 |
 |
I december 1955 hade man för andra året i rad rest en julbock i Vällingby centrum. Vällingby folkskolas djurskyddsförening svarade för arrangemanget. Det blev snabbt en efterlängtad tradition. Bocken stod intill bussterminalen som låg där man senare byggde det så kallade Tempo-huset. Det är höghusen på Ångermannagatan 162 och 164 som man ser i bakgrunden.
Foto Gunnar Ekelund. |
|
| Drottning Louise (kung Gustaf VI Adolfs hustru) besökte december 1956 julmarknaden på Vällingby torg. Reportern noterade att ”hon tog god tid på sig att vandra runt och titta på vad som bjöds. Hon köpte en lergök, vantar, ett förkläde, pepparkakor och julprydnader.” |
|
1957 hade bocken fått en mer central plats i Vällingby centrum, precis framför entrén till tunnelbanan.
Fotograf Gunnar Lantz. |
|
|
Julmarknaden runt julbocken lockade många besökare.
|
|
|
Framåt januari 1958 firade 2000 barn och några föräldrar den traditionsenliga tjugondagknutfesten i Vällingby centrum. Som vanligt stod Vällingby folkskolas djurskyddsförening för arrangemanget med ekonomiskt bistånd av skolans föräldraförening och Vällingby företagarförening. Det anordnades en ringdans runt torgets stora julbock.
|
|
| Så har vi kommit fram till januari 1960. Det är nio grader kallt och Vällingbyborna dansar för sjätte gången ut julen vid den traditionella Knutsfesten i Vällingby centrum.
3000 barn från Vällingbyskolan och Grimstaskolan dansade i tolv ringar runt den stora julbocken på torget. Efteråt fick alla barnen en påse godis med sig hem.
|
|
| En mamma med sin dotter har precis varit på Tempo och handlat, och i bakgrunden syns Vällingbys julbock. |
|
| Två tidningsklipp från 1961 och 1962. Festen där man dansar ut julen runt Vällingbybocken anordnas varje år. Barnen från Vällingby och Grimsta skolor håller traditionen vid liv. På den högra bilden skymtar man julklapparna som är lastade på julbockens rygg. |
|
|
1963 hade dansen runt julbocken blivit ”Sveriges största juldans utomhus” med 5000 deltagare. Nu var anslutningen så stor att det började bli svårt att hålla ordning på de deltagande ungdomarna. Ett stort antal medlemmar i skolans föräldraförening organiserade med fast hand avslutningsdans och utdelning av godispåsar. På bilden syns bocken på julmarknaden i november 1964.
|
|
Julbocken har riktigt gamla anor. En äldre bocktradition i Europa, som redan under medeltiden förekom i katolska länder var en djävulsliknande gestalt med hovar och horn som följde med Sankt Nikolaus.
De äldsta beläggen i Norden för en bocktradition kring jul är från början av 1700-talet. Då gick ungdomar runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng visor. En i sällskapet kunde då vara utklädd till bock, och som tack för uppträdandet fick de mat och dryck.
Under 1800-talet förändrades traditionen gradvis till att en man utklädd till bock delade ut julklappar, på ett sätt som föregick jultomten. |
|
Från mitten av 1900-talet tenderar julbockens roll att inskränka sig till att vara en prydnad i närheten av julgranen. Större halmbockar, upp till flera meter höga, förekom på vissa gator och torg kring jul. Ett exempel är Gävlebocken i Gävle, som har utsetts till världens största halmbock.
Så här såg julbocken i Vällingby centrum ut 1967.
Foto Svante och Mikael Dynesius.
|
|
|
Detta är julbocken i Vällingby 1967. Det var en av de sista julhelgerna som Vällingby folkskolas djurskyddsförening arrangerade detta evenemang.
|
|
|
Till skillnad från bocken i Gävle, så blev aldrig Vällingbybocken utsatt för brand. Den kunde alltid monteras ner efter varje jul vid tjugondagknutfesten. Foto Svante och Mikael Dynesius.
|
|