Carl Bonde föddes den 11 oktober 1648. Hans fullständiga namn var Carl Gustafsson Bonde af Björnö.
Det var hans farfar som köpte upp marken i Hässelby och det var hans far som byggde Hässelbygodset. Det är väl troligt att Carl någon gång som liten fick följa med sin far när han var ute i Hässelby och ledde bygget av det som idag är Hässelby slott.Detta är en oljemålning av en ung Carl. Tolv år gammal studerade han tillsammans med sin två år äldre halvbror Erik vid akademien i Uppsala. När Carl blev 17 år åkte han tillsammans med sin storebror på en studieresa till Tyskland, Italien och Frankrike. Det var vanligt på den här tiden att de som hade råd skickade sina söner på utbildnings- och introduktionsresor runt Europa. Under vistelsen i Frankrike blev emellertid storebror Erik svårt sjuk och han dog i Paris sommaren 1667, bara några månader efter att deras far dog i Hamburg. Detta måste ha varit en traumatiskt tid för Carl.
Bilden visar en ung Carl Bonde.
Detta är bilder av Carl Bondes föräldrar. Fadern hette Gustaf Bonde, född 1620, död 1667. Carls mor hette Anna Persdotter Natt och Dag, född 1630, död 1691.
Detta är en karta från 1652, så som det såg ut när Carl var 4 år.
Vid siffran 1 syns själva mangårdsbyggnaden i Hässelby med sina flyglar som vid den här tiden var under uppbyggnad.
Husen vid nr 2 är några av den gamla byns byggnader, där fadern, Gustaf, bodde under den tid som det nya huset byggdes. Alla hus som ingick den gamla byn revs sedan, då de var slitna, förfallna och säkert också för att de skämde utsikten från det nya eleganta godset.
De här föremålen hittades i marken när man byggde Hässelbygodset. En krukskärva, glaspärlor, kammar och ett eldstål av brons. Plus en hel bronsvas från romersk järnåldern. När Hässelbygodset skulle byggas så anlitade Carl Bondes far Gustaf den stora arkitekten Jean de la Vallée. Han ritade, tillsammans med sin far Simon de la Vallée, Hässelbygodset. När Carl Bondes far Gustaf dog så framförde Jean de la Vallée stora ekonomiska krav till änkan för det arbete han lagt ner på Hässelbygodset och andra byggnader, som till exempel Bondeska palatset inne i Stockholm.
Änkan och hennes son, Carl Bonde, sade att det inte fanns några dokument som kunde styrka några sådana krav. De var övertygade om att arkitekten redan fått tillräcklig ersättning under byggtiden, när Gustaf Bonde levde.
Den här tvisten löstes aldrig. Jean de la Vallée fick aldrig de pengar som han ansåg att han hade rätt till.
När fadern dog 1667 ärvdes Hässelby av Carl. Han var 19 år då och befann sig i Paris. Han skrev ett brev hem till sin mor att han helst ville åka hem, men att han måste stanna i Paris och skaffa sig mer utbildning.
Carl Bonde fick sin arvslott genom lottkastning: ”Häsleby sätesgård med underliggande gods av 596 daler 2 öre 72/5 penningar ränta”.
Egendomen bestod då av följande hemman: ”Hässelby een gammal frällsegårdh, Grimsta, Eggelunda, Wällingeby, Nälesta, Hanestad, Skiesta, Erfwinge, Huswijk, Winsta, Kolkiär plus 10 frälsehemman och cronohemman...”
Sveriges kung hette Karl XI när Carl Bonde blev ägare till Hässelby.
Trots att Carl hade ärvt Hässelby efter sin far, fick han inte genast tillträda godset. Hans mor, Anna Persdotter Natt och Dag, hade nämligen fått Hässelby såsom morgongåva, vilket innebar att sonen och arvtagaren Carl Bonde inte kunde överta godset förrän efter hennes död. Hon levde till 1691, och var alltså ägare av Hässelby i 27 år. Men Carl hjälpte under alla åren sin mor med godsets förvaltning när han hade tid mellan alla utlandsresor.
När Carl Bonde kom hem 1671 till Sverige efter uppdrag utomlands utnämndes han till kansliråd. Han passade på att tillsätta en fogde på Hässelbygodset, en man som hette Swen Helgesson. Mellan 1672 och 1692 ansvarade Swen Helgesson för den dagliga skötseln på Hässelby. Han skötte det dessutom så bra att han vid sin avgång fick torpet Apelberg i pension.
1674 var det dags för Carl Bonde att återigen åka utomlands, nu som diplomatiskt sändebud i Frankrike. Där var han i fyra år. Han deltog då även en tid i Ludvig XIV:s fälttåg.
När han fullgjort den tjänsten lämnade han Paris den 3 augusti 1678, red norrut mot Sverige och kom fram den 12 oktober till den svenska kungens fältläger i Höör i Skåne, där Sverige låg i strid med Danmark. Danskarna hade sedan flera år en armé inne i Skåne, och de hade intagit Helsingborg och Landskrona. Efter några dagars överläggningar fortsatte Carl Bonde norrut till Stockholm.
Där gav han ut en utförlig beskrivning av Sverige som han kallade ”Anecdoter uti Sweriges historia ifrån konung Eric den 14:s tid in till år 1675”.
Bilden visar Carl Bonde under den här oroliga perioden.
Carl Bonde gifte sig 1680 med grevinnan Eleonora Margareta Brahe. Det var Carls mor som hade valt ut denna 14-åriga flicka. Den unga flickan gav Carl åtta barn varav fem uppnådde vuxen ålder:
Gustaf, 1682-1764, riksråd, och blivande arvtagare av Hässelby
Juliana Christina, 1684-1758
Nils, 1685-1760, landshövding
Eleonora Charlotta, 1687-1762
Ulrika, 1688-1724Eleonora Margareta Brahe dog i barnsäng i Finland 1690.
Efter sin första hustrus död gifte Carl Bonde om sig 1693 med grevinnan Maria Gustava Gyllenstierna af Ericsberg. Hon gjorde sig känd som kvinnan som rev torn och topp på kyrka och slott och brände hela kusten för att på så sätt undgå ryssarnas härjningar. Carl Bonde fick med henne fem barn varav två döttrar uppnådde vuxen ålder:
Catharina Margareta, 1697-1755
Charlotta Gustava, 1700-1755
Sverige upplevde vid den här tiden en djup finansiell kris efter de dyra krigen, och försökte få in nya inkomster genom att tvångsinlösa gårdar. Det kallades reduktion. År 1684 blev Carl Bonde utnämnd till lagman över Västergötlands och Dals lagsaga, och blev även ledamot av reduktionskommissionen.
Carl Bonde sändes av kungen Karl XI till Estland för att genomföra reduktionen där. År 1687 blev han landshövding över Tavastehus och Nylands län i södra Finland. Bilden visar Carl Bonde någon gång under hans resor. Det är uppenbart att Carl sällan hade tid att besöka sitt gods i Hässelby.
Carl Bonde upphöjdes 1695 till grevligt stånd och blev därmed stamfar för den grevliga ätten Bonde af Björnö. Han blev alltså den fösta ägaren till Hässelby med titeln greve. Han beskrev sig själv som: ”grefve till Björnö, friherre till Hesselby, herre till Toftaholm. Tyresjö, Gräfsten, Wäsby och Resitsa.”
Carl Bonde utnämndes 1695 till kungligt råd och president i Dorpats hovrätt i Estland, som på den här tiden var en del av Sverige.
År 1697 fick Carl Bonde som "förste ambassadör" med Nils Lillieroot leda fredsunderhandlingarna i Rijswijk i Nederländerna efter det Pfalziska tronföljdskriget. Den svenska regeringen hade åtagit sig att medla mellan de stridande makterna. Det var det krig som utspelades 1688-1697 mellan Frankrike å ena sidan och Nederländerna, England, Tysk-romerska riket, Spanien, Sverige och Savojen å den andra.
Denna bild illustrerar fredsförhandlingarna i Rijswijk där Carl Bonde var med.
Karl XI:s reduktion under slutet av 1600 talet minskade högadelns godsinnehav från två tredjedelar av Sveriges odlade jord till en tredjedel. Genom reduktionen blev några adelssläkter praktiskt taget ruinerade. Även mot stora delar av hässelbygodset riktades krav på indragningar till kronan. Den reduktion, som Carls far Gustaf Bonde tagit initiativet till, höll även på att gå ut över bondesläktens gårdar.
Bilden visar Carl Bonde i en tidstypisk pose.
På drygt hälften av Bondeättens hässelbygårdar ställde reduktionsmyndighetema krav om indragning till kronan. 1684 beslöt reduktionskommissionen att Hässelby och Nälsta skulle dras in, trots att dessa gårdar inte var bortskänkta utan förvärvade genom köp. Carl Bonde försökte för moderns och sin egen räkning rädda hässelbygodset. Han vistades dock utomlands i kronans tjänst under långa tider, och kunde därigenom endast sporadiskt bevaka familjens intressen i Hässelby.
Carl Bonde gjorde en underdånig framställning till konungen att få behålla Hässelby och Nälsta under sin livstid ”emedan de ej utan min sätesgårds ruinerande kunna borttagas, och för mig för tiden omöjligt är, finna gods till deras ersättande här uti Uppland”. Karl XI biföll framställningen. Carl Bonde fick kungens medgivande att behålla Hässelby mot en rejäl ersättning.
Bilden visar en enkel skiss från den tiden gjord av Erik Dahlberg, visande Hässelbygodset med de två flyglarna.
Bilderna visar en åldrande Carl Bonde och Bondesläktens vapensköld.
Det fanns under Carl Bondes tid en detaljerad meny för vad som serverades arbetarna på Hässelby. Denna meny var sammanställd av Carl Bonde (middag betydde på den tiden "mitt på dagen", det vill säga lunch):
Måndagen
Frukost Kåhl quar efter söndagen och Strömming
Middag Färsk fiskesod (soppa) eller af Strömming
Afton Gröt och Miölck
Tisdagen
Frukost Miölwälling och Strömming
Middag Kåhl, Gryn, Kiött och Fläsk
Afton Grynwälling
Onsdagen
Frukost Miölwälling och Strömming
Middag Ärtter
Afton Gröt och Miölck
Thorsdagen
Frukost Miölwälling och Strömming
Middag Kåhl Kiött och Gryn
Afton Grynwälling
Fredagen
Frukost Miölwälling och Strömming
Middag Fiskesod medh miöhl (redd fisksoppa)
Afton Miölwälling och Kramsill (lufttorkad strömming)
Lördagen
Frukost Miölwälling och Strömming
Middag Ärtter
Afton Gröt och Miölck
Söndagen
Frukost Strömming och brödh
Middag Kåhl Kiött och Gryn
Afton Grynwälling
Carl Bonde och hans familj åt lika enkelt som de undersåtar som arbetade och bodde på Hässelbygodset. Familjen åt till vardags välling och gröt, sill och eventuellt lite fläsk. Men lika spartansk som vardagen var, lika överdådigt var det när det ordnades till fest. Då dignade de stora borden under mängder av på blänkande silverfat upplagda rätter, och dryckeskärlen, likaså av silver, var fyllda med vin och öl. Men det var inte så ofta som man ställde till med sådana fester. Denna bild visar Carl Bonde som äldre. Han blev blind den sista tiden. Han fick dessutom en svår magsjukdom, som han besvärades första gången av när han var i London. Besvären återkom gång på gång, och som ett resultat av denna magsjukdom dog han i Stockholm den 16 december 1699. Det noterades att han avled vid tiotiden på kvällen. Han begravdes i Spånga kyrka.
Efter Carl Bondes död ärvdes Hässelby av äldste sonen Gustaf Bonde.
Till huvudmenyn
Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.