 |
 |
|
Text: Henrik Henrikson april 2023
|
| Carl Johan Trolle-Bonde föddes 16 juni 1843 på Kersätters gård i Södermanland. Han tog sin studentexamen 1862. Från 1884 var han ägare av bland annat Hässelby. |
|
| Han var son till Gustaf Trolle-Bonde (vänstra bilden) och Julie Vilhelmine Elise Susanne Banér (högra bilden). |
|
Carl Johan gjorde sin militärtjänst från 1863 till 1869 vid Livgardet till häst på kungliga slottet i Stockholm. På en av bilderna har han odlat en skepparkrans, vilket på den här tiden var populärt bland sjömän och fiskare.
Kan det ha varit så att någon sade att det inte såg så bra ut, och Carl Johan fick ställa upp för ett nytt besök hos fotografen, denna gång renrakad utan skepparkrans? Jag bara gissar. |
|
| När Carl Johan Trolle-Bonde (till höger) träffade Eva Fredrica Emerentia Leijonhufvud (till vänster) uppstod tycke dem emellan. De gifte sig den 22 oktober 1867. |
|
Paret Carl Johan och Eva Fredrica fick 11 barn:
- Gustaf Carl född 1868-08-08 på Vibyholm
- Christer född 1869-12-12 på Kjesäter
- Ewa Julia Ulrika Elisabet född 1870-12-04 på Kjesäter
- Wiveka Sigrid Ebba Sofia född 1871-12-21 på Kjesäter
- Märta Augusta Eleonora Margareta född 1874-11-18 på Kjesäter
- Filip född 1876-07-29 på Kjesäter
- Claes född 1878-04-04 på Kjesäter
- Fredrik Gustaf född 1879-06-06 på Kjesäter
- Sigrid Brita Fredrika Beata född 1881-05-04 på Trolleholm
- Elisabet Charlotta Anna Christina född 1883-06-16 på Trolleholm
- Margareta Magdalena Vilhelmina Emerentia född 1887-08-31 i Hässelby
I en intervju berättade Gösta Bonde:
"Om min farfar, Carl Trolle-Bonde berättas, att han var sträng och fordrande och att de fem pojkarna inte fick smör eller färskt kött annat än på söndagarna.”
Dessutom fick de två barn som dog tidigt:
- Tord Axel född 1783-07-05 på Kjesäter (död samma år 12-04)
- dotter dödfödd 1894-02-05 på Trolleholm
Bilden visar del av dödsannonsen efter Carl Johans yngsta dotter Margaretha, det enda av Carl Johans barn som föddes på Hässelby. Hon dog 1985, 98 år gammal.
|
|
| Efter militärtjänst ägnade sig Carl Johan åt lanthushållning. Han ägde från 1884 godsen Kjesäter och Hässelby och blev 1886 dessutom ägare till Trolleholms fideikommiss.
Karl Rehn var på den tiden förvaltare på Hässelby. Hans dotter Gerd Ribbing berättade:
”Jag föddes på hösten 1889 i en liten villa som nu är utplånad från jorden. Den låg på ”Väderkvarnsberget”, vilket i söder begränsar Hässelbys gamla trädgård. Min far förde och reviderade böcker, gällande slott och gårdar som Trolleholm i Skåne, Kjesäter i Södermanland och från 1886 Hässelby i Spånga socken.
Från det året fick min far också mer och mer sköta förvaltningssysslan på gården, var lantbruk då även omfattade Nälsta.
De många underlydande torpen hette: Björnboda, Kanaan, Dalkarlstorp, Galiléen, Granskog, Ivarkärr, Johannelund, Loviselund, Nytorp, Markvik, Sandvik, Smedshagen, Trollboda – märkvärdigaste namnen var i alla fall Glädjen, Plaisiren, Lugnet, Vilan och Tumultet, idel smått ironiska avspeglingar från 1600-tals barockherdars idylliska eller burleska tillvaro.
Snickaren Per Nilsson höll till i en vitrappad stuga nere vid vägen som runt om parken gick ner mot Mälaren. Stugan fanns ännu 1955 kvar.”
Bilden visar en del av Hässelby, så som det såg ut då.
|
|
| På den här tiden var länets lantbruksskola förlagd till Hässelby. Carl Johan Trolle-Bonde var själv sällan på Hässelby. Han bodde på Hässelby under åren 1886-1889 tillsammans med sin fru, då deras gård Trolleholm byggdes om. Annars bodde han på Trolleholm eller Kjesäter och representerades vid Hässelby av Karl Rehn. |
|
| Carl Johan Trolle-Bonde var under sin karriär svensk greve, lantbrukare, skriftställare och riksdagsman. Han var 1884 ledamot av riksdagens andra kammare för Onsjö härads valkrets och ledamot av första kammaren 1885–1891 för Kristianstads läns valkrets samt 1897–1902 för Malmöhus läns valkrets. |
|
Det finns en berättelse om tre guldringar som hittats i Hässelby under Carl Johan Trolle-Bondes tid. 1888 köpte ett museum i Hamburg i Tyskland in dessa tre ringar av guld. Fyndort uppgavs ha varit Hesselby i Uppland enligt en artikel i en tidskrift som hette Offa. Upphittat vid plöjning på greve Bondes marker i Spånga år 1887 sades det. Alla inblandade visste att det var en olaglig affär, såväl i Sverige som i Tyskland.
En av ringarna uppvisade ”våffelmärken” efter att en gång ha fastnat i en plog eller harv. Guldringarna hade gjutits och hamrats till en rundad form. En ring visade i änden en smal tunga som vikts bakåt mot undersidan. Sedan kunde man också se att man använt mejsel för att hugga till en ring.
Till slut hade ringbitarna vägts ihop. De tre guldringarna vägde tillsammans 214,18g vilket motsvarade 47,09 senromerska guldmynt av en sort som kallas solidi. Fyndet var ganska typiskt för folkvandringstiden då man gjorde om mynt och krigsbyten till betalningsringar. Värdet av 2 solidi motsvarade en arbetares årsinkomst, så det skulle röra sig om en nätt liten förmögenhet.
Jag har inte lyckat få det bekräftat om denna historia skulle vara sann.
|
|
|
Carl Johan Trolle-Bonde verkar ha varit mycket mån om sitt utseende. Skägg och mustasch ansades i olika stilar och han ägde ett flertal eleganta hattar.
|
|
| Sin käraste omsorg ägnade Carl Trolle-Bonde åt sitt bibliotek, vilket vid hans död kunde uppskattas till cirka 40.000 volymer. Kvalitativt anses biblioteket som ett av vårt lands främsta privata, kanske det allra främsta.
Grundstommen till biblioteket bestod av dupletter ur Sävstaholmsbiblioteket och den samling äldre svenska tryck, som Bonde redan i sin ungdom ropat in på auktioner. Härtill kom senare Marianne Koskulls och svågern friherre Johan Liljencrantz' böcker, Vibyholmsbiblioteket och framför allt den mycket värdefulla samling, som Bonde 1886 köpte in efter excellensen G. A. Sparre.
|
|
| Carl Johan Trolle-Bonde publicerade värdefulla beskrivningar över de gamla Bondegodsen: Trolleholm (1892), som han på ett stilfullt sätt restaurerade, Kjesäter (1893) och Hässelby (1894).
År 1895 började han ge ut "Anteckningar om Bondesläkten", som kom ut i ett flertal band. Trolle-Bonde fortsatte sina '"Anteckningar om Bondesläkten" med en monografi över Carl Bonde i två band 1910–1912 och skildringen av Trolleholm med två band 1906–1907 samt gav ut Ex bibliotheca Trolleholmia (Första delen 1896 och andra delen 1905–11).
|
|
Carl Trolle-Bonde läste Värmlandssägner av Selma Lagerlöf, och blev så förtjust i den, så han skrev till Selma och bjöd in henne till Trolleholm.
Hon svarade i detta brev:
Landskrona 14/5 1892 Herr Grefve Trolle-Bonde! Jag behöfver ju knappast förklara, att Grefvens bjudning fyllt mig med glädje och tacksamhet. Det är redan i och för sig en stor glädje, att mina gamla Värmlandssägner förmått Grefven att inbjuda mig till Ert hem, men som det länge varit en af mina lifligaste önskningar att få göra bekantskap med något af Skånes gamla herresäten och dess minner, har bjudningen till Trolleholm alldeles särskildt värde för mig. Nästa Tisdag 2.45 e.m. skall jag vara vid Trollenäs, trolige ensam, ty mina närmaste vänner är hindrade af arbete. Naturligtvis kan jag komma en annan dag, om denna är olämplig. Med största tacksamhet o vördnad Selma Lagerlöf
|
|
| Carl Bonde skänkte mark till Tabernaklet (Bergskyrkan) och Hässelby villastads skola 1905. En fackförening erbjöds också en tomt, men de tackade nej då villkoret var att man inte skulle få hålla politiska möten där.
På bilden till vänster en av de första skolklasserna i den nybyggda skolan. George Morell var lärare från första början. Höger bild visar den alldeles nybyggda kyrkan.
Fotograf: Harry Grip.
|
|
Från 1886 var Karl Rehn förvaltare på Hässelby. I början bodde de i en liten stuga på området, men hösten 1891 flyttade familjen Rehn in i en av Hässelbys flygelbyggnader, den så kallade trädgårdsflygeln och där bodde de till hösten 1899.
I den andra flygeln, den norra flygeln, hade kusken Pettersson sin bostad tillsammans med hustru och barn. I norra flygeln fanns också bagarstugan, tvättstugan och mangelboden.
På bilden står Karl Rehn längst till vänster med sin cykel. I dörröppningen till deras bostad i flygelbyggnaden står hustrun och deras dotter.
Greve Trolle-Bonde började allt oftare tala om att stycka Hässelbyegendomen och att sälja tomter. Lunda skulle dessutom utarrenderas på nytt och då tog förvaltare Karl Rehn det djärva steget att anmäla sig själv som arrendator. Kontraktet skrevs strax därefter. Foto: Harry Grip.
|
|
| Carl Trolle-Bonde bildade strax före sekelskiftet ett bolag med sina barn. Det fick heta AB Hesselby Egendom och blev ett förvaltningsbolag för försäljning av Hässelbys mark till egnahemstomter. Greve Trolle-Bonde avsöndrade ett stort område från godset och började år 1900 sälja tomter som blev början till det som idag är Hässelby villastad. |
|
| Vänster: Carl Trolle-Bondes äldste son Gustaf Carl, född 1868, Höger: näst äldste sonen Christer, född 1869.
Den äldste sonen Gustaf bodde på Hässelby Gård åren 1899-1912. Han förvaltade för pappans räkning de stora egendomarna och var dessutom till 1906 arrendator av lantbruket och handelsträdgården.
Efter 1912 beboddes Hässelby av näst äldste sonen Christer.
|
|
| Carl Johan Trolle-Bonde dog 1912 på Trolleholmgodset. Då friköpte sonen Christer Bonde Hässelby med tillhörande torp och blev därmed ägare av egendomen. |
|