Torpet Markvik är ett av de äldre torpen i Hässelby. Det fanns till och med innan Hässelby slott byggdes. Redan på den här kartan från 1652 hittar man ”Markwijk". Det låg ganska ödsligt, och på kartan beskrivs terrängen som ”Mossa”, ”Tallskogh” och ”Stora Bärget”. 1690 benämnes torpet Marckwijks torp. 1710 bor på torpet Nils Larsson med hustrun Lisbeta och dottern Brita. Och i olika kyrkliga sammanhang nämnts "Änkian i Markwijk", "Hindrichs hustru Brijta” m fl.

I Uppland och Södermanland härjade böldpesten från juli 1710 till februari 1711. Dödligheten var mycket hög. De fattiga drabbades alltid värst, eftersom de hade mindre möjlighet att hålla hygien, och ofta vistades i närhet av råttor och deras loppor. Bara i pestutbrottet i Stockholm 1710–1711 dog 22 000 av stadens 55 000 invånare på grund av pesten. Ganska snart nådde pesten Hässelby och då även till de som bodde på torpet Markvik. Den 22 december 1710 begravdes vid Spånga kyrka Anders Matzon från Markvik som dött av pesten. Framåt februari 1711 blev inga nya i området smittade, och den fruktade sjukdomen avtog och försvann. På denna sockenkarta från 1850 kan man se flera av de torp som tillhörde Hässelby. Markvik syns uppe till vänster och Hässelby slott kan man se längst ut till höger. Den 12 Januari 1740 blev Anders Andersson (f 1704) från Vinsta torpare på Markvik. Han bodde här med hustrun Kierstin. Han fick arrendet på sex år och måste för detta bland annat göra två dagsverken, utföra en långskjuts och en kyrkskjuts samt ha en vaktnatt vid gården. Allt per vecka. Anders och Kierstin avled båda 1765.

Torpet Markvik hade en areal om 17 tunnland, därav 15 tunnland åker och 2 tunnland hagmark. Dessutom hade Markvik tillsammans med torpet Lugnet en beteshage om 7 tunnland. Den 4 Juli 1826 erhöll Pehr Persson under Hässelby jordägarens tillstånd att på egen bekostnad sätta upp en ny stuga och nödiga uthus. Vid 1851 års husesyn antecknades Erik Jansson såsom torpare sedan år 1827. Vilhelm Eriksson arrenderade torpet år 1857. Hans änka Johanna Sofia Eriksson avträdde detsamma år 1865. I 1860 års husesynsinstrument säges åkerjorden vara väl hävdad samt husen försäkrade för 580 riksdaler banko.

Torpet mottogs år 1876 av Carl Andersson, som skulle svara för 156 mans- och 50 kvinnodagsverken per år. Han avled 1890. Änkan avsade sig brukningsrätten, och den 7 mars 1890 såldes allt bohag på torpet ut i en auktion. Annonsen är från tidningen Fäderneslandet.

Året 1890 tillträdde Kristian Vilhelm Andersson (f 1835) torpet Markvik. Dennes son David Kristiansson (f 1868) övertog genast arrendet och Markvik började drivas som handelsträdgård. Bilden visar ett av uthusen på torpet.

Christian Vilhelm Anderssons sonson Per Kristiansson berättade i ett brev till Hässelby hembygdsförening: ”Min farfar Kristian Vilhelm Andersson startade yrkesmässig trädgårdsodling på Markvik i Hässelby som han arrenderade under senare hälften av 1800-talet av greve Carl Bonde. År 1862 erhöll han "Examens-Betyg" från "Svenska Trädgårdsföreningens Läroanstalt" (vid Rosendals slott) där han i 2 år "njutit undervisning" och bl.a. "ådagalagt med beröm godkända insigter i Köks- och Blomsterväxters samt Frukt- och Parkträds uppdragning, förädling och vård". Den 1 januari 1879 slutade min farfar sin anställning som trädgårdsmästare hos Hejkenskjöld på Kallhäll och det måste alltså vara efter den tidpunkten som han påbörjade sina odlingar på Markvik där han i slutet av 1800-talet biträddes av min far.” På detta foto av Harry Grip syns torpet Markvik strax bakom de ljusa växthusen till vänster.

Det bodde tre familjer på Markvik vid folkräkningen 1900: Trädgårdsmästare Kristian Vilhelm Andersson (f 1835) med hustru Stina Lotta Andersdotter (f 1826) och deras son torparen David Andersson (f 1868). Smeden Johan August Gustafsson (f 1859) med hustru Ada Elisabet Andersson (f 1866) och deras två döttrar Maria Elisabet (f 1894) och Ester Ada Elisabet (f 1899). Snickare Jakob Kristiansson (f 1864) med sin hustru Anna Emilia Aliaberg (f 1867) och deras fyra barn Hulda Margareta (f 1893), Jakob Vilhelm (f 1895), Anna Vilma Kristina (f 1897) och Mattias Emanuel (f 1899).

I Sundbyberg och Solna Tidning 24 december 1902 kunde man läsa om den akuta skolbristen i Hässelby. Från Hesselby villastad hade till kyrkostämman inkommit en skrivelse med en begäran om att ett skolhus med snaraste byggdes vid Hesselby villastad. Tills detta skolhus blev klart skulle man hyra en byggnad på Markviks hage, vilken kunde tillfälligt användas som skollokal. Kyrko- och skolrådet behandlade ärendet och avslog begäran, eftersom det snart skulle bli en skola färdig i Lövsta där arbetarnas barn hade rätt att gå i skola, och de övriga barnen kunde väl gå vägen till Vällingbys skola.

Betelseminariet var på den här tiden Svenska baptistsamfundets seminarium i Bromma för utbildning av predikanter. De hässelbybor som var med i baptistkyrkan bidrog till detta seminarium med gåvor allt efter förmåga. Trädgårdsmästare Kristian Vilhelm Andersson på Markvik bidrog till julen 1894 med 50 kg rågsikt och 75 kg vetemjöl. Till julen 1899 bidrog han med 25 kronor.

David Christiansson inköpte år 1900 tomten Haga av greve Bonde. Han byggde där ett nytt boningshus och 1905 flyttades odlingarna över från Markvik till Haga. Man planerade därmed att avveckla trädgårdsverksamheten på Markvik. Den 9 mars 1905 såldes därför Markviks 3 hästar, 6 kor och en tjur på auktion. Även torpets jordbruksmaskiner bjöds ut till hugade spekulanter.

Oscar Linnros (f 1848) kom till Hässelby med sin hustru Sofia Matilda. 1915 startade han upp handelsträdgården på Markvik igen, efter att den några år varit nedlagd. På Markvik byggdes ett nytt boningshus och den gamla torpbyggnaden fick stå obebodd. Per Kristiansson berättade vidare: ”Markvik förvärvades av min morfar Oscar Linnros och år 1925 lät min far David Christiansson montera ned torpet Markvik och återuppföra den i Yttergrans socken där den fortfarande fungerar som vårt sommarhus.” Oscars son Gustaf Linnros(f 1886) blev också handelsträdgårdsmästare på Markvik. Kyrkoboken från 1907 visar att Gustaf Linnros med familj då bodde på Markvik. Man hade nogsamt noterat att inget av familjens barn blev döpta i svenska kyrkan. Detta var på den tiden mycket anmärkningsvärt.

Som en granne till Markvik låg Skyddsvärnets nyetablerade Björkahemmet, ett skyddshem för ungdomar. Gustaf Linnros, som blivit en av de större handelsträdgårdsmästarna i Hässelby, engagerade sig i köpet av Björkahemmet. Jordområdet, som skulle bli trädgårdsmark, lagfördes i Linnros namn. Sommaren 1927 började man upptäcka oegentligheter i samband med köpet av Björkahemmet. På ett helt år hade inga som helst ungdomar varit inskrivna. Ändå fortsätter man att samla in pengar under förespegling att verksamheten var i full gång. Under året samlade man in 85.000 kronor, som försvann utan någon redovisning. Uppbyggandet av verksamheten hade hittills helt bekostats av Gustaf Linnros. Den enda hjälp han haft från Skyddsvärnets sida var att villan hyresfritt ställts till förfogande. Tyvärr förde Linnros själv ingen journal över hemmet och dess verksamhet. Det tyckte han att Skyddsvärnet skulle sköta. Under 1928 fick man igång verksamheten och de ekonomiska svårigheterna löste sig.

När andra världskriget bröt ut 1939 blev tillgången till mat på många sätt begränsad i Sverige. Gustaf Linnros på Markvik tyckte därför att det inte skulle odlas så mycket blommor i Hässelbys handelsträdgårdar. Han sade hösten 1941: ”Att under bränslebristens tider driva en del prydnadsväxter, för vilket stora mängder bränsle fordras, måste vara felaktigt. Det växthusutrymme som blir ledigt bör tas i anspråk för att frambringa tidiga grönsaker till låga priser. Regeringen bör utreda åtgärder för ökad produktion av matnyttiga trädgårdsalster genom nedskärning av blomodlingen.” Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund svarade: ”Linnros´ förslag visar prov på enastående verklighetsfrämmande uppfattning om förhållandena. De flesta blomsterodlare har redan inriktat sig på vegetabilieproduktion i större eller mindre omfattning, och den produktion av blommor, som fortfarande bedrives, kan på intet sätt anses vara överflödig och under inga förhållanden, såsom hr Linnros är benägen att göra, betrakta som lyxproduktion.”

Sedan länge är nu trädgårdsverksamheten på Markvik nedlagd och den stora trädgården är numera bebyggd med moderna radhus. På den här bilden från Googles kan man se var torpet Markvik låg i Hässelby villastad.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.