 |
 |
Viltorp, som också kallats Hvilan, byggdes i början av 1800-talet och tillhörde Vinstas ägor, och var alltså en del av godset Hässelby.
Viltorp hade mark på 23 tunnland, varav 5 tunnland åker och 17 tunnland hagmark.
Vid 1868 års husesyn antecknades Carl Wennströin såsom torpets innehavare sedan tre år tillbaka. Husen var då försäkrade för 1.050 riksdaler riksmynt (en valuta som 1873 ersattes av kronor).
Torpet övertogs år 1876 av C. Jansson mot 3 dagsverken i veckan om året och kontraktet förnyades år 1892 på samma villkor.
Sedan innehades torpet av torparen Karl Gustaf Gylfe Andersson (f 1857) med hustru Ulrika. De hade fem barn: Gustaf, Henrik, Adolfina, Elsa, Irene.
Kartan är från 1861. Torpet ”Hvilan” syns upptill, vid den vita pilen. Hässelby slott syns i nederkanten.
|
|
Torpets nuvarande adress är Gränsvägen 410 i Vinsta. Viltorp har gett namn till Viltorpsbacken som anlades 1964. Tidigare fanns också en väg i området som hette Viltorpsvägen.
|
|
Viltorp byggdes i början av 1800-talet av timmer med stående panel. Från en förstukvist kommer man in i köket, där en stor murad spis med kåpa och en bakugn ännu finns kvar. Innanför ligger ett stort rum med kakelugn. Boytan är 43 kvadratmeter.
Sven August Johansson flyttade in till Viltorp med sin familj 1902. Han var timmerman.
På bilden, som är från 1906, står Sven August Johansson och håller i torpets häst. Hustrun Sofia står längst till höger framför fönstret. De övriga är deras döttrar Elsa, Ida, Eva och sonen Sven Karl Johan.
Ingrid Langö Pamlin berättade: ”Mannen på bilden, Sven August Johansson, var min farmors morbror. Sven Augusts yngre syster Karolina var gift med Carl August Westerlund på Björnboda. De två fick bara ett barn, min farmor Julia Henrietta.”
Det är stor åldersskillnad mellan de tre systrarna på fotot och den lille brodern. Det beror på att mannen, Sven August, emigrerade till Amerika. Det var vanligt på den tiden att mannen ensam åkte till Amerika. Hustrun Sofia och döttrarna stannade kvar i Sverige. Sven August tillbringade tio år i Amerika mellan 1889 och 1900. Sedan återvände han till Sverige och förenades med sin familj. De bodde då inne i Vasastan i Stockholm.
Den 24 januari 1902 flyttade de till Viltorp och sonen Sven Karl Johan föddes där samma år den 6 juli. På fotot är pojken omkring fyra år gammal.
Hustrun Sofia avled den 14 december 1913. Sven August Johansson och sonen bodde kvar på Viltorp till 1919, då de flyttade till Vinsta.
|
|
Längst upp till höger syns Viltorp, här kallad Hvilan. Vi ser gården Vinsta ned till höger. Alla de här torpen tillhörde Vinsta, och därmed Hässelby. Kartan är från 1901.
|
|
Ladan som hörde till torpet Vilan. Den revs i början av 1980-talet.
Foto: L. Bengtsson 1970.
|
|
Vilans lada lite grand på avstånd. Foto: L. Bengtsson 1970.
|
|
När Stockholm stad blev ägare till Hässelby slott med alla underlydande torp i januari 1932 så hade en del torp hyresgäster som fick bo kvar i sina hus så länge deras gamla kontrakt gällde.
På torpet Hvilan fick hyresgästen bo kvar till den 14 mars 1932. Sista arrendatorn som drev jordbruk på Viltorp hette Hjalmar Lantz.
Efter omkring 1970 stod torpet sedan tomt. Fastighetskontoret försökte förgäves få fram hyresgäster. Fönstren spikades igen, och huset började förfalla. Man ansåg 1976 att torpet Vilan borde utbjudas till enskilda ”att nyttjas och iståndsättas för ett anspråkslöst nyttjande”.
Foto: Hasse Löfstrand 1970-tal.
|
|
Förortsbebyggelsen kom under åren allt närmare det lilla torpet.
Foto: Hasse Löfstrand 1970-tal.
|
|
Huset stod igenspikat i många år, och alla var övertygade om att det skulle rivas.
Foto: Hasse Löfstrand 1970-tal.
|
|
Tegeltaket byttes mot plåt 1980.
Foto: Dagens Nyheter 1984.
|
|
Bilden visar Kerstin Åstrand i Folkets hus-föreningen, som bildades 1984 för att rädda torpet Vilan. I området där torpet ligger skulle det byggas 140 lägenheter i flerbostadshus och småhus.
Mest ekonomiskt tyckte man att det hade varit att ersätta torpet med fyra radhus, men dess stora kulturhistoriska värde gjorde att fastighetskontoret i stället försökte hitta en hyresgäst.
Man försökte verkligen, men man insåg samtidigt att huset först av allt behövde en ordentlig renovering.
Foto: Peter Kjellerås 1985.
|
1987 byggde Svenska Bostäder radhus och flerfamiljhus i området. Man planerade då att riva torpet, men till slut beslutades att man skulle renovera torpstugan. Man drog in vatten och avlopp, värme och sanitära installationer, man satte in el, nya fönster och helt ny inredning. Dessutom återfick torpet sitt tegeltak.
Foto: Hasse Löfstrand juni 2006.
|
|
Denna totalrenovering gjordes 1989 av kommunen i samarbete med S:t Eriks Gymnasium vars elever där genomförde sitt praktikarbete. Sedan hyrdes torpet ut, först till Pärlans samfällighetsförening och sedan till en privatperson.
Foto: Henrik Henrikson 2008.
|
|
Det lilla torpet med sitt nybyggda uthus. Foto: Henrik Henrikson 2008.
|
|
|
Här på Eniros flygfoto ser man hur det slutligen blev. Viltorpet ligger helt inneslutet bland radhus och parhus. Gräsmattan runt torphuset är den tomt som tillhör torpet. Jag har ritat in var ladugården låg. Jag tycker att den gott hade kunnat vara kvar. Det är ju bara något träd och lite gräsmatta där den låg.
|
|
Hustypen kallas ”stuga med tvådelad plan” och var ganska vanlig i Stockholmstrakten förr. Ytterst få har bevarats och det ger Vilan ett speciellt värde, anser Stadsmuseet, som i många år kämpat för att torpet ska få stå kvar. Torpet är renoverat och i gott skick nuförtiden.
Foto: Henrik Henrikson 2008.
|
|
Samhällighetsföreningen Viltorpsbacken skriver på sin hemsida 2020: ”Torpet Vilan (Hvilan), från vilket området fått sitt namn, uppfördes i början av 1800-talet. Torpet Vilan har restaurerats och ligger efter gångvägen utefter Bergslagsvägen. mitt för den andra gångbron norrut, på höger sida, cirka 1 km från själva Viltorpsbacken.”
Foto: Henrik Henrikson 2008..
|
|
Gränsvägen går idag utmed torpets baksida. När vägen hette Viltorpsvägen gick den på torpets framsida. Denna ursprungliga väg har numera blivit en gång- och cykelväg.
|
|