 |
 |
| Detta är Gustaf Trolle-Bonde, den äldste sonen till Carl Trolle-Bonde. Han ägde aldrig Hässelby, men han blev av sin far insatt som arrendator av Hässelby gårds ägor. Han bodde på gården och arrenderade den under 14 år. |
|
Gustaf Trolle-Bonde föddes den 8 augusti 1868 i Vibyholm, Södermanland. Här står modern Ewa Fredrika tillsammans med sina barn. Gustaf står iklädd en plommonstop som nummer fem från höger. Han är 26 år på bilden.
Sin militärtjänst gjorde han på Kungliga livgardet till häst i Stockholm. |
|
| Gustaf Trolle-Bondes Föräldrar. Fadern är Carl Trolle-Bonde och modern Ewa Fredrika Emerentia Leijonhufvud. |
|
| Ett detaljerat arrendekontrakt för Carl Trolle-Bonde gällde från den 14 mars 1899 till samma dag 1914. Det årliga arrendet var 6.400 kronor. Om så behövdes fick Gustaf för sina levnadskostnader årligen innehålla 2.000 kronor, att räknas som förtida arv med 4% ränta.
Han uppbar dessutom ett årligt apanage från fadern med 2.000 kronor. Gustaf ålades inspektion och förvaltning av egendomarna för pappans räkning och skulle bl.a. uppbära inkomsterna av tomtförsäljningen och vara Carls ställföreträdare på platsen. För detta uppbar han ett särskilt arvode.
Ett bidrag till Gustaf på 100 kronor utgick för utgifter till pensioner och bidrag till gammalt och sjukligt folk. Gustaf var skyldig att utföra körslor för jordägarens räkning mot en ersättning av 4 kronor per dag. Han måste alltid underhålla 50 fullvärdiga kor vid gården året runt. Vid arrendets frånträde skulle ingen ersättning för gjorda förbättringar utgå, om ej skriftligt avtal härom uppgjorts.
Hässelby säteri omfattade på den här tiden, förutom huvudgården, Vinsta, Grimsta och lägenheten Ytterkullen och sommarvillorna Maltesholm och Carlshäll.
|
|
|
Gustaf Trolle-Bonde gifte sig med grevinnan Henrietta Fredrika Falkenberg den 10 november 1902 i Stockholm. Bland vänner kallades hon för "Jetten".
|
|
Här sitter Ewa med de tre barnen som föddes på Hässelby:
Viveka Fredrika Louise, född 18 augusti 1903,
Ebba Margareta Catharina, född 12 december 1904,
Carl Trolle-Bonde, född 13 maj 1907. |
|
|
Hela familjen Trolle-Bonde som bodde på Hässelby
är här kyrkobokförda 1904.
|
|
| Gustaf Trolle-Bonde skrev praktiskt taget varje vecka till pappan, som bodde på sitt fideikommiss i Trolleholm, och rapporterade vad som hänt på egendomarna, avlade räkenskaper och svarade på pappans önskemål om förtydliganden och kompletteringar.
Breven från Gustaf till pappan är, enligt tidens sed, adresserade till Högvälborne grefve Carl Trolle-Bonde och inleds med "Min gode Pappa" och avslutas med "Pappas tillgivne son Gustaf Bonde".
|
|
När Gustaf Karl Bonde flyttade in på Hässelby som arrendator bodde även en del tjänstefolk i huset:
Hushållerskan Margareta Gyllberg, 33 år
Pigan Anna Elise Olsson, 20 år
Inspektor Nils L Olsson, 31 år
Bokhållare Karl David Gabriel Bergqvist, 34 år.
Själva jordbruket på Hässelby gick inte så bra i början. Gustaf drabbades som arrendator av två svåra missväxtår 1901-1902. Detta nämnde han givetvis i sina brev till fadern.
|
|
| Breven innehöll - förutom kommentarer till händelser inom familj och släkt - rapporter om vad som försiggår på egendomen, skördeutfall, skogsaffärer, reparationer av herrgården och andra byggnader, problem och förhandlingar med torpare och andra arrendatorer, skattefrågor, ekonomiska problem, lånetransaktioner, kontakterna med Carl Lindau, redovisning av tomtförsäljningar, problem med tomtköpare som ej skötte sina avbetalningar, järnvägs- och båtkommunikationer samt vägar, vägar och åter vägar samt mycket annat.
Pappan höll hårt i ekonomin, vill styra det mesta i detalj och begärde ständigt förtydliganden, kompletteringar och specifikationer.
Foto: G. Selling.
|
|
Under 1900 började de första tomterna säljas i den blivande villastaden i Hässelby. Gustaf Trolle-Bonde skrev om flera svårigheter med försäljningar till trädgårdsmästarna samt beträffande Lövstaarbetarnas önskemål om köp. Under 1901 pågick arbeten dels på ångbåtsbryggan vid Riddersviks gård, som syns på bilden, dels på Berghamns brygga, och Gustaf Trolle-Bonde var involverad också i dessa byggen.
Samtidigt höll han i besluten beträffande vägen mellan Hässelby gård och Riddersvik. Nu kunde man se hur villastaden började ta form.
Carl Lindau ville under 1902 ha ett par nya, rätt långa vägar anlagda på området nedåt sjön. Gustaf ansåg att de ej borde göras förrän tomtförsäljningen tagit bättre fart. |
|
En bild av kronpris Carl.
Gustaf Trolle-Bonde var kammarherre vid hovet och kom därigenom i kontakt med kungafamiljen, bland andra prins Carl, sonen till Oscar II.
Prinsen, född 1861 och sju år äldre än Gustaf Bonde, hade fått en gedigen militär utbildning och var vid tiden för denna episod generallöjtnant och inspektör för kavalleriet.
Gustaf skrev den 5 september 1904 till pappan att prins Carl sannolikt skulle komma att delta i en fältövning alldeles intill gården. Gustaf ansåg sig inte kunna underlåta att bjuda prinsen och ett 20-tal officerare på mat. Det skulle dock begränsas till en kall buffé i matsalen, "vi har ju förresten icke så ställt att vi kunde hava sittande lunch för så många".
I ett brev två dagar senare meddelade Gustaf: "Vi hava idag inkvartering och middag för 18 officerare; fingo veta det först i går kväll och kunde ej undvikas. Prins Carl hade befallt att inkvarteringen skulle vara på Hässelby. De få 4 rätter mat och tisane (örtte). I morgon är kall lunch för Prinsen och 30 officerare."
Ytterligare två dagar senare skrev Gustaf och frågade om inte kostnaderna för denna representation, som även innefattade frukost, kunde få betalas ur egendomens kassa. "Vi hava aldrig och kunna icke heller hava några stora bjudningar och detta var en extra och alldeles oförutsedd utgift varav vi dessutom hade ojämförligt mycket mera besvär än nöje". Pappan hade redan utlovat 100 kronor i bidrag, dock utan att känna till storleken av denna "extra kronoskatt som genom inkvarteringen drabbat Hesselby Egendom.
Gustaf skrev nu på nytt och redogjorde detaljerat för sin ekonomiska situation. Han uttryckte sin tacksamhet för det utlovade bidraget, "så mycket mer som det utlovades innan kostnaden för densamma alls var känd och innan jag ännu bett om någon ersättning för detta. Emellertid uppgick kostnaden till ca 350 kronor oaktat man ej gärna kunde haft det enklare eller skaffat något billigare; 250 kronor skulle för mina, av de många dåliga åren här, ständigt skrala affärer här vara mycket kännbar.
Av kassaboken framgår att pappan den 15 september ersatta inkvarteringskostnaderna med 348 kr och 14 öre.
|
|
| I januari 1905 planerade Gustaf Trolle-Bonde flytta från Hässelby. Han hade då skulder på 80.000 kronor från den tiden han arrenderat Hässelby varav 30.000 från missväxtåren 1901-02. Syskonen hade dessutom fått 3.000 kr i apanage per år.
Gustaf var nog ganska trött på jordbrukslivet och ville slippa arrendekontraktet och såg helst att fadern utarrenderade lantbruk och trädgård till någon annan.
Gustaf kunde eventuellt tänka sig att ta hand om godsförvaltning och tomtförsäljning utan kontant lön, om han fick bostad i stora huset och möjlighet låna nödiga existensmedel. En godsbokhållare måste ändå anställas.
Ett alternativ skulle vara att Gustaf flyttade in till Stockholm, ”det vore roligt och trevligt ifall man hade råd att där leva med i de kretsar man tillhör, men eljest bleve ställningen skev och jag skulle komma att sakna daglig sysselsättning.”
Men tills vidare bodde han kvar på Hässelby.
|
|
|
I en intervju av Sixten Hniopek berättade Gösta Bonde:
”Det går en rolig historia om min farbror Gustaf Trolle-Bonde, som arrenderade Hässelby. Han ansågs inte vara någon framstående jordbrukare och var heller inte särskilt road av det. Han bjöd ofta på kalas och det sades att korna på Hässelby mjölkade så förfärligt dåligt för det enda de fick att äta var halmemballaget kring grevens champagneflaskor.”
|
|
Den 24 mars 1905 skrev Gustaf i ett brev till fadern: ”Vägarna är nu i tjällossningen i det uslaste skick. Grusningen i vinter blev ej mycket av, ej slädföre. För att lugna sinnesstämningen hos tomtägarna ska vi påbörja stenkrossningen.
Måste ständigt vara på Riddersvik, får aldrig vara i fred, telefonsamtal, förfrågningar från tomtägare spekulanter myndigheter, lantmätare Carl Lindau m fl, hinner ej ägna mig åt egna affärer med lantbruket och trädgården annat än i andra rummet.”
Ur ett brev den 5 juni: ”Svår torka. - Flera nya vägar är under anläggning, mycket grus påkört. Endast det nödvändigaste görs men tillfället är nu rätt lämpligt då under strejkerna i Stockholm en hel del folk stryker omkring och söker arbete.”
|
|
Efter en längre tid i Trolleholm återvänder Gustaf Trolle-Bonde till Hässelby våren 1906. Han nämner bristen på gödsel och halm, ”trädgårdsmästaren har sagt upp sig, man kan ej driva handelsträdgård här.” Föreningen Folkets hus, som köpt en tomt, hade önskat 10 timmerträd som gåva till deras byggnad. ”Det skulle ju möjligen kunna bidraga till att få tonen för sig inom samhället om det beviljades.”
Gustaf påpekade att han måste vara på Riddersvik varje dag för att sätta igång med mera vägarbeten, emedan nytt missnöje höll på att uppkomma. En hel del måste göras med vägarna under sommaren, på sina ställen ofarbara. |
|
Man hade beslutat att avveckla en del av jordbruket på Hässelbygodset och anordnade en offentlig auktion den 11 och 12 mars 1907 där man sålde egendomens lantbruksinventarier, bland annat:
Hästar: 1 par vagnshästar, 1 dogcartahäst, 13 kraftiga arbetshästar;
Nötkreatur: 1 tvåårig tjur av korthornsras, 60 högmjölkande kor, dels nykalvade, dels i kalvställning, med medelmjölkning av cirka 3,000 liter sista året,
3 par feta dragoxar;
Maskiner: 1 Munktella 3W helrensande tröskverk, nästan nytt, skördemaskin, slåttermaskiner, frösånings-, radsånings-, hackelse- och kastmaskiner, hästräfsor, kaross m.m.
Kör- och åkarbruksredskap: åk- och arbetsvagnar samt kälkar för par och enbett, plogar, skumplog, fjäder- och andra harvar, vattenkärra, seldon för par och enbett, allt i gott skick, handredskap, mjölktransportflaskor, mangel, decimalvågar, ett parti kokärter;
Smedje- och slöjdinventarier: smidesbälg, ett nytt städ, släggor m.m., svarvstol med järn.
Trädgårdsinventarier: omkring 200 bänkfönster, mattor, luckor m.m. |
|
Fadern, Carl Trolle-Bonde bildade 1909 ett familjebolag under namnet ”AB Hesselby Egendom”. Äldste sonen Gustaf Bonde, som arrenderade Hässelby, blev verkställande direktör för bolaget. Han bodde kvar på slottet till 1912, då fadern avled. Då kände han att han äntligen kunde flytta till Trolleholm.
Hans bror Christer friköpte Hässelby med tillhörande torp.
Foto: N. Gustafsson |
|
| Gustafs fyra barn, som vuxna, från vänster Viveka Fredrika Louise, född 1903, Ebba Margareta Catharina, född 1904, Carl Trolle-Bonde, född 1907, alla tre födda på Hässelby, och så fjärde barnet Gustaf Bonde af Björnö, född den 8 oktober 1911 på Trolleholms slott. |
|
| Gustaf Trolle-Bondes 80-årsdag på Trolleholm med två av sina barnbarn.
Han avled den 8 september 1951 i Trolleholm, Skåne, 83 år gammal, och begravdes i Torrlösa, Skåne.
|
|