HÄSSELBY CYKELKLUBB

Hässelby Cykelklubb grundades 1926.
Då bröt sig cyklisterna loss från Hässelby Sportklubb och bildade den nya klubben Hässelby Cykelklubb.
De tre cyklisterna som startade den nya klubben var Sven Säfstrand, Jojje Andersson och Erik Ericsson.

Erik Ericsson var den som tog initiativet till bildandet av Hässelby Cykelklubb. Han kallades för "Hässelby-Jerker".

Detta är en gammal idolbild av Erik när han cyklade för Hässelbyklubben. 1928 vann han A-klassen i Vätternrundan med tiden 11.58.35,0.

Förutom cykel fanns även orientering och skidor på klubbens program. Men under krigsåren hade man inte tillgång till bilar och busstrafiken var begränsad. Detta gjorde det svårt att komma ut och träna orientering i skogar som ofta låg många mil från Hässelby. Intresset för orientering började dessa år sakta förtvina.

Hässelby Cykelklubb fokuserade därför under åren alltmer på tävlande i landsvägscykel och målet blev att utveckla bättre landsvägscyklister.

Som man kan se på medaljen så bildade klubbens initialer HCK en gammaldags cykel med stort framhjul.

Hässelby CK hade en egen tävling med sin givna plats i tävlingskalendern. Den heter Dacke Grand Prix och var en populär vårtävling med både bredd och alla de stora namnen i elitklassen på startlinjen. 1994 fick den tävlingen ställas in på grund av brist på funktionärer och den återupptogs aldrig.

Av de lovande löften som Hässelby Cykelklubb hade vid klubbens 20-årsjubileum1946 kan nämnas Bengt Johansson, då 20 år.

Han började tävla som debutant i Hässelby CK 1942 och visade sig redan från början vara en talang. Han blev 1944 femma i DM och sexa i SJM.

1945 fick han sitt verkliga genombrott med en övertygande seger i SJM i Göteborg.

Åren innan torpet Loviselund revs någon gång efter 1956 hade Hässelby Cykelklubb sina klubblokaler här. Från1946 finns följande beskrivning av torpet:

"Opp och hoppa, gosse, klockan är sju, solen häller värme över gröna ängar och hagar, Loviselund lockar med sin tjusigaste melodi.
Hur vackert ligger inte torpet i en bukett av grönt, den gudomliga våren med sin ljusa grönska, sitt sprudlande liv, sin optimism. Av med fönsterluckorna, in med frisk luft, skaffa ved, killar! Calle Viking för befälet och snart flammar en härlig brasa i den öppna spisen. Det sprakar och slår gnistor om härden.
-Å så vare bastun, grabbar!
Städning, krattning, stenbärning in. Och vad väntar oss inte, jo en uppeldad bastu med all sin härlighet.
-Termometern?
-76 grader bara, åja, det tar sig säkert.
Vi sträcker ut på laven i den utsökta lättja, som befrielsen från allt ordnat arbete innebär.
-Nurå...? 95 grader. Det tar sig.
-Hur var det nu drömmen blev verklighet?
-Jo, vi hade ju betalat en hel del nöjesskatt till myndigheterna efter sommarfesten. Vi ansökte om pengarna i retur för att kunna uppföra en bastu. Ett ljushuvud skickade ut den djärva iden och undret skedde: pengarna kom tillbaka. Så vi kunde bygga vår efterlängtade bastu. Ja, några rarare än myndighetsfarbröderna i Hässelby finns inte, gulliga killar hela raden, det tycker i varje fall vi HCK-are."

John W. Stolt var ordförande för Hässelby cykelklubb under många år på 1940-talet.
Baron Fritz Lagerheim beskrev honom så här: ”Oförliknelige John Stolt, vars minne skall leva som en förebild för generationer av ledare och aktiva i den klubb han älskade och omhuldade med nästan fanatisk lidelse. Med rätta kan det också sägas att den Stoltska, stolta traditionen av efterföljarna upprätthållits på ett synnerligen föredömligt sätt."

Bilden har jag fått av hans son Roland Stolt.

En av Harry Grips bilder från 1930-talet:
Cykelklubben motionerar längs nuvarande Lupinvägen under en söndagsförmiddag. I bakgrunden står John W. Stolt med sin son Roland på armen.

Här är målgången i en av de tävlingar som Hässelby cykelklubb arrangerade på 1930-talet. Målet var på Riddersviksvägen, vid Emil Appelgrens affär. (Foto Harry Grip)

Våren 1951 beskrevs ett besök i klubbhuset Loviselund så här:
"När Hässelby cykelklubbs medlemmar med barn och blomma beger sig till stugan vid Loviselund för att sola sig och bekanta sig med naturen kan man vara säker om att våren är på marsch. Detta trots att drivorna ligger höga och haren har svårt att livnära sig, en sak man kan konstatera om man följer de talrika djupa och suddiga spåren i snön.
HCK-arnas ansikten sken i kapp med solen, och alla var optimistiska trots kung Bores till synes alltjämt upprätthållna diktatur. "

Ovanstående dagstidningsbild av torpet Loviselund är från mitten av 1950-talet.

Billy Guldager berättade för mig 2006:
"Jag började min cykelkarriär i Lyngby cykelklubb i Danmark som 11-åring. Pappa var dansk därav efternamnet "Guldager". Namnet kommer från en liten by strax norr om Esbjerg. Jag är dock född i Stockholm, kom till Danmark som 9-åring, flyttade tillbaka till Sverige som 15 åring. Som vuxen gick jag med i Hässelby Cykelklubb där jag satt med i styrelsen och blev ledare för ungdomscyklisterna.
Ett litet kuriosa: sportchefen i Svenska cykelförbundet Hans Falk, var aktiv cyklist i Hässelby Cykelklubb på den tiden, hans far Bert Falk var ordförande. Jag agerade följebil på tempot på SM i Södra Sandby för Hampe (Hans Falk). Placeringen kommer jag inte i håg, men den var nog ganska bra för Hampe var en duktig tempocyklist!"

Bilden visar en medalj från 1956 från Hässelby cykelklubb.

Micke S berättade för mig 2006:
"Hässelby CK körde sina tävlingar vid Johannelundstoppen i början av 90-talet. 1991 vann jag sportklassen! Tre gånger cyklade man upp på baksidan av Johannelundstoppen, sen snitslad storslalombana ner på framsidan och ett stort hopp över en jordvall strax innan varvning!"

Hässelby Cykelklubb tynade sakta bort och försvann omkring 1999.

HÄSSELBY CYKELKLUBB

Till huvudmenyn