|
|
Tumultet låg alldeles intill gränsen till Järfälla. Stugan, som var en timrad envåningsbyggnad med sadeltak och ett par sidoåsar var av nordlig enkelstugutyp. Man kan se att bakugnen stack ut något genom väggen, och den fick liksom ett eget litet tak.
Foto: JB |
|
Torpet omnämns allra första gången 1735, så som Lunda Båtsmanstorp. I en förteckning från 1758 upptas Tumultet som ett torp uppodlat av ”öde skog och mark”. Den uppodlade marken utvidgades efterhand och omfattade på 1880-talet 21 tunnland.
Torpet låg på mark som tillhörde gården Lunda, vilken i sin tur tillhörde godset Hässelby.
Detta är en karta från 1846. |
|
År 1890 bodde här Israel Winter (född 1811) med sin hustru Greta-Lisa Wennström (född 1802). De hade blivit för gamla för att ensamma orka sköta marken. Men på torpet bodde också deras son, skoarbetaren Otto Ludvig Wennström (född 1845) och hans hustru Karolina Kristina (född 1847) och så alla deras barn - fem stycket.
I ett rum bodde också Israel Winters andra son Johan Fredrik Wennström (född 1835). Han var dövstum och på den tiden hade han därför ingen chans att kunna få en egen hustru. Han fick i stället hjälpa till att jobba som dräng på torpet.
Foto: Lars Gustafsson Jr |
|
På denna karta från 1850 finns många av Hässelbys torp noggrannt angivna, men Tumultet har man bara markerat lite enkelt med blyerts. Jag vet inte riktigt varför. |
|
Järnvägen från Spånga till Lövsta sopstation, som byggdes i slutet av 1800-talet, drogs över Tumultets mark. På bilden går järnvägsspåret åt höger mot Hässelby och Lövsta. Järnvägen ägdes av Stockholm - Wästerås - Bergslagens Järnvägar (SWB).
I december 1915 var det tal om att anlägga en hållplats, en så kallad anhalt, intill torpet, men det blev aldrig genomfört.
Jag har tagit denna bild och den ingår också i Hässelby hembygdsförenings vykortsserie. Man ser att torpet bestod av ett flertal byggnader.
|
|
Spånga-Lövsta järnväg byggdes åren 1887-1890. Eftersom spåret drogs över Tumultets mark, så minskade arealen för torpet med ett tunnland.
För intrånget på torpet Tumultets mark beslutades att följande ersättning skulle betalas:
a/ för den exproprierade åkerjorden, för hälften efter 1000 kronor för tunnlandet och för andra hälften efter 700 kronor för tunnlandet och för den avstådda hagmarken efter 200 kronor tunnlandet;
b/ för förhöjd brandstod med 15 kronor;
c/ för försvårad vallväg med 200 kronor;
d/ för avstängd väg till torpet 10 kronor;
e/ för att man förlorat en vattenkälla 12 kronor;
f/ för 16 stycken sönderslagna tegelpannor, gärdsgårdars upprättande, förstörda buskar m.m. med 12 kronor 50 öre;
g/ för olägenhet av fönsterluckornas i boningshuset tillstängning med 10 kronor;
Dessa summor skulle falla jordägaren.
Ritningen är från 1889.
|
|
Här ser man en banvaktstuga intill spåret vid Tumultet. Kommungränsen gick då i vägens vänstra kant. Spånga låg till vänster och Järfälla låg till höger i bild. Banvaktstugan finns fortfarande kvar och har numera adressen Banvägen 5.
Fotograf Lars Gustafsson j:r. |
|
När jag 1967 som tonåring cyklade omkring i de här trakterna stannade jag till för att fotografera torpet, som jag tyckte låg så idylliskt på andra sidan järnvägsspåret. Det satt en man utanför bostadshuset vid ett bord och rökte en cigarrett. Jag cyklade fram till honom och frågade om jag fick ta några bilder av husen. "Det kan väl gå för sig", svarade han med ett leende.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
Torpet Tumultet upprättades i början av 1700-talet. Den här stugan som jag fotograferade hade gissningsvis tillkommit på 1770-talet.
De övriga husen som ingick i detta torp, källarbod, ladugårdslänga, loge, vedbod och stall, verkade däremot komma från 1800-talet.
Logen gjorde dock ett ganska ålderdomligt intryck med sina små luckor på fram- och baksidan. Deras sirliga bockhornsbelag var i varje fall äldre och kom definitivt från ett 1700-talshus.
Foto: Henrik Henrikson. |
|
Framför ladan såg jag en tunna med kreosot. Det användes på den tiden för att impregnera till exempel telefonstolpar och slipers. I dag är det förbjudet att användas.
När stallet, några år efter jag varit där och fotograferat, brandskadades gav Stockholms stads museinämnd tillstånd att byggnaden fick rivas.
Idag är all bebyggelse på torpet borta.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Vid en utgrävning 1965 nära torpet Tumultet hittade man ett gravfält om tio fornlämningar i det gröna området på högra bilden. Man daterade fynden till bronsålder, eller äldsta järnålder. Det var kraftiga stensättningar på en bergrygg med fynd av brända ben i små bengömmor och något keramik.
Torpet låg i det blå området på bilden, där förskolan Tumultet nu ligger med adress Tumultgränd 69. |
|
När man 2005 planerade bebygga marken norr om Tumultet genomförde man först en arkeologisk förundersökning i området. Marken hade tillhört torpet Tumultet och brukades fram till 1960-talet som åker.
Bilderna är från denna utgrävning. Man fann här minst sju gravar från äldre järnåldern. År 1980 hade man på samma plats hittat två flacka stensättningar från äldre järnåldern.
|
|
Idag är torpets alla byggnader rivna, men då, den där varma sommardagen 1967, när jag av en slump cyklade förbi, stannade och tog några bilder, då fanns Tumultets alla byggnader kvar. Torpet var bebott och platsen var som en välvårdad idyll. |
|