Hans Filemon Johnsson, även kallad HF Johnsson, föddes i Arlöv i Skåne den 8 mars 1879, där hans far arbetade på sockerbruket som vaktmästare. I tonåren var HF trädgårdslärling vid Skabersjö slott och på E. Eriksens Gartneri i Lund.

Därefter gav han sig ut i Europa för att praktisera i trädgårdsyrket. Under en treårsperiod arbetade han i Danmark, Tyskland och i England. I Tyskland praktiserade han som trädgårdselev i Wandsbek utanför Hamburg. Dottern Margit berättade: ”Han började praktisera när han var 14-15 år. Tiden i Tyskland var underbar. Han cyklade omkring och där började han specialisera sig för rosor. Han kunde vara en månad på ett ställe, och så cyklade han vidare. Den tiden talade alltid pappa om att det var den roligaste tiden. Så har jag för mig att han sedan var ett år i England, i stora trädgårdar intill London.”

På denna bild från en trädgård utanför London 1905 står HF i mitten av trädgårdseleverna. Sedan återvände HF till Sverige och kom till en handelsträdgård vid Ulriksdal. Så bestämde han sig för att skaffa något eget i Hässelby.

Dottern Margit berättade: ”Han började med att låna tusen kronor av sin syster i Skåne. Så köpte han mark av Hässelby gård, för 7 öre kvadratfoten. Tomten var 100 gånger 80 meter. Och den plats han fick var bara skog. Pappa bodde först hos Egard Eriksson. Den lilla stugan byggde pappa först. Det fick fällas träd. Och han var faktiskt 28-29 år när han började med eget. Det var 1907.”

HF Johnsson träffade Frida Pettersson och de gifte sig 1908. Dottern Margit berättade vidare: ”De gifte sig 1908, den 22 april. Och 1909 föddes den första sonen Hasse. När mamma skulle föda det första barnet, som alltid gjorde man det hemma, så fick Theodor Andersson åka med häst och vagn till Sundbyberg för att hämta barnmorskan. Och hon hann fram. Grannens mamma, Karolina Vesterlund, var duktig och hjälpte mamma med att värma vatten och sånt. Männen fick inte vara med vid födseln. Pappa gick utanför och vankade, och han var så nervös.”

När trädgården anlades omfattade den 9 000 kvadratmeter. Anläggningen utökades senare till 26 000 kvadratmeter. Det första HF Johnsson odlade var gräslök, gurka, jordgubbar, rädisor och spenat.

Dottern Margit sade: ”I början hade vi inga växthus. Det första vi hade var gräslök, som odlades på friland. De såldes sedan på Mälartorget och Hötorget, till blomsterhandlare. Sedan blev det gurka och andra grönsaker. Man odlade meloner och vita gurkor.”

Bilden är tagen omkring 1914 och visar HF och Frida med sina tre äldsta barn, Hasse, Bertil och Margit. Under kriget var det viktigt att säkra tillgången på mat. Genom att ha höns och getter fick man ägg och mjölk. Margit berättade: ”Vi hade getter under första världskriget. Det var för att överleva. Då fick vi getmjölk. Men den var inte god. Första dagen kunde man dricka den men sen blev den lite besk. Min yngsta lillasyster var lite klen, men det anses att det var mjölken som klarade livhanken på henne. Så hade vi kaniner, för att dryga ut födan.”

I bakgrunden på bilden kan man se det första boningshuset på ett rum och kök, där familjen bodde de första sju åren i Hässelby. Det var trångt i huset i början. Jungfrun bodde i köket, och i rummet bodde hela familjen med alla barn. Men det gick det med. När denna bild togs var det dags att bygga ett nytt bostadshus.
Bild från Stockholms Stadsmuseum.

Andra bostadshuset byggdes 1915. När HF Johnsson specialiserade sig på violer fick han smeknamnet ”Violkungen”.

HF Johnssons familj framför drivbänkar med violer, på Carl Bondes väg, nuvarande Drivbänksvägen. Från höger Bertil, HF själv, Margit, Hasse, Harry, Frida och Britta. Längst till vänster två trädgårdsarbetare.

De fem barnen var:
Hasse, född 1909. Han skulle senare bli trädgårdsmästare i Backlura och känd bl a för sitt stora flygintresse.
Bertil, född 1910. Han blev senare trädgårdsmästare i Ölsta på Svartsjölandet.
Margit, född 1911. Hon skulle komma att arbeta som försäkringstjänsteman när hon inte var scoutledare eller ledde gymnastik i Hässelby.
Harry, född 1914. Han skulle senare överta faderns trädgårdsrörelse.
Britta, född 1915. Hon gifte sig med Sivert Andersson som drev åkerirörelse.

Bilden från 1916. Stockholms Stadsmuseum.

HF Johnssons handelsträdgård, Sommarbo. Under 1920-talet hade man i HF Johnssons handelsträdgård 11 växthus och 1 000 bänkfönster på 2 000 kvadratmeter. På friland odlades blommor på 5 000 kvadratmeter. I rörelsen hade man en förman, två biträden och tre arbetare..

Ett flygfoto över HF Johnsons trädgård. När byggdes de första växthusen? Dottern Margit svarade: ”De små växthusen kallades för kaster. Där odlade vi också luktvioler. Jag har för mig att de första stora växthusen byggdes 1921.

Mariadagen var en mycket stor dag, och då satt man hela natten innan och plockade dessa luktvioler. Sedan skulle de knippas, med 20 i varje knippe, och sedan satte man fem blad om varje. Det skulle egentligen vara 21 i varje knippe, ifall någon hade blivit dålig.”
Foto: Oscar Bladh.

Viola Cornuta 'Margareta' var en historisk och kraftig sort av hornviol, framodlad 1924 av handelsträdgårdsmästaren HF Johnsson.
Den introducerades som en förbättrad, mer storvuxen och robust variant av den klassiska hornviolen. På grund av sitt frodiga växtsätt användes den flitigt i offentliga parker och historiska trädgårdsanläggningar under 1900-talet. Men idag kan man nog inte hitta den här sorten någonstans.

Dottern Margit berättade: ”Det var min far som introducerade Cornuta Margareta. Det var lätt att få sporter, det vill säga nya varianter, av violer. Till en utställning i Göteborg 1923 lanserade han denna nya viol. Den fick namn efter kronprinsessan Margareta, och den fick han pris för.”

Frilands- och bänkodling i HFs handelsträdgård.
Hur var det med anställda? Dottern Margit berättade: ”Vi hade anställda, och det redan rätt så tidigt. Här fanns elevbostad redan 1910, och kanske även tidigare. Och vi hade i regel två trädgårdselever anställda, trädgårdsbiträden. De var anställda året om. Dessa elever siktade på att någon gång kunna öppna egna trädgårdar.
Vi hade inga extra anställda, förutom en farbror som hade haft en hjärnblödning, så att han inte kunde fortsätta med sitt vanliga arbete. Vi kallade honom för farbror Olsson. Han fick vara, tillsammans med min yngre bror Harry, ett rensarlag som inte gjorde något annat än höll tomten ren, och rensade bort ogräs. Det var så i flera år. Han kom på våren och var kvar till hösten.
Mina bröder var hemma och de hjälpte till. Och så hade vi i början en så kallad jungfru. Hon hette Jenny. Senare var det två stycken. Den ena var rätt mycket ute i trädgården och plockade det som behövdes i vårt hushåll. Familjen och eleverna åt ju våra måltider tillsammans.”

HF Johnsson står till höger i ett av sina växthus
tillsammans med en anställd.

Dottern Margit berättade vidare: ”Efter första världskriget bröd det ut en difteriepidemi. Det var då som bristsjukdomar kom. På den här tiden bar man in vatten i köket. Det fanns en hink med regnvatten och en hink med brunnsvatten. Där fanns en skopa och den drack vi alla ur. Trädgårdseleverna kom ju också in och drack med den där skopan.
Så insjuknade tre av oss och vi skickade efter en doktor. När han kom hem till oss, så sade han när han kom in genom dörren: Ja, här luktar det difteri.
Jag hade en klasskamrat, Elis Eriksson, som hade insjuknat någon vecka innan, och då visste de inte vad det var, så han dog.
Sedan kom de i alla fall underfund med att det var difteri. Så de tog ett prov i halsen på mig.
Det var på vintern, så jag fick åka med släde till en sjukstuga i Barkarby. Den låg vid järnvägen mellan Spånga och Barkarby, och där var vår epidemisjukstuga. Jag var nog den första som kom dit.
Övre botten i sjukstugan var reserverad för patienter med difteri, och nedre botten var för de med scharlakansfeber. På vintern fick inte vi difteripatienter gå ut, för då skulle scharlakanspatienterna vara ute.”

HF och Frida i ett av växthusen. Sonsonen Bengt HF Johnsson berättade: ”Min farmor, Alfrida Wilhelmina, som lystrade till tilltalsnamnet Frida, föddes den 4 januari 1884. Hon växte upp på ön Lådna i Stockholms skärgård. Där drev familjen en affär - Lådna Handel. 1902 flyttar familjen till Stockholm. Enligt uppgift ska Frida ha arbetat i en affär vid Ulriksdal där hon träffade HF Johnsson som arbetade i en närliggande handelsträdgård.”

Sonsonen Bengt berättade vidare om sin farmor, när hon jobbade på mannens handelsträdgård i Hässelby villastad: ”Blommorna såldes i Klarahallen som låg vid Klara Strand. På kvällen packades blommorna och tidigt på morgonen körde pappa in dem till stan. När det var högsäsong levererades blommor sex dagar i veckan. Försäljningen sköttes av min farmor Frida och den sysslan behöll hon ända tills hon blev 90 år.”

Redan klockan 4 på morgonen steg Frida upp för att bege sig in till staden. I början åkte hon in två dagar i veckan tisdagar och fredagar. Med tiden blev det varje vardag. Hade hon endast en mindre kvantitet att sälja kunde hon ta tåget. Var det mer tog hon båten. Varorna fraktades då ner till Berghamns Brygga och med båten in till Mälartorget.

Under 1920-talet kom åkarna med sina lastbilarna och övertog transporterna. I Hässelby fanns flera åkare som transportade de tunga torglådorna åt trädgårdsmästarna.
Dottern Margit berättade: ” Från 1929 har vi forslat in våra varor med bil. Då hade vi en egen bil. Innan var det åkare som körde våra varor. En av dem hette Hugo Rydstedt. Så var det åkare Ståhl i Backlura, far och son. Ja, fru Stina Ståhl körde också mycket.
Men på 1930-talet fraktade min far in blommorna till torget med egen personbil. Frida följde då med honom in till staden. Sedan blev det Hötorget, Klarahallen (från 1933) och slutligen Årstahallen (från 1962). Frida hann med alla dessa marknadsplatser. Ända tills hon var över 90 år sålde hon blommor i Årstahallen.”

Några av barnen står utanför ett par så kallade kaster (av tyskans "kasten" - låda) byggda med träväggar och med tak av bänkfönster. Krysantemum och violer odlades i stora mängder i dessa kaster.

HF och hustru syns bakom en av arbetarna i växthusen. På den här tiden drogs det fram nya vägar genom Hässelby, och då hände det att tomtägarna förlorade bitar av sin mark där vägarna skulle fram.

HF Johnsson stämde 1934 Hässelby köping och Sollentuna härads vägdistrikt tillsammans med tre andra trädgårdsmästare för att få ersättning för mark som man hade förlorat när vägen Hässelby - Barkarby drogs förbi deras mark. För Johnssons del var det ett krav på ersättning av 585 kronor för 172 kvadratmeter, som han hade förlorat. Någon liten ersättning betalades ut, men trädgårdsmästarna tyckte inte att de fått så mycket som de var värda.

Åren gick och Sollentuna vägdistrikt upphörde att existera. Efter 13 år tyckte HF Johnsson, och de andra trädgårdsmästarna, att målet kunde avskrivas, vilket också gjordes 1947.

HF med barnen intill violodlingarna.

Det var inte bara på trädgårdssidan som man behövde anställa folk. Även i det stora hushållet med alla barnen behövde man hjälp med hushållssysslorna.

Sonen Hans Erik, kallad Hasse, utbildade sig i sin fars trädgård. Sedan startade han eget uppe i Backlura 1935, på en tomt som hans far hade köpt på 1920-talet.

Ett foto av HF Johnssons hela familj någon gång i slutet av 1930-talet. I de två ljusa rottingstolarna sitter HF med sin hustru Frida. Barnen är från vänster Margit, Harry, Bertil, Britta, Hasse.
Foto: Harry Grip.

Under andra världskriget måste växthusen värmas med ved på grund av bränslebristen. På bilden kan man se de stora vedtravarna som man hade lassat upp för att kunna hålla värmen i växthusen i vinterkylan. Dottern Margit berättade: ”Då var det besvärligt med bränslet. När man eldade med ved på vintern, så var det noga med att det inte fick slockna. Många växter tålde ju inte att temperaturen sjönk. Gurkor blir beska om de inte får tillräckliga varmgrader.”

1943 övertog den yngste sonen Harry ansvaret för HF:s handelsträdgård på Bondevägen. Han fortsatte i faderns fotspår med odlingarna.
Barnbarnet Bengt HF Johnsson berättade: ”1943 byggdes bostadshuset om till ett tvåfamiljshus där Frida, HF och Margit bodde på övervåningen och min mor, far och jag och senare också min bror flyttade in på bottenvåningen.”

HF Johnsson var hösten 1948 på en trädgårdsträff på Läkarsällskapet. Där pratade man bland annat om att det var önskvärt med en standardisering av trädgårdsredskapen, som användes på handelsträdgårdarna i bland annat Hässelby. Man ansåg att de fabrikanter som tillverkade deras trädgårdsredskap ofta slarvade med kvalitén. Man hoppades på en förbättring.
På bilden, som är saxad ur Svenska Dagbladet, ser man H. F. Johnsson tillsammans med trädgårdsdirektör John Green och agronom C. W. Nisbeth.

Fotografen från Svenska Dagbladet tog dock aldrig någon bild av de tre herrarna tillsammans. Men man ville kunna lägga ut en bild i tidningen med de tre tillsammans. Hur skulle man göra? Jo, man klippte ihop tre olika bilder av männen, så att de ser ut som om de stod tillsammans. Lite fusk i smyg.

Ett klipp ur Spånga Nyheter från januari 1951.

Hans Filemon Johnsson avled 1958, 79 år gammal.

Blomsterkungsvägen är en av Hässelby Villastads gator som fått namn ur kategorin "trädgårdar och trädgårdsmästare". Denna väg fick sitt namn 1950. Tidigare hette den Violavägen och Järfällavägen. Det var vid Violavägen som HF Johnsson, som kallades "Violkungen", hade sin trädgård. Denna bild av HF Johnssons villa är från 1978.
Foto: Rune Melander.

En färgbild från 1970-talet med HF Johnssons villa. När trädgårdsrörelsen lades ner i december 1973 bodde familjerna kvar ett antal år för att avveckla verksamheten och skaffa sig nya bostäder.
Harry och Margit köpte var sin tomt. På Älvdalsvägen strax intill Edgard Erikssons f.d. villa, där lät de bygga var sin villa.
Frida levde sedan tillsammans med Margit i ytterligare sju år innan hon avled 1983, 99 år gammal.
Foto: Rune Melander.