Trollboda var ett av de torp som tillhörde Hässelby. Det låg en bit norr om Riddersvik, strax öster om nuvarande Blomsterkungsvägen. På denna sockenkarta ser vi flera av de torp som låg på Hässelbys mark. Trollboda syns längst till vänster.

Redan 1599 bodde där en man som hette Mikael. Han kallades husman och hade två kor. När Gustaf Bonde (1620-1667) blev ägare till Trollboda så rustade han upp detta torp, som för detta arbete ”med dalkarlar och andra arbete låtit.”

På 1750-talet bodde Isaac Andersson på Trollboda med sin hustru Lisa och deras två barn Maja Lisa och Anders. Sedan flyttade Olof Jansson in i torpet med hustru Maria. De hade en dotter, Stina, och två fostersöner, Jan och Jonas.

Föräldralösa pojkar hade på den tiden faktiskt inte svårt att få fosterföräldrar. Önskan att sedermera få billig arbetskraft låg säkerligen bakom denna ändå så hedervärda familjebildning. Torpet Trollboda hade då en areal av10 tunnland åker och 11 tunnland hagmark.

I ett torparkontrakt från den har tiden ser vi att det utöver obligatoriska dagsverken gällde följande: "spinna 2 marker linblår eller I mark lin; leverera 100 kärfvar björklöf: plocka 1 kanna lingon eller 1 stop nypon".

Så här såg medaljen ut som Matts Andersson fick för sitt idoga arbete på torpet Trollboda. Det torpet tillhörde egentligen Hässelby, men Wiveka Trolle utarrenderade 1796 torpen Trollboda och Stenhagen till Elias von Langenberg. Denne var ju ägare av Riddersvik.

Matts Andersson och hans hustru Brita tycktes trivas bra. De bodde kvar på trollboda även 1811 och 1821 enligt kyrkböckerna.

Kontraktet förlängdes under Riddersviks följande ägare, men 1853 uppstod en tvist med rättegång, då Riddersviks ägare Julius Werner vägrade betala arrendet.

Denna ritning upprättades den 5 augusti 1817. Här ser vi den delen av ritningen som visar torpet ”Trolleboda”. De röda rektanglarna visar byggnader. Siffrorna på ritningen förklaras så här:
1. Trolleboda, beläget på Lunda skogsägor, har åker i västra täppan, bestående mestadelen av lös sand och lite lerjord.
2. Östra täppan av samma sandiga jordmån, något sämre åt södra änden.
3. Höglänta backar och diken inom denna täppa.
4. Dito uti östra täppan, mer slåttervall.
5. En äng, av mest lid och någon hård vall, med liten lövskog.
6. En dito mestadelen av hård vall med lövskog, jämte en liten bergbacke av torpet Granskogs mark.
7. Hage, bergig och med äldre och yngre barrskog beväxt, tjänlig både till gärdsel och stör samt något timmervirke, har klent bete.

Torpet Trolleboda inhägnades mark innesluter sig inom numren 16, 17, 18, 19, 20, 21 samt rågången efter femstenastavarna (en slags gränsmarkering) 22, 23, 24 och 25 åter till 16.

Mellan 1780 och 1800 bodde här tre torparfamiljer. Först kom Gustaf Korsberg med hustrun Greta Jansdotter (född 1748). De hade barnen Brita Caisa (född 1770), Carl Gustaf (född 1775) och Lisa (född 1780). Nästa familj var Erich och Anna Andersson med döttrarna Greta och Anna. Nu kallades torpet plötsligt för "Mjölnarstugan" och här bodde mjölnaren Johannes Flyman (född 1751). Hans hustru hette Anna Stina Gunborg (född 1750) och de hade döttrarna Märta Stina (född 1785)och Catharina Helena (född 1799). En lång rad torparfamiljer följde sedan och Trollboda benämndes ibland "Mjölnarstugan" och vi ser att det bodde mjölnare här tidvis.

Det bodde fyra familjer samtidigt på Trollboda enligt husförhörslängden från 1804. Först var det torparen Mats Andersson med hustru Brita Persdotter. Dessutom bodde där stattorparen Eric Jansson med hustru Anna Maja Lindh, rättaren And. Enström med hustrun Mar. Chr. Lundberg och dottern Anna Maja samt mjölnaren Eric Lindberg med hustrun Stina Nilsdotter. Den sistnämnda familjen hade fyra barn, Gustaf, Greta Stina samt tvillingarna Carl Eric och Johan Fredric.

Sten Börjesson berättade i boken ”Hässelbytorp”: Att fyra familjer finns boende i samma torp under ett år förbryllar en del. Man får väl anta att det ringa barnantalet gjorde att man kunde tränga ihop sig. Av gamla kartor framgår dessutom att ett flertal byggnader fanns på platsen.

Männens titlar kan möjligen tyda på att de arbetar någonstans i grannskapet, kanske på det närbelägna Riddersviks gård. Det framgår också att flera familjer inte bodde här så länge. Mats Andersson behöll dock sitt torparskap ända till 1825, då han avled. Det framgår senare att hans änka Brita Persdotter flyttat till ”Jerfälla Fattighus”.

I boken ”Hässelbytorp” finns mer utförligt redogjort vilka som bodde på Trollboda under åren.

Trollboda på en karta som visar området innan järnvägen och Lövsta sopstation byggdes. Jag har markerat torpet med rött. Man ser hur nära Riddersviks gård som torpet låg.

Den gröna linjen är gränsen mellan Spånga socken och Järfälla. Skogen som täckte större delen av det område som idag är Hässelby villastad kallades då Lilla Skogen.

På den här tiden fanns ingen obligatorisk skolgång i Sverige, men föräldrarna måste lära barnen läsa innantill och katekesen utantill. Detta var viktigt och det gjordes ofta kontroller. Den 27 augusti 1815 var Spånga sockenmän kallade till stämma där man tog i på skarpen mot okunniga. Drängen Jan Jansson i Trollboda, som bara var 16 år, fick inte godkänt. Han kunde ”ganska litet och uselt” samt hade av sin husbonde angetts som vårdslös. Som straff sattes han i skamstocken, så att han skulle skämmas och förnedras offentligt för sina synder. Den här pojkens synd var att han var dålig på att läsa och kanske inte kunde rabbla ur katekesen tillräckligt bra.
Skamstocken var troligtvis placerad utanför Spånga kyrka.
Kartan är från 1846.

I ett ortsregister kan man hitta flera kort där man har noterat hur Trollboda uttalades på 1930-talet, och att torpet i början av 1800-talet kunde benämnas Trolleboda.

I husförhörslängden från 1850 står som torpare statdrängen Erik Erson (född 26 maj 1814). Hans hustru är Ulrika Ersdotter (född 30 mars 1816) och de har dottern Vilhelmina (född 23 juni 1841).
Teckning av Sven Ivar Levander.

Flera flyttar från Trollboda och familjen Malmström tycks inte heller bo kvar, varför Erik Ersson är den ende kvarvarande av familjen. Han står ensam som änkling.
År 1881 bor han fortfarande här, men torparskapet har han lämnat, för nu hittar vi som torpare på Trollboda Johan Erik Andersson (född 31 mars 1847).
Hans hustru är Neta Johanna Svensson (född 19 juni 1837) och de har dottern Johanna Charlotta (född 2 december 1873). Andersson betalar i årligt arrende 200 kronor. På den här tiden, slutet av 1800-talet, hade Trollboda en areal av 21 tunnland.

Torpet Trollboda utarrenderades 1871 till torparen Erik Eriksson. Den 27 januari 1879 anmälde Erik Eriksson att han vid två särskilda tillfällen blivit bestulen på tillsammans 270 kronor, vilka han hade haft förvarade i sin spegellåda.
För tillgreppet misstänkte han sin egen systerson, 17-årige målarlärlingen Karl August Malmström, vilken vid båda tillfällena varit i hans boningsrum, när han själv inte varit hemma. Dessutom hade Karl August vid dessa tillfällen varit tillsammans med ett par andra vänner.

Karl August häktades och erkände genast vid förhör att han två gånger stulit pengar ur sin morbrors spegellåda. Hans kompis, 17-årige plåtslagarelärlingen C. A. Pettersson, hade då lurat bort Eriksson och sagt att han ville köpa ett parti tagel av honom. Pettersson hade fått en mindre summa för besväret.

Tredje gången som Karl August stal av sin morbror hade han hjälp av en annan 15-årig kompis vid namn O. A. Klang, vilken på samma sätt lurat iväg med morbrodern genom en ny tagelaffär. Pengarna spenderade Karl August på restaurangbesök. De båda andra ungdomarna erkände sin delaktighet.

Nu hade alltså Karl August åkt fast och väntade på sin dom. Vad gjorde då grabben? Jo, han åkte till sin morbror, tog sig in och stal ytterligare 680 kronor. Sedan åkte han med två förrymda båtsmän till Köpenhamn där de under några dagar levde upp alla pengarna. Karl August efterlystes och blev häktad av Köpenhamns polis för någon stöld där nere.
Han erkände för den danska polisen och blev hemskickad till Stockholm, där svensk polis stod och väntade. Han sattes i Danderydshäktet och domen blev till slut straffarbete i tre år och fyra månader, samt förlust av medborgerligt förtroende fem år efter strafftidens slut.

År 1882 överläts arrenderätten på Trollboda till J. E. Andersson. Den tidigare arrendatorn Erik Eriksson fick bo kvar i en liten kammare innanför stugan. Såsom ett bevis på hans egenheter må anföras, att, trots att det fanns en dörr mellan kammaren och stugan, så använde han aldrig annan in- och utgång än kammarens enda lilla och låga fönster, och detta alla årstiden.

Denna karta visar området kring Trollboda 1906. Järnvägen är dragen fram till renhållningsverket i Lövsta. Runt sopstationen växte flera industrier upp som på olika sätt tog hand om avfallet. Vid Trollboda upprättades i augusti 1903 en liten industrianläggning som kallades Ossator.

Aktiebolaget Ossator vid Trollboda var en industri, som, i samarbete med renhållningsverket i Lövsta, framställde härdningspulver av gamla skor. Företaget såg rätt lovande ut. Pulvret lär ha exporterats till Frankrike. Upphovsmannen var en svensk, som länge vistats i Frankrike.

Från den lilla fabriken spreds en ganska obehaglig stank i omgivningarna. Den 29 maj 1903 skrev Bonde på Hässelby slott i ett brev till sin far om AB Ossators tomtköp: ”Fabriken kan komma att läggas ned om det blir obehag för tomtägarna eller negativt för vår övriga tomtförsäljning”.

Förste provinsialläkaren i Stockholm åkte med jämna mellanrum runt i Stockholms län och gjorde sanitära besiktningar. Sommaren 1904 besökte han fabriken Ossator vid Trollboda.
Fabriken förarbetade ben- och läderavfall från sopupplaget vid Lövsta. Benen fettextraherades med bensin, brändes till benkol eller pulvriserades till ett gödningsämne som kallades normalbenmjöl. Lädret förarbetades till ett gödningsämne som kallades lädermjöl. De illaluktande gaserna förbrändes över en rost och leddes bort i en 30 meter hög skorsten.
Råvarorna bearbetades så snart som möjligt efter ankomsten, så att ett större illaluktande upplag skulle undvikas. Några olägenheter för omgivningen kunde provinsialläkaren inte upptäcka.

Efter några år lades emellertid tillverkningen ned, troligtvis på grund av den obehagliga stanken.

En registerkarta från 1930, hämtad ur boken ”Bland blomsterkungar och växthus” från Hässelby hembygdsförening. Trollboda finns markerad som trädgård nr 34 i denna bok (de grönmarkerade tomterna på kartan). Där står att Trollboda var en handelsträdgård från 1920 till början av 1940-talet. År 1920 bor här Karl August Svensson (f 1884) med hustrun Anna Fredrika Eklöf (f 1891). Karl August drev handelsträdgården och han var verksam här till 1941.

Ett foto av Karl August Svensson som drev handelsträdgård på Trollboda mellan 1920 och fram till 1940-talet. Bilden visar hans födelsedagsuppvaktning.

Här står Karl August Svensson bland alla blommor tillsammans med sin hustru Anna. Min spontana undran är varför man ger en trädgårdsmästare blommor i födelsedagspresent.

I februari 1941 flyttade Karl och Anna från Trollboda till en villa i Skälby som hette Lyckebo. Bilden visar de två stående utanför villa Lyckebo.

När en ny torpare flyttade in hände det att den gamle torparens ägodelar auktionerades ut. Den vänstra annonsen är från det tillfälle när Sporrong skulle flytta in. Axel Teodor Sporrong (född 9 november 1873) flyttade till Trollboda 1898. Han åtföljes av hustrun Augusta Charlotta Östling (född 16 september 1867). De får barnen Albin Theodor (född 1 mars 1897), Sven Algot (född 7 maj 1900) och Gunborg Charlotta (född 3 mars 1902).

Den högra annonsen är från 1906 då trädgårdsmästare Karl August Svensson övertog verksamheten som handelsträdgårdsmästare.