 |
 |
|
Text: Henrik Henrikson augusti 2025
|
I början av 1900-talet fanns ett hundratal handelsträdgårdar i Hässelby villastad. En av dem var Berggrens handelsträdgård.
På bilden ser vi närmast Berggrens pannrum med den höga skorstenen. Ovanför växthusen syns bostadshuset. Huset till höger om bostadshuset är Berggrens packhus.
Bilden inskickad av Lasse Hannell.
|
|
1. Lars-Erik Berggren (född 1862) kom den 9 mars 1907 till Hässelby villastad och anlade där en handelsträdgård i det område som kallades Smedshagen. Han kom närmast från Örbyhus Slottsgård, där han under ett antal år varit slottsträdgårdsmästare.
2. Lars-Erik Berggrens son, Gösta (född 1896) övertog anläggningen 1922. Han specialiserade sig på rosodling och utvecklade företaget till ett av de största i Stockholmstrakten.
3. Sedan övertog i sin tur hans son Lars Berggren (född 1928). Han skötte handelsträdgården från 1952.
|
|
Lars-Erik Berggren hade år 1915 kommit så långt, att han byggt fyra små växthus. I ett av dessa planterade han så sina första drivhusrosor. Huvudsorten hette Mälarrosen, och var lysande röd.
Under första världskriget sprang priserna på trädgårdsprodukter i höjden. Lars-Eriks hustru Josefina kunde åka till torget med två stora korgar, som hon bar en på varje arm, fyllda med drivhusrosor. När dagen var slut kunde hon komna hem med en tusenlapp.
Med åren växte Berggrens anläggning. Detta flygfoto över Hässelby villastad är från 1930-talet. Jag har ritat in Berggrens handelsträdgårds omfattning på den tiden med rött. Till vänster syns järnvägen gå i en vid båge genom landskapet.
|
|
|
Lillemor Ekengren berättade:
”Det här är Berggrens handelsträdgård. Bilden är från 1933-34. Jag hittade det i mammas fotoalbum. Min morfar hette Lars-Erik Ekengren. Det är han som står längst till höger på bilden. Han var även spelman i Hässelby spelmansgille.”
|
|
|
Gösta Berggren, som tog över handelsträdgården 1922 efter sin far Lars-Erik, blev styrelseledamot i Svenska trädgårdsarbetsgivareföreningens arbetsutskott och var en av initiativtagarna till Hässelby-Skälby trädgårdslaboratorium.
Han var även medlem av styrelsen för Hässelby planteringssällskap, var ledamot av kyrkofullmäktige i Spånga och i många år aktivt verksam i styrelsen för Hässelby kyrkobyggnadsförening samt var med och startade Hässelby konstförening, vars ordförande han var i nära 25 år.
|
|
|
|
Trädgården låg vid Bondevägen. Till vänster syns boningshuset.
Foto: Rune Melander.
|
|
|
|
|
Infarten till Berggrens Handelsträdgård från Bondevägen 48. Till höger boningshuset, i mitten växthusen och panncentralen med sin skorsten och till vänster packrummet för rosor.
Foto Rune Melander.
|
|
|
En vintrig bild av Berggrens växthus.
Foto: Rune Melander.
|
|
Fastigheten hette Eriksborg på Carl Bondes väg 25 (tidigare Bondevägen 48).
Foto: Rune Melander.
|
|
Berggrens trädgård specialiserade sig på rosor. Man kunde dessutom stoltsera med den högsta skorstenen i området.
Foto Harry Grip.
|
|
Lars-Erik Berggrens sonson Lars med rosor från den egna odlingen. 1950 åkte han till USA som så kallad utbytesstudent. Han arbetade bland annat hos en rosodlaren Robert Rosacker. Under tiden hos honom blev han inbjuden till en intensivkurs, som var förlagd till Richmond, Indiana. Där fanns på den tiden den största rosodlingen i USA. Han fick även lära sig pollinering, d.v.s. korsning av rosor.
1952 kom Lars tillbaka till Hässelby och övertog familjens handelsträdgård. Inriktningen var huvudsakligen rosor. Huvudsorten av rosorna var den högröda Gabriella-rosen. Den var en sport av den orangefärgade Mercedes. Att odla rosor av sorten "Sport" innebar att man odlade en sort som uppstått genom en spontan mutation från en annan ros. Sporten fann han i ett av växthusen i Hässelby. Tillsammans med den tyska rosförädlingsfirman Kordes patenterades rosen under 1977 och fick namnet Gabriella, som även var namnet på Lars äldsta dotter.
Bild från Hässelby hembygdsförenings Hembygdsblad nr 71.
|
|
Bild från ett av växthusen i Hässelby. Till vänster står rosodlaren Raino Valtanen, längst till höger Lars Berggren och bredvid honom den närmaste grannen trädgårdsmästare Bengt Lindkvist.
Lars Berggren var med i den arbetsgrupp som 2005 skrev boken ”Bland blomsterkungar och växthus”.
Bild från Hembygdsbladet nr 71.
|
|
Senare under 1950-talet ville Stockholms stad överta marken i området kring Berggrens handelsträdgård eftersom staden behövde mark för bostadsbebyggelse. Då flyttade familjen Berggren sina odlingar till Upplands-Bro. Här ser vi en bild över trädgården i Hässelby våren 1968, innan allt revs för att ge plats åt modern bostadsbebyggelse.
Foto: Rune Melander.
|
|
Där Berggrens handelsträdgård låg finner man i dag 1970-talets bostadshus vid Smedshagsvägen och Mäster Karls väg. Marken där Berggrens handelsträdgård är inritat med rött.
|
|
|
Där Berggrens handelsträdgård låg för hundra år sedan finns nu denna bostadsbebyggelse i det område som heter Västra Smedshagen.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
