|
|
Text: Henrik Henrikson maj 2024
|
När staden köpte in mark i södra Spånga efter andra världskriget började man planera för en omfattande bostadsbebyggelse i området.
Journalisten och författaren Helena von Zweigbergh blev guidad i området innan bebyggelsen hade påbörjats:
”En vardagsmorgon på Råcksta, kullen strax norr om de tråkiga småstugornas snörräta uppmarsch längs stora landsvägen. Sällskap: Sven Markelius, nybliven stadsplanechef. Vi kom från gipsmodellen i Stadshuset, nu pekade han i terrängen. "Där ska spårvägen gå, här på gårdsplanen blir ett räjongsjukhus, därnere fabriksområdet, kom ska jag visa var de spränger vägen upp till centrum!"
Vi klev i grusgropar, vi körde på en liten bondväg förbi torpet jag mindes: ”Här är det vikingagravar, de kommer att ligga i stadsparken, här blir en skola...”
Markelius ögon lyste av grundläggariver. Själv såg jag mest förstörd terräng.”
|
|
1940 års plan över södra Spånga. Hässelby slott syns till vänster. Norr om Bergslagsvägen, där Vällingby centrum ligger idag, hade man på den här tiden endast ritat in några bostadskvarter. Inget centrum.
|
|
Dispositionsplan för södra Spånga 1948 från stadsplanekontoret av G. Sidenbladh. Nu har man lagt in ett mindre centrum där stationen Vällingby skulle ligga utmed den förortsbana som planerades (gul markering).
Hässelby slott har jag markerat med rött. När Vällingby ritades som ett stort bostadsområde, ansågs det 1949 att ett storcentrum borde skapas i det området. Man skulle bebygga det centrala Vällingby med höghus intill den planerade tunnelbanestationen så att man skulle få en stor folkmängd av 20 000 25 000 personer. Den 23 juni 1949 nämnes ett storcentrum för första gången i dagspressen. ”Till Vällingby bör”, enligt Köpmannaförbundet ”förläggas kontors-, arbets- och försäljningslokaler för handel och hantverk”.
Under hösten kunde man i tidningsartiklar läsa debattinlägg om det storcentrum man önskade i Vällingby.
Generalplanen för södra Spånga antogs definitivt av stadsplanenämnden i september 1949. Gösta Agrenius föreslog den 23 januari 1950 att man i Vällingby borde bygga ett kommersiellt, socialt och nöjescentrum. Han ansåg däremot att namnet Vällingby borde bytas ut mot till exempel Spånga City eller något liknande.
|
|
De allra första ritningarna över centrumanläggningen i Vällingby upprättades under sommaren 1952. Denna ritning till exempel visar de lokaler där posten var belägen. Jag har förbättrat grafiken för att öka läsbarheten.
|
|
På den här tiden fanns bara ett modernt förortscentrum i Sverige, nämligen Årsta. Därför skulle detta storcentrum i Vällingby bli något alldeles speciellt. En del inspiration fick man från New Towns i England och USA. Det skulle bli en ABC-stad: Arbetsplatser, Bostäder och Centrum inom samma område.
Den 12 april 1950 upprättade Stadsplanenämnden ett förslag till stadsplan för Vällingby, med ett större affärscentrum. Här räknade man inte bara med detaljhandel utan även ett näringsliv i större skala. Stadsplanedirektör Sven Markelius berättade i januari 1951 att södra Spånga planerades att få 75 000 invånare inberäknat gamla Spånga, Hässelby, Blackeberg och västra Ängby. Centrumet för detta område skulle bli Vällingby med egen tunnelbanestation.
Fotograf: Ekdahl.
|
|
|
I juni 1951 fick Svenska Bostäder uppdraget att projektera Vällingby. Man bestämde sig då för att bygga något helt nytt. Och man ansåg då att det inte fanns några som helst förebilder. Vare sig inom landet eller på kontinenten eller i USA. I Amerika byggde man sina shoppingcentra, men de var helt utan socialt liv och kulturellt innehåll. Vällingby skulle bli något annorlunda med sitt kulturella och sociala innehåll.
Det var ett efter den tidens förhållanden enormt projekt som drogs igång - ett kommersiellt storcentrum för närmare 80 000 människor.
Vällingby Centrum påbörjades 1952.
|
|
En ritning från 1952 som visar fasaden där Domus hade sin entré. Sven Markelius var angelägen om att byggnaderna i Vällingby skulle ritas av samtidens bästa arkitekter. Flera av byggnaderna i centrum ritades av Sven Backström och Leif Reinius, De står till exempel bakom detta hus.
|
|
Man ritade på olika förslag till belysning till torg och gator i det nya centrumet. Detta är den slutliga versionen av gatubelysningen i centrumet. Dessa karakteristiska belysningar skapades av arkitekt Erik Glemme.
|
|
Om man inte skulle hinna tillverka och montera den moderna belysningen till invigningen så skissade man på en provisorisk belysning som tillfälligt i så fall skulle kunna sättas upp.
|
|
För att den stora ansamlingen av butiker skulle löna sig krävdes att många bostadshus byggdes i direkt anslutning till centrumet. Enligt Svenska Bostäders första VD Albert Aronsson var det fel att man inte byggde ännu flera bostäder i Vällingby centrum. Det blev en obalans mellan affärslokaler och bostäder, enligt honom.
|
|
En panoramabild som tagits fram från en journalfilm från byggtiden. Här ser man bygget av det så kallade tandläkarhuset i Vällingby centrum.
|
|
Samma plats idag. Man kan se att Älvkvarnsstenarna står i grässlänten, efter att ha flyttats några tiotal meter från sin ursprungliga plats.
Svenska Bostäders första VD, Albert Aronsson, berättade att han under bygget av Vällingby centrum räddade dessa stenar från förstörelse i sista stund. En morgon, när han kom till byggplatsen, höll arbetarna på att förbereda sprängningen av stenarna, men då sade Albert Aronsson stopp! Så då räddades dessa stenar från att sprängas i småbitar.
Älvkvarnsstenarna är ett minne från en gammal kult- och offerplats från stenåldern/bronsåldern. På de små stenarna i mitten kan man se inknackade runda gropar, så kallade skålgropar eller älvkvarnar. I dem har man troligen offrat till gudarna eller makterna för till exempel god växtlighet och för att bota sjukdomar.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Tunnelbanehuset var ett av de tidigast färdiga husen. Det ritades av Magnus Ahlgren. Mycket återstod dock innan centrumet skulle bli klart. Till exempel biografen och kyrkan blev inte färdiga förrän efter invigningen av centrumet.
|
|
Gator och torg i centrumet skulle få ett genomgående mönster i gatubeläggningen av cirklar i olika storlekar. Den mörka cirkeln visar en av fontänerna.
Denna ritning visar en del av cirkelmönstret i den nordöstra delen, där man också ser att de runda fontänerna och cirklarna är anpassade till varandra. Den här torgmiljön utformades av dåvarande Gatukontorets markavdelning i Stockholm där Erik Glemme var ansvarig arkitekt. Han skapade den karakteristiska markbeläggningen, fontänerna och gatubelysningen.
|
|
En tidig ritning av murarna i den gångtunnel som leder under Ångermannagatan till parken som tidigare kallades Helikopterfältet.
|
|
En detaljritning av en av fontäner i gångtunnelns sidomurar.
|
|
Idag ser muren ut så här. Vattnet har nog inte varit påkopplat på länge.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Bygget av den plan där matarbussarna i början hade sina hållplatser. Byggnaden till höger är tunnelbanehuset.
|
|
Runtom centrumet uppfördes många bostäder. Jag hittade två bilder som visar samma bebyggelse under två olika skeden i byggnationen. Husen i förgrunden ligger på Duvedsvägen. Höghusen i fjärran ligger vid Skattegårdsvägen.
Fotograf vänster bild: Ulf Fredmark.
|
|
Vällingbys moderna centrum var en del av orsakerna till stadsdelens populäritet. Folk köade för att få en bostad i området. Denna bild från 1952 visar en kö av bostadssökanden vid Jämtlandsgatan. En lägenhetsvisning lockade många intresserade.
Foto Ekdahl.
|
|
Sascha Bolin var en konstnär som under en period bodde på Hässelby slott. Han målade mest gamla hus och landskap i omgivningarna. På denna målning har han för ovanlighetens skull avbildat den moderna bebyggelsen omkring Vällingby centrum.
Tavlan är från 1953 och heter ”Vällingby byggs”. Målningen är 51x36 cm, och är utförd i kol och oljefärgslasyr på pannå. Sascha har suttit där Jämtlandsgatan går idag när han målade detta motiv. I dag är fältet i förgrunden bebyggt med industribyggnader.
|
|
Ett par bilder från Svenska Dagbladet på några av de arbetare som byggde Vällingby centrum. Allt skulle bli toppmodernt och skinande fräscht, men en detalj hade man inte tagit hänsyn till vid affärsbygget. Man hade ingenstans i planeringen av Vällingby centrum dessa första byggår tänkt på att handikappanpassa entréer eller andra utrymmen.
|
|
De stora fontänerna i centrumet skulle på vintern täckas med skydd. Detta är en ritning på ett av dessa skyddslock.
|
|
De berömda cirklarna som man ser överallt på Vällingbys centrums gator och torg anlades för hand, sten för sten.
Foto: Lennart af Petersens.
|
|
I oktober 1954 påbörjade man bygget av läkarhuset i Vällingby.
|
|
Innan centrumanläggningen blivit färdigbyggd var en del butiker inrymda i provisoriska lokaler. Sparbanken till exempel hade sitt tillfälliga kontor i en arbetsbod nära den provisoriska tunnelbanestationen i Vällingby.
|
|