Vassbrinken

(text: Henrik Henrikson)
skrivet november 2015


Vassbrinken är den 180 meter långa vägen som går ner till kraftvärmeverket i Hässelby strand. Vägen anlades 1950, men fanns före det som en del av Polhemsvägen. Idag går gränsen mellan Hässelby strand och Hässelby villastad mitt i gatan. Hässelby strand till vänster och villastaden till höger. (Foto: Henrik Henrikson)

På somrarna i början av 1900-talet gick folk som bodde i närheten ner till badberget där värmeverket nu ligger och badade efter arbetets slut, i stort sett oavsett väder, då detta var det enda praktiska sättet att sköta sin dagliga personliga hygien. Det fanns vid den här tiden inget kommunalt vatten eller avlopp framdraget till villastaden. (Foto: Spathon)

Bertil Möller berättar om hur det var när han var 7-8 år i slutet av 1930-talet:
"Nedanför begravningsplatsen gick en liten väg där det låg några sommarhus. Sedan var stranden helt obebyggd bort mot Sjöträdgården. Det gick bara en smal skogsstig utmed stranden. Jag lärde mig att simma vid den stranden. Det var min far som lärde mig. Det hände väl att vi någon gång badade på Strandbadet, men dit var det ju inträde, så oftast badade vi från klipporna, där nu värmeverket nu ligger." (Foto: Spathon)

På denna karta från 1951 ser man Polhemsvägen som sedan skulle bli Vassbrinken. Utmed Polhemsvägen syns de hus som skulle rivas för att ge plats för värmeverket. Uppe till höger syns begravningsplatsen.

Den andra kartan visar samma utsnitt, så som det ser ut idag.
Bilden visar ett av de hus som revs för att ge plats för kraftvärmeverket. Margit Chrona med barnen Hans och Eva står framför sin stuga på Vassbrinken 9 strax innan de tvingades flytta sommaren 1953. (Bild: Morgontidningen)

I en annan stuga på Vassbrinken 5 bodde paret Rehn. Staden ville köpa också deras tomt. Men Ivan Rehn svarade i ett brev:

"Vi vilja icke sälja vår fastighet, där vi bott sedan 1928 och nu äro de äldsta på denna delen av Hässelby Villastad. När vi flyttade hit ut funnos varken vägar, lyse eller bussförbindelser. Under många år voro vi tvungna att gå i meterhöga drivor till järnvägsstationen – 2 km – för att komma till vårt arbete i staden.

Nu när det skall bli ordnade förbindelser med Stor-Stockholm och ordnad stadsplan med vatten, avlopp, lyse och värme för Hässelby Villastad, ja då skall vi efter 25 år motas härifrån. Fastigheten nedanför vår har ju varit till försäljning i 2 år och för denna fastighetsägare var det enbart en fördel att få Stockholms stad som köpare.

Min hustru är sjuk sedan 1946 efter en olyckshändelse på grund av att vägarna icke sandades på vintern. På grund av daglig mycket kraftig huvudvärk samt svår sockersjuka är min hustru tvungen ha en bostad, som ger henne lugn och ro samt icke minst avskildhet från Stor-Stockholm."

Till slut expropierade staden stugan. Chauffören Axel Ivan Rehn fick 9.000 för sin stuga och tomt. De flyttade till Kungsholmen.

Det var på ett möte den 16 februari 1953 som stadsfullmäktige beslöt anlägga ett kraftvärmeverk i Hässelby. Här vid det gamla fina "badberget" var sjön djup nog för att släppa kolbåtar ända in till stranden. (Bild: Stockholms Energi)

Den helt dominerande anläggningen på Vassbrinken är givetvis Hässelby kraftvärmeverk. Denna bild tog jag 1963 med min nya kamera från den nyanlagda piren. Verket hade då bara en skorsten. Tre år senare byggdes skorsten nummer två. (Foto: Henrik Henrikson)

1966 byggdes värmeverket ut med ett till aggregat, en ångpanna och en ångturbin. Det var då man också byggde den höga vita skorstenen. På bilden ser man de stora rökgasfiltren till den nya skorstenen. (Foto: Henrik Henrikson)

Inne i det stora kraftverket finns ett komplicerat maskineri som producerar elektricitet och varmvatten. Här är tankarna för det matarvatten som värms upp i värmepannan för att efter det driva turbinerna. (Foto: Henrik Henrikson)

Kraftvärmeverket byggdes 1959 för koleldning. Det byggdes sedan om för drift med olja. I mitten av 1980-talet övergick man till dagens mer miljövänliga biobränsleeldning. (Foto: Henrik Henrikson)

Hässelby strands sjöscoutkårs klubbhus nere vid stranden har adress Vassbrinken. I bakgrunden skymtar kraftvärmeverket mellan träden. Vid mitt besök var lokalen ”Ruffen” stängd, men här brukar man ha sin verksamhet, avdelningsmöten och utbildning.
De yngsta scouterna på 8 år heter sjöhumlorna. De är spårarscouter. Sedan blir man upptäckarscout, äventyrarscout för att till slut, när man är 15 år, komma med i gänget utmanarscouter. (Foto: Henrik Henrikson)

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.