Dessa bilder tog jag 1967 på Mälarisen vid Hässelby strand.
Det är senvinter och solen står ännu lågt på himlen och kastar långa skuggor.
Men man kan känna att solen håller sig kvar allt längre och längre för varje dag.
Sjön värms upp och när det kommer några kraftiga vindar från väster spricker isen upp på Lambarfjärden.
Den här dagen såg jag ett gäng grabbar jumpa på isen utanför Strandliden i Hässelby strand. På 1960-talet fanns det två viktiga regler för smågrabbar:
Man fick inte ta emot godis av fula gubbar och man fick inte jumpa på isflak.
Det var någonting som de här grabbarna i Hässelby inte hade något hum om.
En båt lastad med kol på väg till kraftvärmeverket passerar och isflaken gungar till häftigt. Isen utanför kraftvärmeverket var redan på den här tiden mycket instabil, dels för båttrafiken till och från verket, dels för vattenutsläppen i området. Men det gjorde det bara mer spännande, tyckte killarna denna vintereftermiddag 1967. Granar var utsatta för att markera var isen var osäker, men det gällde innan isen spruckit upp. Det här var en lek som var livsfarlig. Den här gången klarade sig alla, men många andra gånger slutade det med att någon plumsade i.
