familjen Durojs fotoalbum1924 visar medlemmar i studiecirkelklubben Minerva stående vid Folkets hus. Klubben hade en stor verksamhet med fester, studiebesök, och utflykter.

Hässelby hade nu ett av förstädernas elegantaste Folkets hus med teatersalong, samlingslokaler och bibliotek.

Folkets hus-styrelsen i Hässelby på en bild från 1920-talet. Stående fr.v. Viktor Lindblom, Viktor Lindström, Ludvig Helén och Frans Wahlgren. Sittande fr.v. August Petterson, G.B. Karlsson och Johan Åberg.

Föreningen Folkets hus i Hässelby utförde under år 1928 en omändring av fastigheten, i det att den öppna balkongen blev inbyggd, varigenom ett rum erhölls.

I början av 1930-talet byggdes parken om och nu uppfördes diverse byggnader såsom servering, basar samt ny entrébyggnad. 1931 visades för första gången ljudfilm och 1933 hade Folkets Hus fullständig utrustning för regelbunden filmvisning.

Under andra världskriget hade mjölkpropagandan kommit till Hässelbys skolbarn. Vid en föreställning i Folkets hus delades det ut en flaska mjölk till varje barn.
Foto Harry grip.

Hasse Ekman berättade:
”Detta är min skolklass klass 2 från 1947-48. Vi gick då i Folkets hus på Riddersviksvägen i Hässelby Villastad. Till höger på bilden skymtar serveringen som stod bredvid dansbanan. Fröken Hette Elsa Nyström.

Stående från vänster: Jan Karlström, Bernt Walberg, Hans Ekman, Hans Öberg, Bengt Johnsson, Leif Dysén, Elsa Nyström, Leo Sjögren, Bo Hällmark, Göran Larsson, Anders Thorsell, Clark Halvarsson, Sven Nyström.

I främre raden: Ulf Modig, Mona Hällmark, Gun Britt Nilsson, Ing Marie, Ulla Britt Ullgren, Åsa Blomberg, Mone Karlsson, Anna Lisa Wikstrand, Lillemor Gustavsson, Hans Karlström.”

Hässelby Gymnastikförening framförde på 1950-talet en dansföreställning i Folkets hus. I en tidningsartikel kunde man läsa:
”Hässelby gymnastikförening bjöd i lördags hässelbyborna på en läcker och välkomponerad dansuppvisning i Folkets hus. Stora salen var fylld till sista plats av en mycket entusiastisk publik, som fick se de tvärhandshöga barngymnasterna i näpna övningar och de lite äldre flickorna i den trekvartslånga ”Geografiläxan”, komponerad av den unga Gull-Marie Ljunggren. Succén var så absolut att föreningen nu funderar på att ordna en repris av uppvisningen med det snaraste.

Danspedagogen Sonja Sundberg, som leder de unga gymnastikflickornas undervisning, utlyste i höstas en tävling bland sina adepter om den bästa danskompositionen. Gull-Marie Ljunggren segrade med "Geografiläxan”, som också kallas ”Skolflickans drömresa”.

Danssviten började med att Gull-Marie själv, söt som en sockersnut, trippade in på scen, och blev enlevererad av John Blund, i drömmen fördes hon till ett 10-tal länder, där hon träffade nätta holländskor, en indisk elefant, eldiga mexikaner och många andra. Alla hade de gemensamt, att de dansade sina hemländers danser, iförda trevliga och pittoreska dräkter.”
Bilden är inskickad av Mona Carlsson.

En biobiljett till Hässelbybiografen från 1958, fotograferad av Hasse Ekman. Och några filmaffischer från Hässelbybiografen under 1950-talet fotograferade av Medeleine Fredlund.

Själva biografen kallades av ungdomarna på den tiden för ”Muggen”.

Ett tillbud, som utspelades i biosalongen den 25 januari 1932 kunde man läsa om i Svenska Dagbladet:
”Ett hotande eldsvådetillbud uppstod vid halvtiotiden i Hesselby folkets hus, vars stora sal även används som biograflokal. Mitt under pågående föreställning fattade filmen eld, och stora lågor slog ut genom luckan utåt läktaren. Publiken rusade genast mot utgången, och en svår trängsel uppstod, varunder en kvinna svimmade. Någon person i salongen kom ej till skada, men biografägaren, som befann sig i maskinrummet tillsammans med maskinisten, ådrog sig brännskador på ena handen. Man lyckades genast släcka elden med hjälp av Totalspruta.”

1954 kunde man i Afton-Tidningen läsa följande, lite gubbsjuka, reportage om tävlingen Sveriges Blomsterdrottning i Folkets park:
”De tio flickebarn som av juryn utvalts för finalen i AT:s och Hässelby trädgårdsmästareförening samt Folketshusföreningens stora tävling om vem som ska bli Sveriges blomsterdrottning samlades i går ute i blomsterstaden. De kom såg och besegrade fullkomligt både sina värdar och folkparkspubliken som både bokstavligt och symboliskt strödde de fagraste blommor för deras fötter. Hässelby jubilerande Folketshusförening noterar med tillfredställelse en strålande upptakt till de festligheter som fortsätter idag och imorgon ute i Hässelby.

Tio olika sätt att lukta på en blomma demonstreras här av de förtjusande små aspiranterna på titeln Sveriges Blomsterdrottning 1954. Alla sätten är faktiskt lika bra, alltifrån 1:ans sakkunnigt kärleksfulla till 10:ans glada begrundande, och framför allt demonstrerar flickebarnen dem så intagande att ingen kan göra dem efter.”

Vänster: Stockholms Blomsterdrottning 1956 blev hässelbyflickan Mary Carber i vit tylldröm.

Mitten: 18-åriga Kerstin Isgren, damfrisörskeelev från Hässelby gård blev 1959 blomsterdrottning. Hon vann en resa till Holland förutom en vacker drottningskrud, som hon bar, när skådespelaren Per Lindqvist från Oscarsteatern krönte henne på folkparkens scen.

Höger: 1960 kröntes 18-åringen och blivande folkskollärarinnan Kerstin Sterner från Vällingby till blomsterdrottning av sångaren Lasse Lönndahl. Även hon fick en resa till Holland som pris.
Bild från Svenska Dagbladet.

Ninnie Carlsson berättar:
”Här ser vi min mamma Majken med flera, när de arbetade någon gång på 1960-talet i Folkets hus med tygbonaden över Hässelby!”

Under början av 1960-talet hade verksamheterna i Folkets hus blivit färre och 1963 kom ett förslag om att riva huset och bygga radhus på tomten.

Man skrev:
”Det av föreningen Folkets hus i Hässelby villastad ägda markområdet inom kvarteret Mossrosen, som ej längre nyttjas för förenings- och nöjesändamål, har i förslaget disponerats för bebyggelse med radhus. Sådan bebyggelse kan rätt väl anknytas till den väster om området kedjehusbebyggelsen och den radhusbebyggelse i nordost, som antytts på kartan och som ingår i ett stadsplaneförslag för kvarteret Begonian.

Föreningen Folkets hus kände sig överkörda och protesterade mot dessa planer:
”Vi har tagit del av förslaget och funnit att Föreningens tomt ska användas för radhusbebyggelse. Föreningen består av andelsägare, då huvudsakligen fackliga och politiska organisationer. För att kunna tillgodose behovet av samlingslokaler för dessa, kan vi icke tillstyrka tomtens användning för bostadsändamål.”

Planerna att riva Folkets hus skrinlades, men de övriga byggnaderna i folkparken började nu förfalla och såg inte ut att kunna räddas från rivning.
Foto: Lars Gustafsson jr.

På den vänstra bilden från 1965 sitter Nils Johansson, ordförande i Hässelby Folketshusförening, på den gamla rivningsfärdiga dansbanan i folkparken. I Bakgrunden skymtar serveringspaviljongen och till höger friluftsscenen. Alla dessa byggnader skulle snart rivas.

Den högra bilden visar rivningsrester i folkparken.

Vid en inventering av tomten 1978 beskrivs byggnaden som "före detta Folkets hus". Dessutom står det att byggnaden endast utnyttjades som bilverkstad för Västerorts bilservice.
Foto: Stig Forsslund.

Den gamla entrén till Folkets park i Hässelby uppfördes på 1930-talet.

Tack vare föreningarna i området finns Folkets hus kvar än idag. På denna bild från 1979 ser vi att man detta år anordnade en första-majbrasa i folkparken.

En bild från 2007 visar en bilutställning, anordnad i Folkets park.
Foto: Hans Erik Hansson.

Thord W Tanneståhl:
”Vi bodde i vaktmästarlägenheten högst upp i hörnet. Jag minns så väl dansbanan och alla stånd på bägge sidor fram till huset, glömmer inte heller bion. Värst var det på våren när man fick kratta parken för allt löv. Puh. Men man saknar många somrar med allt firande i parken.”

Kurre Hallqvist: ”Där har man sett många matinéer och åkt slänggunga när det var jippon i parken.”

Lars-Erik Widell: ”Jag minns att min pappas kusin (skomakaren Wille Ekengren) hade ansvar för biografen på något vis. Ett par skolkamrater till mig fick uppgiften att skotta snö på Folkets hus gård inför "onsdagsbion" en eftermiddag. För det jobbet fick de var sin fribiljett till söndagens matinéföreställning.”

Mona Carlsson: ”Det bodde en familj som hette Kroon där. En av sönerna gick i min klass i Hässelby.”

Lars-Erik Widell: ”Ja Crille Kroon! Vem minns inte honom? Han var expert på imitation av bland annat prästernas litania i högmässan. Vid ett tillfälle ville han gå på toa under lektionen. Då ställde han sig upp i bänken och sjöng med litanians melodi svaret på lärarens fråga "Vad tänker Du göra"? Crille sjöng: UT OCH PISSA; KOMMER SEEEDAN!!” Foto: Henrik Henrikson.

Lokalerna i Folkets hus kan även hyras för privata fester. Här är en bild från en födelsedagsfest 2015.
Foto: Henrik Henrikson.

På husets baksida hade Lack-Björnen sina lokaler.
Foto 2015: Henrik Henrikson.

En bild inifrån bilverkstaden 2018.
Foto: Alexander Petersson.

En bild av hyresgästen i verkstaden på Folkets hus baksida. Det är Norrorts Bil &Van Service som numera hyr lokalerna med automatlådsrenovering som specialitét. Innehavaren Lars "Texas" Hanbring till höger. Bilden är från när han flyttade in.
Foto: Ralf Österling.

Omkring 2012 behövde Folkets hus restaurera och installera bergvärme. Taket och grunden måste bytas ut. För att få loss kapital till detta, såldes en del av Folkets hus tomt, för att låta Borohus bygga nio radhus där. Hösten 2020 flyttade de första familjerna in i sju av de gröna radhusen vid Folkets hus.
Foto: Christer Persson.

Så avslutar vi med en bild av Folkets hus på Hässelby, så som det återges på hembygdsförenings tallrik, vilken gavs ut i 300 exemplar.

Till huvudmenyn