|
|
Text: Henrik Henrikson november 2022
|
Den schweiziske sportflygaren Henz Füsbahn bestämde sig hösten 1935 för att göra en längre flygtur. Från Schweiz planerade han att ta sig till Stockholm. Med sig i det lilla Klemm-flygplanet hade han fröken Martha Reitiger.
Första stopp var Malmö, där de gjorde ett kort uppehåll. Sedan startade de och lämnade Malmö klockan tre på fredagen så att han skulle nå Stockholm före mörkrets inbrott. Trots regndis tog det bara tre timmar att nå fram till Stockholm. Det var något mer än ordinär postflygartid på den tiden.
Bilden visar hur ett 120 hästars Klemm såg ut.
|
|
När man närmade sig stockholmstrakten letade doktor Füsbahn förgäves efter Barkarbyfältet. Bromma var på den här tiden ännu inte färdigbyggt och ute i Värtan kunde bara pontonflyg landa, så alla ordinarie plan måste välja Barkarby för att landa på.
Som man kan se på bilden var flygfältet i Barkarby mycket anspråkslöst och man kan förstå att det var svårt att finna. Henz Füsbahn såg ”ett litet rött hus med något blinkande ljus” men kunde aldrig tro att det skulle vara Stockholms flyghamn.
Vid Barkarby hade man sett det schweiziska planet, som i vanlig ordning annonserats från Malmö. Planet flög in över flygfältet men fortsatte vidare mot Hässelby. Man hade på marken svängt med facklor för att leda flygaren rätt, men denne fortsatte bort från flygplatsen.
|
|
Klockan hade blivit halv sju på kvällen och Henz Füsbahn bestämde sig för att göra en nödlandning innan mörkret bröt in. Då var de över Hässelby slott. Öster om slottet såg han ett fält som var stort nog för en säker landning.
|
|
Denna bild visar hur det såg ut i Hässelbytrakten på den tiden. Själva slottet är markerat med gult.
Den där kvällen fredagen den 13 september 1935 såg personalen på Hässelby plötsligt en liten sportflygmaskin, som envist gjorde lov över Hässelby gods slottslika torn. Planet sänkte sig alltmer och gårdens folk förstod att flygaren, vem det nu kunde vara, var allvarligt inställd på en landning i gårdens närhet.
Öster om slottet låg några öppna fält, där hässjestörarna visserligen stod ute, men flygaren hade nog sett även dem under sin noggranna orientering och beslöt trots allt att landa. De som kom springande från Hässelby slott hade sett att planet bar Schweiz röda kors och därför var nyfikenheten så mycket större på vad det kunde vara för gäster.
|
|
När planet stannat steg en herre och en dam ur, båda schweizare. Inspektorn på Hässelby, Carl Arthur Nanndahl, kom ut på åkern och tog emot de två gästerna. Han kunde ingen tyska, så hans son Ola fick fungera som tolk.
Under tiden hade Barkarbypersonalen blivit oroliga och satt igång efterspaningar. Inspektor Nanndahl ringde till dem och gav dem ett lugnande besked att planet genomfört en perfekt nödlandning vid Hässelby på en åker.
Bilden är från en artikel om nödlandningen i Svenska Dagbladet.
|
|
Inspektor Artur Nanndahl och hans fru tog väl hand om sina gäster som fick övernatta på slottet. Det var de två ganska så utmattade flygarna mycket tacksamma för.
”Några svårigheter, nej, visst icke”, sade doktor Füsbahn till den tidningsreporter som lyckades få ett samtal med honom. ”Saken var den att diset och skymningen helt enkelt gjorde det omöjligt för mig att gå ner på Barkarby. Jag flög flera varv runt fältet men kunde dock inte få någon riktig uppfattning om landningsmöjligheterna. Då gjorde jag en vidare gir och fick se de här fälten. Det var inte mycket att välja på, men allt gick bra. Mitt 120 hästars Klemmplan har inte fått några skavanker. I morgon flyger jag över det till Barkarby och sedan tar jag mig en titt på Stockholm. Kanske jag flyger hem igen på måndag”.
Bilden från en artikel i Svenska Dagbladet.
|
|
På denna bild med ett uthus intill Hässelby slott kan man i bakgrunden skymta den åker som planet nödlandade på. De två flygarna Henz Füsbahn och Martha Reitiger från Schweiz tog det spännande missödet som den naturligaste sak i världen. Fredagen den trettonde var tydligen inte olycksdag för alla. Det lilla sportplanet hade inte fått några skador och det flögs sedan på lördagsförmiddagen över till Barkarby.
|
|
Bara två veckor senare, den 28 september 1935, var det dags igen!
Då gick ett annat plan ner och nödlandade på samma fält invid Hässelby slott. Denna gång var det ett svenskt privatplan av modell Junkers K 16 som gjorde en hård landning intill slottet. Bilden visar hur en Junkers K 16 såg ut.
|
|
Planet ägdes av en Sven Almlöf. Han var uppe och flög med två passagerare ombord, men ovanför Hässelby fick maskinen motorstopp. Nödlandningen gick emellertid utmärkt.
Klippet är från Svenska Dagbladet.
|
|
Det var vid fyratiden på lördagseftermiddagen som privatplanet, försett med en 125 hästars Siemensmotor, måste nödlanda invid Hässelby slott på grund av vevstaksbrott. Missödet inträffade då planet befann sig rakt över Hässelby på omkring 200 meters höjd. Planet, som fördes av ägaren, furir Almlöf, måste nödlanda och hamnade i en åker, åtskilligt ramponerat.
Utom föraren befann sig mekanikern Nestor Söderström och en passagerare, hr Henry Kraft, ombord. Ingen av de ombordvarande ådrog sig emellertid några skador vid den våldsamma landningen.
|
|
Det lilla privatplanet var tämligen nytt och hade flugit endast 200 timmar. Det var byggt 1925 i Tyskland och hade tillhört Deutschland Rundflug. Det hade sålts till Lufthansa 1926 och ingick då i flygförbandet Stormfogel. Planet såldes sedan till en norrman i Narvik, som i sin tur sålde det till Sverige för att till slut hamna hos furir Sven Almlöf.
Nu hade det nödlandat invid Hässelby slott och man ansåg att det fått för stora skador för att kunna repareras. Det monterades ned och avregistrerades. Det blev alltså skrotat.
Bilden visar hur en Junkers K 16 såg ut.
|
|