 |
 |
|
Skomakarstugan - ett torp som inte finns längre. Det revs redan 1861.
Det låg utmed vägen till Riddersvik, på södra sidan av vägen. Av gamla kartor att döma, så borde skomakarstugan ha legat någonstans ungefär där Lupinvägen (i höjd med nr 31) ligger idag.
|
|
|
Carl Trolle-Bonde skrev 1894 boken ”Hesselby Arkivalier”. Där finns denna enkla notis om Skomakarstugan. Stugan verkar ha funnits under en kortare period, ungefär mellan 1809-1861.
Före 1809 finns inga notiser om torpet.
|
|
På denna karta från 1812 kan man se en enkel teckning av torpet Skomakarstugan. Det finns ingen riktig bild av hur torpet har sett ut.
De första registrerade invånarna som bodde här var tre skomakare. 1810 bodde på torpet skomakarmästaren Johan Lindgren (f 1770), gårdsskomakaren Olof Törnqvist (f 1764) och gårdsskomakaren Jonas Asplund (f 1740). Den sistnämnde förmodligen ”satt på undantag”.
Efter det bodde här den ena torparfamiljen efter den andra, alla med många barn, vilket var vanligt på den tiden.
1817 flyttade en torparfamilj in här. Det var Anders Andersson (f 1753) med sin hustru Anna Lisa (f 1769) samt "Svärmor Enkan" Sophia (f 1744).
Sedan avlöser flera torpare med hustrur och många barn.
|
|
|
På den här kartan från 1867 hittar man en plats med benämningen ”G.s.” (Grindstugan). Jag har markerat huset med rött. Eftersom det inte längre bodde någon skomakare i stugan, så kanske man tyckte det var lämpligt att byta namn på huset. Det blev av någon anledning Grindstugan.
|
|
Den här teckningen av en grind någonstans på Hässelbys ägor utfördes 1847 av Otto Henrik Wallgren.
I Sverige placerade man grindstugor i närheten av tomtgränsen för större gårdar, där vägen ledde in mot egendomen. Ofta fanns här en grind som vakten i grindstugan öppnade och stängde och samtidigt såg till att inga obehöriga personer kom in på egendomen.
Skomakarstugan kanske började kallas Grindstugan eftersom den låg nära gränsen mellan Hässelby och Vinsta ägor. Lite långsökt kanske, eftersom Vinsta också tillhörde Hässelby.
|
|
På 1850-talet tycks Grindstugan börja förfalla. Då bodde här änkan Brita Carlsdotter (f 1780) och fattighjonet Eric Mattsson Ljungström (f 1778) med hustrun Anna Catharina Carlsdotter (f 1793).
Paret hade en dotter "pigan Carolina" (f 1828). Hon blev som tjugofemåring med barn utan att vara gift, vilket var en smärre katastrof på den tiden. Den 14 december 1853 födde hon den oäkta sonen Carl Erik. Samma dag som barnet föddes avled både mor och barn.
Grindstugan stod sedan tom några år och förföll allt mer. Man ansågs inte att torpet vara värd någon upprustning så det revs 1861 och jorden återgick till huvudgården.
På den här kartan från 1870-talet har man felaktigt fortfarande med Grindstugan, som jag markerat med rött. Den här kartan kan inte ha ritats av någon som varit på plats, för den innehåller flertal felaktigheter. Bland annat har Markvik placerats där Dalkarlstorp låg.
|
|