Hemmanet Hansta låg ungefär 7 km från Hässelby och tillhörde Hässelby 1661-1684. Detta hemman köpte riksskattemästaren Gustaf Bonde den 17 maj 1661 av riksrådet friherre Clas Stiernskiöld. Fastebrev på detta erhölls år 1664. Hansta tillhörde alltså Hässelby under 23 år. Det låg i närheten av det område som idag är Akalla stadsdel. Sedan bytte Carl Bonde 1684 bort Hansta till Nils Arfvidsson Hägerflycht och fick då i utbyte Spånga by och en fjärdedels gård i Lilla Ursvik. Hemmanet Hansta kallades ibland Hanstad.

Hansta omnämns första gången år 1506 som Hanesta. Förleden hane syftar på ordet hane, orrtupp eller tjädertupp. Det finns indikationer på att platsen har haft en bosättning redan under bronsålder (1800 – 500 f Kr). På en höjd strax söder om Hansta finns fyra gravar från samma tid och i norra delen av de historiska ägorna finns hällristningar som består av skålgropar. Det var under äldre järnålder (500 f Kr – 550 e Kr) som området på allvar koloniserades. Under medeltid bestod byn Hansta av två gårdar.

I området där Hansta legat har det funnits två runstenar: U 73 (vänster bild) och U 72 (höger bild). Idag finns bara U 73 kvar och troligen står den på sin ursprungliga plats. Den är känd sedan 1600-talet. U 72 hittades 1896 liggande på åkern inte långt från U 73 och flyttades samma år till friluftsmuseet Skansen, som då var under uppbyggnad. Man hade då inte observerat att U 72 och U 73 hörde ihop och tillsammans utgjorde ett parmonument. Den stenen som flyttades till Skansen står nu mycket undanskymd. Båda stenarna är korsmärkta och mycket skickligt komponerade av runmästare Visäte. De personer som omtalas på runstenarna bodde troligen på den plats där Hansta låg. Av stenarna kan man förstå att Ingas söner, Ärnmund och Ingemund fått ärva sin fars gård när han dött. Ärnmund och Ingemund har sedan rest till Grekland där de omkommit varpå deras mor Inga ärver gården. När Inga sedan dör får hennes bröder Gärdar och Jorund överta gården och reser stenarna för att visa hur de kommit i besittning av ägorna. Den högra stenen (som finns på Skansen) har texten "Gärdar och Jorund lät resa dessa stenar efter sina systersöner Ärnmund och Ingemund" Den västra stenen U 73 har inskriften: ᛫ᚦᛁᛋᚢᚾ᛫ ᛘᛂᚱᚴᛁ᛫ ᛁᚱᚢ᛫ ᚵᛅᚱ᛫ ᛂᚠᛏᛦ᛫ ᛋᚢᚾᛁ᛫ ᛁᚴᚢᚱ᛫ ᚼᚬᚾᚴᛅᛘ᛫ ᚦᛂᛁᚱᛅ× ᛅᛏᛅᚱᚠᛁ× ᛁᚾᚦᛂᛁᚱ× ᛒᚱᚦᚱ᛫ ᚴᛅᛘᚢᚼᚾᛅᛅ᛬ ᛅᛏᛅᚱᚠᛁ× ᚴᛁᛅᚦᛅᚱᛒ᛫ ᚱᛂᚦᚱ᛫ ᚦᛁᚱᛏᚬᛁᚴᛁᚱᛁᚴᛁᚢᛘ Translitterering av runraden: ' þisun ' merki ' iru ' gar ' eftʀ ' suni ' ikur ' hon kam ' þeira × at arfi ' in þeir × brþr • kamu hnaa : at ' arfi × kiaþar b'reþr ' þir to i kirikium Översättning till nusvenska: Dessa minnesmärken är gjorda till minne av Ingas söner. Hon kom till arv efter dem, men bröderna kom till arv efter henne, Gärdar och hans broder. De dog i Grekland. Det var alltså Ärnmund och Ingemund som miste livet i Grekland, vilket var identiskt med Bysantinska riket, slutmålet för många resor i österled. Stenen är inte signerad, men på grund av ordens stavning och runornas utformning, har den i Sveriges runinskrifter blivit tillskriven runristaren Visäte.

Under yngre järnålder (550 – 1050 e Kr) hade strandförskjutningen gjort att vattendragen inte längre var farbara med båt. Därför började man anlägga vägar på land. Det var längs de viktiga förhistoriska vägarna som runstenarna uppfördes.

Gustaf Bonde (vänstra bilden) köpte på 1600-talet ivrigt in flera gårdar och fastigheter i omgivningarna för att bygga upp sitt Hässelbygods. Bland annat bytte han 1661 till sig Hansta. När Gustaf Bonde dog 1667 ärvdes Hässelby av hans son Carl (högra bilden). Carl var född 11 oktober 1648 och han fick sin arvslott genom lottkastning: ”Häsleby sätesgård med underliggande gods av 596 daler 2 öre 72/5 penningar ränta”. Egendomen bestod då av bland annat Hansta.

Carl Bonde bytte 1684 bort Hansta mot Spånga by och Lilla Ursvik. Hansta övertogs då av överinspektören vid småtullarna Nils Hägerflycht.

Sitt nuvarande namn ”Hägerstalund” fick gården när ämbetsmannen Nils Hägerflycht övertog de båda Hansta-gårdarna. Han slog ihop de båda husen och lät uppföra en ny manbyggnad, som han uppkallade efter sig själv. Från 1682 var han bosatt där. Huvudbyggnaden är ett panelad och vitmålat trähus i två våningar. Taket är valmat tegeltak med frontespis.

Hansta köptes in av Stockholms kommun 1980. Egentligen var det meningen att det skulle byggas tusentals bostäder i området. Men Hansta visade sig vara så fyllt av värdefulla fornlämningar och natur, så 1999 blev det förklarat som naturreservat! De äldre vägsträckningarna nyttjas idag som cykel- och gångvägar.

Det som tidigare var Hansta heter, som sagt, numera Hägerstalund. Det kulturreservat där Hansta låg har naggats i kanten av motorleden Förbifart Stockholm som här drar förbi Akalla i nordsydlig riktning. H2 visar trafikplatsen Akalla.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.