Nu ska jag berätta lite om färskvattenledningarna som går under vattnet till Hässelby. De kommer från vattenverket, som ligger på Lovön.

Det verket i typisk funkisstil invigdes 1933 av kung Gustav V. Härifrån kommer det mesta dricksvattnet till Stockholms innestad och västra delar i en vattenledning som går via Drottningholm.

När man på 1950-talet bestämde sig för att bygga stora bostadsområden i Hässelby och Vällingby var det uppenbart att man behövde en ny ledning för dricksvatten direkt till dessa områden.
Foto: Holger Ellgaard.



Redan sommaren 1951 lade man in ett förslag om att dra en vattenledning från Lovö vattenverk över Hässelby holme till Hässelby strand och sedan vidare till Brommaplan för att där anslutas till befintliga ledningar.
Speciellt de nya stadsdelarna i Vällingby och Hässelby behövde en stor direktledning från vattenverket på Lovön. Vattenledningen skulle gå den rakaste vägen – från Lovön, ned i Mälaren, upp på Hässelby holme, ned i Mälaren igen, så upp vid Hässelbylandet. Den delen av ledningen som passerar över Hässelby holme går delvis i ett smalt bergsschakt. På just den sträckan uppstod det sedan under åren en hel del läckor på vattenledningen, vilka blev kostsamma och komplicerade att åtgärda.


1952 började man med ”landjobbet” – man grävde sig ned i jorden på båda sidor om Mälaren och ute på Hässelby holme.
I oktober 1953 började man med ”undervattenstunneln”. Man kom fram till att det bästa skulle vara att sänka hela röret ned i vattnet på en enda gång.
Dykare gick ned i sundet mellan Hässelbylandet och Hässelby holme. Man gjorde ”bäddar” med jämna mellanrum – bäddar, som den stora vattenledningen sedan skulle vila på omkring 7 meter under vattenytan.

På bilden får dykaren Rudolf Wideström hjälp med hjälmen av E. Hallgren. Dykaren gick sedan ner för att se till att undervattenbockarna placerades rätt utmed botten. De längsta pålarna var 34 meter långa och drevs ner en god bit i botten. Rudolf Wideström gick där nere i mörkret och såg om varenda bock. Hans pass var upp till tre timmar. Det var säkert ett ganska tungt jobb i det kalla och grumliga vattnet.
Bild: Dagens Nyheter.



Här ser man den 130 ton tunga och 290 meter långa ledningen ligga på sina höga bockar. Ledningen hade en diameter på 1 meter. Man byggde upp stora pålställningar, en del av dem var 34 meter höga men bara omkring 5-8 meter syns, resten står under vattnet. I dessa pålställningar har man sedan hängt upp den långa vattenledningen bit för bit, fogat ihop del efter del. På landsidorna har anslutningsledningarna samtidigt gapat med öppna hål – färdiga att bli hopkopplade med den upphängda ledningen.
Bild: Dagens Nyheter.


Tidigt på morgonen den 9 februari 1954 inleddes ”operation sänkning”. Öververkmästare Oscar Eklöw ledde hela sänkningen, centimeter för centimeter. På den här tiden fanns ju inga mobiltelefoner utan man använde flaggsignaler och högtalare.
De 14 pålställningarna var bemannade med fyra fem man vardera. I varje ”påltorn” fanns också en flaggsignalist.
Första dagen sänkte man ledningen 421 centimeter. Då kunde landsidans gapande rörhål anslutas till den upphängda ledningen. På millimetern när hade den upphängda ledningens ”tampar” glidit in på plats.
Bild: Expressen.


Mitt ute på isen stod öververkmästare Oscar Eklöw och ledde hela operationen med högtalare och signalflaggor. Han vinkade med en vit flagga och då vred manskapet ett varv på ett svängjärn och vinkade med en vit flagga att varvet var klart. Skulle något ha hängt upp sig vinkade manskapet med en röd flagga, och då avbröts arbetet tills felet var uppklarat. När man flaggade vitt på alla ställningar kom order om nästa varv. 16 millimeter åt gången, varje varv tog 40 sekunder, och första etappen tog fyra timmar. Den upphängda ledningen hade då sänkts från siffran 1 till siffran 2 på bilden. – Anslutningen passade in på millimetern.
Då hade också den upphängda ledningens mittparti försvunnit ned i den långa vaken, som huggits upp rakt under den. Men dessförinnan hade man varit tvungen att undan för undan leda in vatten i den genom slangar. Annars skulle det stora röret aldrig ha sjunkit utan flutit som en ponton.

Nästa dag sänkte man ledningen ännu en gång, då 453 centimeter. Samtidigt sänktes då de ”landrör”, som ledningen nu anslutits till, lika mycket. Då var förbindelsen klar med landbackens ”huvudtunnlar”, och ledningen låg precis på bockarna där nere på botten.
Bild: Expressen.



Jag har markerat vattenledningen med gult.

Under midsommarhelgen 1954 började man pumpa in vatten med hypoklorid i vattenledningen. På så vis steriliserades rören. Efter en veckas rengöring och efterkontroll kunde ledningen tas i bruk och det färska vattnet började pumpas ut till de nya stadsdelarna som man hade börjat bygga i Hässelby och Vällingby.



På detta flygfoto från 1957 ser man längst ner vid strandkanten den lilla udde där vattenledningen kommer in. Till vänster i bild ligger husen vid Strandliden och till höger några av husen vid Maltesholmsvägen. I sluttningen ovanför stranden ser man torpet Karlshäll, det gamla torpet som sedan blev rivet.


Huvudvattenledningen gick sedan från strandkanten i Hässelby förbi Hässelby slott och utmed Bergslagsvägen till Brommaplan. Det utfördes av stålrör, som svetsades ihop i längder bestående av 3 á 4 rörpipor. Dessa långa rör fogades ihop med blytätade skarvar. Härigenom räknade man med att få en såväl billigare som tätare ledning än normalt.

Tyvärr visade det sig att man räknat fel. Vid temperaturändringar, då fogarna måste ta upp därav förorsakade längdändringar, kom rörelsen att fördelas på alltför få fogar. Resultatet blev att blyet ändrade läge och läckor uppstod. Detta är ett tidningsurklipp i Dagens Nyheter från sommaren 1955.



Så gick åren och allt var lugn och ro. De läckor som uppstod kunde snabbt åtgärdas.

Men så kom olyckan då ledningen allvarligt skadades. Det var den 9 december 2016 som fartyget Askö, lastat med pellets till kraftvärmeverket i Hässelby, kom ur kurs vid Hässelby holme och körde rakt på vattenledningen.
Just här vid Hässelby holme ska fartygen hålla till höger om den röda bojen på bilden. Askö råkade hamna till vänster om bojen. Den gamla vattenledningen skadades av fartyget så pass att man fick ta ledningen ur drift en månad. För att klara vattenleveransen till bland annat Hässelby var man under tiden tvungen att höja trycket på de ledningar från Lovöverket som gick via Drottningholm. Den gamla ledningen lagades lite provisoriskt och kunde öppnas igen, men den skulle faktiskt behövas renoveras ordentligt.
Foto: Inger S Andersson.



När olyckan inträffat var dykare snabbt på plats för att se hur allvarliga skadorna var. Denna olycka uppstod på grund av att fartyget kom ur kurs och hamnat utanför farleden, men även inne i själva farleden så är det faktiskt på en del ställen mindre än en meter mellan fartygens skrov och den översta delen av vattenledningens rör.
Bild från kustbevakningen.


Vänstra bilden: Vid grundstötningen blev vattenledningen och påldäcket skadade. Tre av de träbalkar som vattenledningen vilade på knäcktes då rörledningen ”fjädrade ned” på grund av fartygets tyngd. På bilden ser man en av de tre brustna tvärslåarna i stödkonstruktionen.

Högra bilden: Vattenledningens bultförband vid en skarv samt omgivande intryckningsskada i röret. Den här olyckan gjorde att man insåg att det nog skulle behövas ytterligare en vattenledning för att öka säkerheten i systemet.
Bilder: Stockholms vatten.



Fartyget Askö (här markerat med gult) stod hårt på grund ganska nära Hässelby holme. Fartyget hade dragit med sig två kablar och stod dessutom på vattenledningen med hela sin tyngd. Nere i vänstra hörnet på bilden syns Hässelby holme, och uppe i högra hörnet syns Hässelby strand.


De följande tre dagarna lossade man lasten av pellets, så att man sedan kunde dra loss fartyget.
Foto: Inger S Andersson.


Ett knappt år senare, på hösten 2017, började man bygga en helt ny vattenledning öster om Hässelby Holme mellan Lovön och Hässelby strand.
Foto: Robert.


Den nya rördragningen från strandkanten i Hässelby upp till Maltesholmsvägen skulle komma att ligga på mark som tillhörde Grimsta naturreservatet, så man fick vara extra försiktig med träden i området.
Foto: Robert september 2019.


Här ser vi spontningen som stadgar väggarna i den ränna man grävt för den nya vattenledningen. I bakgrunden skymtar man Hässelby strands båtklubb.
Foto: Robert september 2019.


Träden i området skyddades extra väl under tiden som man anlade schaktet för vattenledningen, men trots allt fick, som synes, ett eller annat träd ändå avverkas för att ge plats för vattenledningen.
Foto: Robert september 2019.


Rören levererades och skulle komma på plats i det dike man grävt.
Foto: Henrik Henrikson.


Ute i sundet förberedde man botten
för det nya vattenledningsröret.
Foto: Robert.


Under de tre dygn som man sänkte ner vattenledningen mellan Lovön och Hässelbylandet till botten var hela sundet avstängt för all båttrafik.
Foto: Thomas Seaton oktober 2019.


Framför husen på Maltesholmsvägen byggdes en växlingskammare under marknivå. Här går den nya ledningen ihop med den gamla vattenledningen som anlades 1954.

Man kan på bilden skymta den gamla vattenledningen med sitt rostbruna yttre. Efter att den nya ledningen kopplats ihop med den gamla fortsätter vattnet i den gamla ledningen bortåt Hässelby gård och vidare mot Bromma.

I denna växlingskammare ska man sedan kunna välja vilken av ledningarna som ska vara i drift, till exempel vid reparationer.
Foto: Robert oktober 2019.



Alldeles där vattenledningen ansluter vid Maltesholmsvägen korsar rörledningen ett antal elledningar.
Foto: Henrik Henrikson februari 2020.


Här kommer det nya vattenledningsröret och gör en 90 graders sväng in i växlingskammaren, där den nya ledningen går ihop med den gamla.
Foto: Robert.


Så har vi fått en ny skylt i Hässelby strand vid strandkanten, som markerar var vattenledningen går och därmed att ankring är förbjuden.
Foto: Robert.


Sedan återstod det inget annat än att återställa marken med nytt grus och asfalt och gräsytorna täcktes med färdiga gräsrutor.
Foto: Robert 2020.


Den gamla vattenledningen (gul på bilden) är totalt 1100 meter. Den nya ledningen (grön på bilden) är på totalt 1272 meter, varav 1040 m under vattnet.

Nu när den nya ledningen är påkopplad och vattnet flödar för fullt, så kommer man få möjligheter att totalrenovera den gamla ledningen så att man kan laga alla de skador och läckor som uppstått under åren sen den byggdes på 1950-talet.
Bild: Googles. Grafik: Henrik Henrikson.


Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.