Denna karta från 1813 visar området nere vid Mälarstranden i Hässelby. Här kan man se namnet Carlshamn dyka upp för första gången - 50 år innan torpet Karlshamn byggdes. Det verkar som om hela området vid bryggorna benämndes Carlshamn på den tiden.



En karta från 1850. Hässelby krog, som i långa tider legat på den här platsen, var i starkt förfall och därför byggdes på 1860-talet ett nytt hus strax intill. Det uppfördes bara några meter från det gamla krog- och torphuset en liten bit närmare stranden. Denna nya byggnaden fick namnet Karlshamn.



Karlshamn blev en mycket stor byggnad på två våningar med 14 rum. Den här tavlan från1944 visar villa Karlshamn.

Tavlan skänktes av bröderna Kilander till Hässelby museum.

Karlshamn hade varit familjen Kilanders hem. År 1887 bodde maskinisten - sedermera sjökaptenen - Evald Napoleon Kilander (f 1855) här med sin familj. Hans hustru var Anna Margareta (f Blomquist 1860). De fick genom åren elva barn. Kilander blev kapten på bogserbåten Ferm som bogserade pråmsläpen till och från sopstationen vid Lövsta.
Kapten Kilander kunde snart friköpa Karlshamn, men år 1905 sålde han stället och köpte en tomt vid Berghamn, där han lät bygga en ny villa.

Senare var Evald Kilander med om en dramatisk fartygsolycka, som jag skrivit om på annat håll.



I villan Karlshamn hyrde Kilander ut en lägenhet med fem möblerade rum och kök samt glasveranda.

Georg Granberg berättade:
”En sommardag 1986 hade jag nöjet att sammanträffa med Evald Kilanders dotter Ruth på platsen där hennes barndomshem låg. Med hjälp av ett fantastiskt minne berättade Ruth om sin uppväxttid. Hon pekade exakt ut var både hemmet och den gamla krogbyggnaden hade legat. Hela sin barndom bodde hon här och hon berättade mycket livfullt om sina bröders båtar, om skolgången i Vällingby och mycket annat.”



Karta från 1901. På Hässelby egendom fanns då följande små lägenheter vid Mälarstranden: Charlottendal, ½ tunnland, och Karlshamn, 1 tunnland. Dessutom fanns där Maltesholm och Karlshäll, två små sommarvillor, som, med en del möbler, årligen uthyrdes för respektive 400 och 350 kronor.

När familjen Kilander flyttade från Karlshamn fanns inte några notiser om nya hyresgäster. Förmodligen hyrdes villan ut till sommargäster.
Bland de, som dock bott här under någon längre tid, kan nämnas kaféidkaren sedermera restauratören Carl Robert Andersson (1862). Han bodde här med hustru och två “jungfrur” under flera perioder. Övriga här har varit f d sjömannen Bror Axel Roland Unman (1883). Han bodde här med sin hustru Hildegard Ingeborg Konstantia (1883) åren 1934 och 35.



Karlshamns södra fasad, den som var vänd mot vattnet. Foto 1956: B. Englund.

När Stockholms stad köpte in hela Hässelby 1931 hade en del av torpen här nere vid mälarstranden avtal om nyttjanderätt. De som hyrde Karlshamn hade rätt att bo kvar till den första oktober 1953.

I februari 1939 ville inte Stockholms stad vänta längre, utan kom med ett förslag om att lösa in stugorna nere vid vattnet, så att man skulle kunna skapa ett friluftsområde där.
Den man som arrenderat området hade nyligen avlidit, och arvingarna var villiga att avstå byggnaderna mot en ersättning av sammanlagt 9 000 kronor.
Karlshamn var då, 1939, ”i medelgott skick, inrymmande å nedre botten två lägenheter om två respektive tre rum och kök samt å övre botten en lägenhet om sex rum och kök, dels två sommarstugor, inrymmande respektive ett rum och kokvrå samt två mindre rum. Dessutom finnas diverse tillhörande ekonomibyggnader.”

Karlshamn ingick, tillsammans med de andra husen, i det strandbälte som man i största möjliga utsträckning ämnade ställa till allmänhetens förfogande, och byggnaderna ansågs då med fördel kunna användas för friluftsändamål. Man planerade alltså att bevara Karlshamn, Maltesholm och Sjöträdgården och göra något trevligt av området.



Karlshamns norra fasad. Foto: B. Englund.

1949 övertog Spånga Folkets hus det tämligen förfallna Karlshamn och gjorde det till en fritidsgård.

Under en kort period bodde Nils Henry Skoglund i Karlshamn. Han hyrde ett rum i övervåningen under vintern 1951-52. Det var under den tid han jobbade på ett bygge i det då nya Blackeberg. Han mindes den intensiva eldningen i en gammal kakelugn för att kunna stå ut med vinterkylan. En konstnär bodde i ett annat rum och de var de enda som då befolkade det stora huset.



Sommaren 1941 gjorde man ett reportage om Karlshamn i Dagens Nyheter:
"Till K.F.U.M.;s scoutläger vid Hässelby gård har tio deltagare anmält sig, men dessutom blir det anslutning av ytterligare ett dussintal från rörelsens sommarhem på Kärsö.
-Vi hyr sedan ett par år tillbaka gården Karlshamn därute, berättar lägerchefen Stig Wesslau. Till gården hör en mycket stor och förnämlig fruktträdgård, som emellertid hade legat nere en tid när vi flyttade in. En av lägerdeltagarnas huvuduppgifter blir nu att sätta trädgården i stånd, en annan att gräva en ny brunn. Stockholms stad, som äger gården, har lånat oss arbetsmateriel."

I Dagens Nyheter den 8 juli 1941 kunde man läsa:
"För att möjliggöra för pojkar som inte tillhör någon ungdomsorganisation att få njuta av några härliga lägerdagar inbjuder K.F.U.M., Centralföreningen, Stockholm, till en tids lägervistelse vid scoutkårens stuga vid Hässelby under tiden 22 juli – 3 augusti. Förläggningen kommer att ordnas i tält med egen intendentur. Pojkarna får alltså tillfälle att delta i lägerlivets olika detaljer. Lägeravgiften blir kr, 20:- och möjligheter finns att söka stipendier. Programmet omfattade bad, lek, idrott och gymnastik, instruktioner och samlingar bl.a. kring lägereldar och cykelutfärder. Varje dag fick dessutom ungdomarna hjälpa till med praktiskt arbete i skog och trädgård."
Bilden är från tidningen Spånga Nyheter sommaren 1950.



Något elektriskt ljus fanns inte vid Spånga Folkets hus fritidsgård, men man klarade sig ändå. På första bilden tänder folketshusföreståndare William Wilén till vänster och vaktmästare Åke Gustafsson de starka primuslamporna till en ungdomsträff.

Den andra bilden visar Karlshamn, när det var Folkets hus fritidsgård på 1950-talet. Båda bilderna är från Stockholms Förstadsblad.

I oktober 1952 kunde man läsa i Spånga Nyheter:
"Spånga nya stora folkpark har stadsplanerarna tidigare tänkt förlägga till Nälsta gård, men nu överväger man att eventuellt flytta parken till Maltesholm invid Mälaren. Strax invid ligger Spångafolkans fritidsgård, som alltså skulle få ytterligare ett stort rekreationscentrum inpå knutarna."



En karta från 1951 som visar området nere vid hässelbystranden. Karlshamn benämns här "Fritidsgård". Jag har markerat huset med rött. Villan med sina 12 rum och kök disponerades av Spånga Folkets hus som sommarhem.



Ett flygfoto i Dagens Nyheter från våren 1954.
Bildtexten: "Den här Mälarstranden har delvis ganska oländiga terrängförhållanden och är nästan orörd av bebyggelse; åtskilligt av området kommer också förbli naturreservat. Hässelby strands blivande bebyggelse skall sträcka sig ett stycke in på området till vänster på bilden och sedan fortsätta nära stranden åt nordväst. Det är sådan här strandterräng Samfundet för hembygdsvård vill bevara orörd."


En karta från 1954. Nu börjar det byggas i området och stadsdelen Hässelby strand växer sakta upp i terrängen. Jag har markerat Karlshamn med rött.

Än så länge var tanken att området närmast stranden skulle förbli orört som fritidsområde. Karlshamn var fortfarande Spånga Folkets husföreningens sommarhem, och intilliggande Karlshäll var med sina fem rum och kök utflyktsmål för barnavårdsnämndens ungdomsgårdar.



Bilden visar villa Karlshamn så som Scheding målat det ur minnet 1990. Där kan man också se det lilla uthuset som kallades "Gröna stugan".



Denna plankarta från 1955 visar att man då helt övergivit planerna om ett fritidsområde vid stranden. Jag har med rött markerat hur nära Karlshamn låg de planerade flerbostadshusen vid den nya gatan Maltesholmsvägen.

Karlshamn ansågs inte ha någon plats i det nya Hässelby och huset revs 1956.

Olle Björkholm berättade:
"Jag kan berätta att Karlshamns husgrund inte finns kvar. Omkring 1992 så jobbade jag som parkarbetare i hässelby-Vällingby. Då så fixade vi till gräsmattan och gjorde fint. Då hade vi en grävskopa och jag minns att vi hittade stentrappan till huset. Den åkte till stenkrossen."



Här har Karlshamn rivits och flerbostadshusen utmed Maltesholmsvägen börjar växa upp. Karlshamns lillstuga hade dock fått vara kvar.
Foto: Ulf Ledel 1956.



Lillstugan flyttades ett hundratal meter närmare stranden, så att det inte skulle ligga så nära de nya bostadshusen.



I tidningen Västerort kunde man läsa 2000:
"Stadsdelsförvaltningen erbjöds den gröna stugan i Hässelby strand i gåva. Men trots att parkleken Stråket ville ha stugan tackade stadsdelen nej – av kostnadsskäl.
Nu har Hässelby teknikhistoriska förening tagit över stugan istället. Stugan vid Sparrisbacken härstammar från 1800-talet. Sedan 1960-talet hade stugan tillhört Hässelby strands båtklubb. Men klubben har inte använt den och inte heller rustat upp den.
-Vi tänker koppla in ström och vatten och ha den som en klubblokal. Eventuellt startar vi en glasskiosk, sade Harald Walczok, vice ordförande i teknikhistoriska föreningen."

Harald berättade för mig sommaren 2003 att ännu var tyvärr inget gjort. Att dra in vatten visade sig bli alldeles för dyrt, men kanske man i alla fall skulle kunna dra in el. Han bekräftade att huset flyttats en liten bit – ”åt höger”. Förr hade det en egen källare.
Foto: Henrik Henrikson 1967.



Uthuset till Karlshamn stod länge kvar, som det sista av alla de gamla husen vid Hässelby strand.
Teckningen av Karlshamns lillstuga är ritad 1969 av Yvonne Fröberg.



Hösten 2005 förstördes huset delvis i en brand, och några månader senare revs de sista resterna. Sedan återstod endast en jordig fläck mitt på grässlänten. Därmed försvann det allra sista av de historiska husen i Hässelby strand.
Bilder av Henrik Henrikson, 2000 och 2006.


Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.