Sjöträdgården byggdes omkring 1877 av Hässelbys ägare Cervin. Det blev en riktig trädgårdsmästarbostad.

Arrendatorn Sundin skulle själv bekosta uppförandet av en ladugårdsbyggnad. Sundins ekonomi var emellertid mindre god, och då han inte kunde slutföra sina åligganden och inte heller erlade arrendeavgifterna, blev han vräkt 1879.
Denna målning är utförd av konstnär Arne Scheding.

Trädgårdsmästaren Carl Gustaf Bergström övertog Sjöträdgården 1879. Han erhöll kontrakt på 15 år mot årligt arrende af 700 kronor. Han kom från Hilleshög på Svartsjölandet och åtföljdes av hustrun Karolina Albertina samt 2 barn och 3 drängar.

Lägenhetens areal utgjorde 24 tunnland, varav 9 tunnland var trädgårdsmark, 2 tunnland äng och 12 tunnland hagmark. I Sjöträdgården bodde vid den här tiden också smeden Anders Fredrik Andersson med sin hustru Charlotta Karolina Lindh.

Tillvaron på den här tiden var ofta hård och många hade det svårt att få ekonomin att gå ihop. Carl Gustaf Bergström fick anstånd att betala sina skulder, enligt denna kungörelse den 2 april 1883 i Post och Inrikes Tidningar.

Den 10 januari 1891 kunde man i Dagens Nyheter läsa följande notis om ett drama i Mälaren, utanför Sjöträdgården:
”En dag i januari vid 12-tiden hördes starka nödrop från sundet mellan Hesselby holme och fastlandet. En jungfru hos inspektoren Nilsson varseblef en karl liggande i en vak i nämnda sund; vid hennes rop tillkom folk, och en dräng hos trädgårdsmästaren Bergström vid Sjöträdgården hann fortast till stället samt lyckades med tillhjälp af en bräda hala den nödställde, som befanns vara grundläggaren Gustafsson från Riddersvik, upp på stark is. Gustafsson fördes till hr Nilssons hem, där den omsorgsfullaste vård lemnades honom.”

Familjen Bergström hade ordnat upp sin ekonomi och kunde bo kvar i Sjöträdgården, men hösten 1891 gick det tydligen inte längre. Den 29 september 1891 hade Carl Gustaf Bergström gått i konkurs och Sjöträdgården auktionerades ut.

Alla gårdens föremål som skulle säljas ut räknades upp:
trädgårds- och jordbruksinventarier, såsom arbetarvagnar, trädgårdsvagn, s.k. skrovkärror, kärra med vattentunna och andra kärror, diverse kälkar, harvar, plog, jordharpa, drivbänksfönster, grönsakslådor, jordbårar, tomkorgar, spadar, grepar, krattor, räfsor, gångskyfflar, järnstörar, snöskovlar, drivbänksmattor, växthusluckor, liar, störar för växtbindning, vattenkar, tunnor, kannor, hyvelbänk, yxor, sågar, diverse snickareverktyg, slipstenar, trilla, arbetsselar, hästtäcken; möbler: trädgårdsmöbler, sängar av järn, och trä m.m.; växter: törnrosor i krukor, adiantum, lagerbuskar, palmplantor m.m. i rikt urval samt diverse grönsaker; 20 famnar tallved vid Mälarstrand; byggnadsstock med spiror, virke av björk, ask och tall i olika dimensioner; ett parti havrehalm; en arbetshäst och en ko.
(Notis ur Dagens Nyheter)

I tidskriften Svenska Familje-Journalen fanns 1871 ett reportage om en båtfärd utmed Mälarens kust, ”En liten utflygt på Mälaren”. Där finns en liten beskrivning hur de passerade trakten kring Hässelby:
"Det duggade från himlabågen, Men regnet, Gud ske lof, försvann. Vi kuskade igenom vågen och landade vid Canaan. Der låg det anspråkslösa tjället, småskräpigt på sin gröna strand: Det var visst Canaan, men stället var icke något Canaans land.
Hesselby skall vara ett präktigt slott, som jag ej fick se, emedan det ej behagar visa sig från segelleden. Vi landade likväl vid den i fordna tider så kallade Hesselby krog, hvarifrån vägen går upp till stora Hesselby. Och gungande för vinden hviska de höga björkar med hvarann.
En herrgårdsdräng står med sin piska och ta'r sin verld, så godt han kan. En torparunge höll till godo att äta krusbär ur kaskett. Och nedanför på bryggan stodo två damer och en sockensprätt."
Foto: B. Englund.

Den nye som 1931 bosatte sig på Sjöträdgården blev trädgårdsmästaren Carl Oscar Svensson och hans hustru Valborg Bernhardina Ekström och deras dotter.
När Stockholms stad 1931 köpte upp Hässelbygodset så fick de som bodde på de olika torpen individuella avtal. Beträffande Hässelby sjöträdgård gällde att arrendatorn hade rätt att bo kvar fram till den 14 mars 1936.
Carl Oscar Svensson ägde flera växthus, som stod på den arrenderade marken, och han hade rätt att ta med sig dem vid arrendetidens slut.
Den 3 augusti 1932 kunde man i Stockholms Förstadsblad läsa om ett inbrott hos Carl Oscar Svensson: ”En trädgårdsarbetare i Sjöträdgården har anmält att han genom inbrott i sin bostad frånstulits en gråbrun kavajkostym, värd 40 kr.”
Foto af Petersens.

Paviljongen sedd från väster. Foto: B. Englund.

I början av andra världskriget blev det snabbt brist på lys- och brännoljor. Detta innebar att bland andra Hässelby sjöträdgård fick svårt att hålla jordbruksdriften igång. Gården hade ingen elanslutning och hade varit helt beroende av det bränsle som inte längre kunde importeras på grund av blockad. Kommunen satte snabbt igång att elektrifiera dessa lantegendomar.

Bilden visar en informationsnotis i Aftontidningen den 24 augusti 1954.

Gunnar Würtz berättade: ”Ilmar Tiits var den sista trädgårdsmästaren på Sjöträdgården. Hans son Jaan driver nu en fin trädgård i Tungelsta.”

Eva Dahlberg berättade om Sjöträdgården: ”I mitten av 50-talet så fanns endast bostadshuset kvar. Dörren var öppen och vi barn nyfikna, så vi tittade in och det såg ut som man bara rest sig och gått därifrån. Leksaker låg kvar på golvet. Vi barn trodde att det var ett spökhus.”

På detta flygfoto ser man till höger nybyggnationen utmed Aprikosgatan, och till vänster Mirabellbacken och Maltesholmsvägen. Året är 1956 och Sjöträdgården finns ännu kvar. Huset är markerad med gult.