 |
 |
Text: Henrik Henrikson mars 2023
|
Gustaf Trolle-Bonde den yngre föddes den 3 februari 1806 i Stockholm. När han växte upp så ägdes Hässelby av Cervin. När Gustaf var 70 år gammal. så köpte han Hässelbygodset av Cervin, så att godset åter kom i släkten Bondes ägo.
Oljemålning från 1857 av Uno Troili, en känd porträttmålare. |
|
| Vänster bild: Gustafs far var överstekammarjunkaren greve Fredrik Ulf Bonde. Han var bror till Carl Bonde, som bodde på Hässelby fram till 1791.
Höger bild: Gustafs far Fredrik Bonde och hans mor Ulrika Johanna Lewenhaupt. På bilden sitter fadern och modern tillsammans med sällskapsdamen Sara Nyman i arbetsrummet hemma på Vibyholm år 1850.
Detta är en målning av Wilhelm Wallander. ”Vid aftonlampan sitter Fredrik Ulf Bonde med sin hustru. Han var då 76 år och bar för sin svaga syn en grön skyddsskärm.”
|
|
Gustaf Bonde studerade som femtonåring i Uppsala 1821; blev kvartermästare 1823 och började spela kornett samma år vid livregementets husarkår.
Han blev löjtnant 1828; ordonnansofficer hos konung Karl XIV Johan 1831; ryttmästare 1832 och erhöll avsked ur kåren 1834. Han tjänstgjorde som kammarherre hos drottning Desideria 1839 och erhöll till slut avsked ur krigstjänsten 1842. Så tjänstgjorde han som överstekammarjunkare vid hovet ett tiotal år.
Bilderna visar hur uniformerna såg ut på den tiden då Gustaf Bonde var skriven vid livregementets husarkår.
|
|
Gustaf Bonde gifte sig först 1832 med sin sysslings dotter Sophia Lovisa Banér (1811-1834). De hann bara leva tillsammans som gifta ett par år. Hon avled 5 juli 1834 endast 22 är gammal.
Gustaf började då kasta blickar på Sophias lillasyster Julie Wilhelmina Elisabeth Susanna Banér. Men hon var då bara 13 år. De umgicks ändå under åren och när hon fyllt 20 år, så gifte Gustaf sig med henne.
Privat kallades Julie för Jetten. Bilden visar henne omkring den tiden då hon gifte sig med Gustaf. Sedan kom barnen på rad:
18 mars 1842 Gustaf Fredrik
16 juni 1843 Carl (Det var han som sedan skulle ta över Hässelby)
3 augusti 1844 Louisa Liljencrantz
och efter några års uppehåll fick de ytterligare två döttrar: Märta Margareta och Julie Elisabet.
|
|
| Några vykort som Gustafs hustru Jetten skrivit. Det första är en julhälsning till kamreren på Hässelby slott. Kortet är adresserat till Kamrer & Fru Carl Rehn, Lunda, Spånga. Jetten skrev: "En god och glad jul önskas Kamrer & Fru Rehn med familj af Gustaf o. Jetten Bonde."
Det andra vykortet är adresserat till herr major A. Ahnström, Braxstads herrgård i Mantorp. Jetten skriver: ”Skulle Farbror vilja sända mig 10 tjog ägg igen? Farbrors tillgifna Jetten Bonde.”
|
|
På den här tiden ägdes Hässelbygodset av Cervin. I april 1875 tecknade Cervin avtal med direktören Ferdinand Leissner om utarrendering av de delar av godset, som låg under eget bruk, för tillträde den 14 mars 1876. Kontraktstiden var fem år och arrendet 12.000 kronor per år.
Leissner hade drivit länets lantbruksskola (i kontraktet kallad rättarskola) i Djursholm och den flyttades nu till Hässelby.
Den 29 mars 1876, alltså strax efter Leissners tillträde, såldes Hässelbygodset till Gustaf Trolle-Bonde. Gustaf hade under de gångna 20 åren genom arv och bakarv samlat en avsevärd förmögenhet och kunde nu åter införa Hässelby till Bondeätten. Köpeskillingen var 530.000 kronor, varav 30.000 kronor belöpte på inventarier.
Leissners arrendering förlängdes av Gustav Trolle-Bonde med tio år från 1881.
|
|
|
Gustaf Bonde var greve, överstekammarjunkare, godsägare, hovman och kavalleriofficer. Han tillträdde efter faderns död (1852) Vibyholm i Södermanland, efter farbroderns, excellensen greve Gustaf Trolle-Bonde, död (1855) Sävstaholm i Södermanland, Katrineholm, Härrestad, Bordsjö och Askeryd i Småland och Trolleholm i Skåne samt efter sin faders syssling hovmarskalken greve Gustav Ulf Bonde Hörningsholm i Södermanland och Toftaholm i Småland - samtliga fideikommisser. Han ägde dessutom Kesäter i Södermanland och Hässelby utanför Stockholm samt hälften i Bondeska palatset i Stockholm. Han kan alltså utan överdrift betecknas som sin tids störste storgodsägare i vårt land. Han var en av Sveriges rikaste magnater.
|
|
Gustaf Trolle Bonde d.y. köpte Hässelby 1876. Då var han 70 år. När han tillträdde Hässelby, var länets lantbruksskola förlagd dit. Därför bodde han sällan på Hässelby.
I samband med att Gustaf köpte tillbaka Hässelby till Bondesläkten så anordnades en auktion på godset. I Aftonbladet kunde man läsa 7 februari 1876:
”Till följd af gårdens utarrendering, kommer att genom offentlig auktion å Hesselby egendom i Spånga socken, 1,25 mil från Stockholm den 1, 2 och 3 nästkommande Mars till den mestbjudande försäljas alla der befintliga yttre inventarier, hvaribland nemnes: Radsånings-, Betsånings-, Frösånings-, Kalksånings-, Torf- och Hackelse-maskiner; en Hackelsemaskin med hästvandring; Kör- och Åkerbruksredskap af alla slag och af god beskaffenhet; Decimalvågar med vigter; bättre Åkdon och Selar; Smedsverktyg, Mejeri- och Mjölkinventarier, äfvensom något Möbler och husgeråd m.m. Kreatur, bestående af 17 goda Arbetshästar, 6 par unga Dragoxar, 90 Kor, deraf flera utmärkta racedjur med hög mjölkproduktion, 3 Tjurar, 25 får och 8 st. Svinkreatur. Godkände köpare undfå kredit till den 1 nästa Juni, men andra betala vid anfordran eller klubbslaget. Auktionen börjar alla dagar kl. 10 f.m. Kreaturen säljas å andra dagen, och försålda varor få afhämtas den 3 Mars, tidigt på förmiddagen. Restauration finnes, samt stallrum och foder för hästar tillhandahålles auktionsbesökande mot betalning. Långängen den 29 Jan. 1876. C. J. Nordquist anmodad aukt.-förrättare.”
|
|
Karta från den tiden då Gustaf Bonde var ung. Man kan se att ladugård och magasin var placerade så att de skymde sikten av godsets huvudbyggnad när man anlände till gården. Först när man passerat genom den trånga passagen mellan de två ladulängorna kunde man se Hässelbys huvudbyggnad i all sin prakt. Under den tid som Cervin ägde Hässelby så lät han riva dessa fula ladubyggnader och upprättade en ny stor ladugård i sten ett stycke längre bort, så att godset fick en mer ståndsmässig och pampig uppfart och entré.
Arealen vid Hässelby utgjorde på 1880-talet 3.138 tunnland, därav omkring 350 tunnland åkerjord, vartill kom Nälstas 184 tunnland.
På kartan kan man sydväst om godsets huvudbyggnad se ”Wäderqvarn” och ytterligare en bit söder ut ”Torpet Wäderqvarn”, det hus som idag kallas Solbacken.
|
|
|
I tidningen Kalmar kunde man läsa 3 april 1876:
”Det gamla Bondegodset Hesselby, beläget inom Spånga socken af Stockholms län, hwilket år 1865 från sterbhusdelegarne efter då aflidne excellensen Trolle Bonde inköptes af hr C. G. Cervin, har nu återgått till Bondeska slägten, derigenom att öfwerstekammarjunkaren grefwe Gustaf Trolle Bonde för en summa af 530,000 kronor tillhandlat sig denna egendom.”
|
|
|
En bild av Gustaf Trolle-Bonde på sin ålders höst. Den 5 februari 1884, på eftermiddagen, avled han vid 78 års ålder. Hässelby ärvdes av sonen Carl Johan Trolle-Bonde, som då var 41 år gammal.
|
|