Kyrkhamn är förknippat med Lövsta renhållningsanläggning. I kommunalstämmans protokoll 1863 framkommer klagomål om svårigheter för barnen i Lövsta att gå i Aspnäs skola, som låg en halvmil bort. Därför beslutas att under 1 1/2 månad anordna skola i Lövsta. Men barnen åläggs samtidigt att åtminstone någon dag i veckan besöka skolan i Aspnäs. Sedan försökte man sig på vandrande skola. Det var en skola som alternerar mellan Lövsta och Görväln, fyra månader på vardera platsen. Denna flyttande skola pågick t o m våren 1884. Från hösten 1884 skapas en fast mindre folkskola som pågår till hösten 1885. Därefter får barnen i Lövsta gå i den nybyggda skolan i Långbacka, i Veddesta, Järfälla. Bilden visar Långbackaskolan, som Lövstabarnen fick gå till varje dag.

Långbackaskolan blir snabbt för liten och 1889 får Lövstabarnen åter en egen skola som denna gång inryms i Marketenteriet vid Kyrkhamn. Här bodde Lövstaarbetare i Kasernen (högra huset) och åt i Markententeriet (vänstra huset). På övervåningen i Marketenteriet inordnade man skollokaler. 1891 härjade tyfoidfebern i Lövsta och man ställde in undervisningen. I tidningen Folkwännen skrev man: ”Man har länge fruktat, att epedemiartad sjukdom skulle utbryta vid Löfsta, ty de åtgärder, som där vidtagits med hänsyn till sundheten på platsen, hafva lämnat icke så litet öfrigt att önska.” När man 1898 önskade få en riktig skola åt Lövstaarbetarnas barn svarade drätselnämnden att ”önskemålet avslagits, att avdelningen ej anser några åtgärder för nästkommande år härför böra vidtagas, alldenstund de nu rådande höga byggnadskostnaderna skulle göra uppförandet av ett dylikt skolhus allt för dyrbart.” (Soparbetarnas barn var alltså inte värda en sådan kostnad.)

1902 uppförde staden i alla fall ett riktigt skolhus åt Lövstabarnen. Den 1 september 1903 kunde skolan ta emot de första eleverna. Vid första skolstarten uppgick elevantalet till 128 barn fördelade på sex årskurser. Skolan hette från början Kyrkhamns folkskola och den första lärarinnan hette Anna Petersson. Från och med vårterminen 1908 undervisade man i manlig slöjd vid Lövsta. Det var den första skolan i Järfälla som tog upp detta ämne.

Kyrkhamns folkskola 1904. Elev nummer två från vänster i övre raden är Herbert Tingsten.

Här har man fått med alla eleverna i skolan 1907. Läraren Valfrid Brodd står i bakre raden med hustru Signhild framför sig. I denna skola gick Gunnar Sträng, han som senare skulle bli Sveriges finansminister. På denna bild står han i övre raden till höger om magister Brodd. Gunnar Strängs syster Adith hade, liksom sin yngre bror, läshuvud. Hon gick i Lövsta skola 1908-1914 och fick höga betyg. Av den anledningen blev det bestämt att hon skulle få läsa vidare – långt ifrån självklart på den tiden. Edith skulle bli lärarinna. Men 1920 fick hon en efterhängsen hosta och läkarna konstaterade tbc. Edith blev allt sämre och dog utan att hennes lärarinnedröm fått gå i uppfyllelse. Bild från Hässelby museum, Melanders arkiv.

På denna bild, som är inskickad av Sussie Wahlberg, ser vi eleverna 1909. Skolan hette fortfarande Kyrkhamns folkskola.

En bild från cirka 1910 av eleverna och lärare uppställda på skolans skolgård.

Valfrid Brodd var född 1889 i Uppsala. Efter tjänstgöring i Skultuna och Duvbo blev han lärare vid Lövsta skola 1911. Därifrån flyttade han 1927 till Hässelby skola. Han avled 1947. Hans hustru, Signhild Brodd, var småskollärarinna i 40 år, först på Rådmansö, därefter vid Lövsta skola och slutligen sedan 1927 i Hässelby. Gunnar Sträng berättade senare: ”Brodd undervisade fyra klasser i en sal på en gång. Och lärarinnan undervisade två klasser i en mindre sal på samma sätt. Det var ingen dålig undervisningsform. När de äldre årskurserna hade geografi, historia eller något sådant, så satt vi i de lägre klasserna samtidigt och skrev rättskrivning, räknade eller gjorde något annat tyst arbete för oss själva. Och hade man litet lätt för sig - och det hade jag nog - så gjorde man undan sitt pensum rätt kvickt och sedan satt man och lyssnade på undervisningen i de äldre klasserna. När man själv kom upp i de högre klasserna, hade man mycket undangjort. Jag vågar nog säga att makarna Brodd gjorde ifrån sig på ett utmärkt sätt när det gällde att fostra renhållningsarbetarnas barn till hederliga och i regel också kunniga världsmedborgare. Det släpptes ingen analfabet ut från den skolan i tolvårsåldern. Valfrid Brodd var intresserad av fysiska aktiviteter. På vintern tog det sig uttryck i regelbundet anordnade skidtävlingar och bandymatcher. På sommaren hade vi alla möjligheter att lära oss att simma, och många tävlingar anordnades.” Fotograf: Harry Grip.

Lagom till skolavslutningen 1923 kunde man läsa följande notis i Stockholms Förstadsblad: ”Ett rekord i sitt slag kunde vid skolavslutningen i går i Löfsta skola, Hässelby, konstateras. En mor till en av eleverna bevistade nämligen då det 36:e årets skolavslutning med egna barn. Hon har i samma skola haft fjorton barn och vid skolavslutningarna har hon aldrig saknats. Fadern är renhållningsarbetaren Nils Johan Holm och sonen Nils Ivar blev nu utexaminerad. Ett vackert rekord i sanning.” I tidningsartikeln nämndes av någon anledning inte vad denna moder hette. Jag kan nu meddela att hon hette Johanna Matilda. Bilden visar skolans elever 1928 (privat foto).

Elevantalet minskar under 1930-talet och skolan lades ned 1939. Bilden med en av de sista årskullarna är inskickad av Jonny Jilderin.

Tanken att ta Lövsta gamla skolhus i anspråk till ungdomsgård för Spånga och Hässelby väcktes vid underhandlingarna med Stockholm i inkorporeringsfrågan. Spånga hyrde därför byggnaden med tillhörande område för 5 år. På söndagen 27 augusti 1944 invigdes den nya ungdomsgården. Här är fyra bilder från invigningen. På första bilden verkar någon i mörk kostym nertill höger på bilden hålla ett tal, och på andra bilden hissar två scouter flaggan. Foto: Harry Grip.

En av de två stora salarna i bottenvåningen användes till samlingsrum, den andra som sovrum för pojkar, medan sovrum för flickor fanns en trappa upp, där även stort utrymme fanns för ordnandet av en gillestuga. Dessutom fanns en vaktmästarebostad. Foto: Harry Grip.

Denna bild är från en journalfilm från 1948. Flickscouter gör honnör för den svenska flaggan utanför Lövsta skola, som nu kallades Spånga ungdomsgård. Byggnaden upprustades och moderniserades hösten 1953. Ungdomsgården hade ju under dessa år använts flitigt så lokalerna i den gamla skolbyggnaden då var i stort behov av en restaurering.

Lövsta folkskola ligger lite för sig själv utmed vägen mellan Lövsta och Kyrkhamn. Skolan har ett underbart läge, 25-30 meter upp på en höjd, med utsikt över Mälaren. Foto: Henrik Henrikson 2011.

1975 överfördes området där Lövsta skola låg från Järfälla kommun till Stockholm. Några hus i området såldes men ett tiotal blev kvar i kommunal ägo och de fick i flera år stå och förfalla. På 1980-talet ville Moderaterna riva skolan och bygga nytt, men som tur var genomfördes inte denna vansinniga idé. I stället vaknade intresset för att rusta upp husen. I Gunnar Strängs gamla folkskola inredde två konstnärer och två poeter sina ateljéer på nedervåningen. Foto: Henrik Henrikson 2011.

Valfrid Brodds son Olle, född 1920, berättade många år senare om sina minnen från skoltiden i Lövsta skola: "Skolhuset med direkt närhet till Mälaren och dess klippiga släta hällar var en härlig utgångsplats för bad och kaffe(saft)-stunder i det gröna. Släktingar från Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala kom gärna för släktkänsla, bad och fiske. Familjen Ljungkvist i Kyrkhamn med fyra barn var ofta sedda gäster. Ibland hade mamma hjälp i hushållet av tant Englund, änka med två äldre flickor. De var underbara människor med humor och omtanke. När arbetet för dagen slutat vid sopstationen kom "gubbarna" vandrande på vägen nedanför skolan. Jag kunde stolt avgöra, vilka som arbetade på "pudretten". Pudrett bildas, då människoavföring, som kom i mängder från Stockholm förvarade i kraftiga plåttunnor med lock, blandas med bl.a. torvströ. Den varan såldes som gödning till främst trädgårdsmästarna i Hässelby. Den utgjorde en av förutsättningarna för att det blev över 100 trädgårdsmästare i det samhället. De jobbarna luktade starkt. Efter tvätt?! Inte gott!” Foto: Henrik Henrikson 2011.

Jag hoppas skolbyggnaden, tillsammans med alla de andra husen i området, får stå kvar och minna om den tid då soparbetarnas barn gick i skola här. Foto: Henrik Henrikson 2011.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.