Loviselundsskolan är en av de två stora skolorna i Hässelby gård. Den ligger på Beata Sparres Gränd 14-20. Skolan byggdes 1955 och arkitekt var Nils Tesch. Den var i början en folkskola. Huvudbyggnaden beskrevs från början så här: ”I bottenvåningen bibliotek samt salar för träslöjd, hemkunskap och handarbete. I nästa våning finns läraravdelning, vaktmästare, skolsköterska och 6 klassrum. I tredje våningen ligger 4 klassrum, naturkunnighetsrum, materielrum och kombinerad tecknings- och musiksal.” I källaren hade bland annat Hässelby gårds scoutkår sina lokaler. Foto: Henrik Henrikson.

Detta är en modell av Den blivande folkskolan i Hässelby gård 1954. Den kallades först ”Södra skolan” men fick snart namnet Loviselundsskolan. Skolan fick 22 klassrum för klasserna 1-6. Till skolans finesser hörde de s.k. grupprummen: Det var smårum i omedelbar anslutning till klassrummen och de användes av smågrupper av elever som behövde ägna sig åt extra studier eller s.k. grupparbeten. Anläggningen har två skolgårdar, mellanstadiets med mått 65x70meter, och den U-formade, mer slutna lågstadiegården 45x45meter. I Svenska Dagbladet kunde man 1955 läsa att bygget av skolan skulle försenas: ”I höst kommer blott 12 klassrum att kunna disponeras i Loviselundsskolan. Byggnadstillstånd hade inte beviljats i tid. Många skolor i Västerort fick försenade byggstart. På grund av byggrestriktioner låg bygget efter och när höstterminen kom fanns ingen skola som var färdig att ta emot alla de nyinflyttade skolbarnen i stadsdelen. Ett tag befarade man att barnen skulle tvingas åka buss och tunnelbana till andra skolor i Västerort, vilket givetvis väckte våldsam kritik bland föräldrarna.”

När höstterminen 1955 kom så fattades det alltså ett stort antal klassrum för barnen i den nybyggda stadsdelen. Svenska Bostäder gjorde en inventering i sina pågående byggen och man lyckades leta upp ett antal lokaler som man provisoriskt kunde inreda som skolsalar. Det var i första hand lokaler i bostadshusen som egentligen var avsedda för andra ändamål, men även blivande lägenheter kunde, efter lite ombyggnad, användas till skollokaler. Lagom till skolstarten 1955 hade 13 bostäder reserverats för att användas som provisoriska klassrum. Provisorier fanns på Persikogatan 32-36, 56-58 och 66-68. På bilden ser man ett hus på Enspännargatan 16 som användes som provisorium. Foto: Henrik Henrikson 2003.

På denna bild från Aftontidningen 1955 ser man bygget av Loviselundsskolan. Skolan skulle då inrymma följande lokaler: 22 klassrum 1 naturkunnighetsrum 1 kombinerad musik- och teckningssal 2 slöjdsalar 1 bibliotek 1 handarbetssal 1 hemkunskapsrum 1 rum för skolsköterska 1 expedition 1 vaktmästarrum 1 lärarrum 1 bokförråd, 1 materalrum, 2 konferensrum i folkskolan. 1 lärarrum, 1 konferensrum, 1 materialrum i småskolan. 1 skolmåltidsbyggnad med 2 matsalar 2 gymnastiksalar 2 tvagningsrum, toaletter, förråd mm

Matsalen under uppförande syns nedtill vänster på bilden med sina skolmåltids- och kökslokaler. Nu blev det förseningar även här så det första året hade Loviselundsskolan ingen måltidslokal. Barnen fick äta sin lunch i klassrummen. Varje elev fick liten glasflaska med mjölk och sugrör och tre smörgåsar invirade i smörgåspapper.

Från och med sommaren 1957 gick badbussar från Loviselundsskolan till Kanaanbadet. Denna bild från 1961 visar barn som står vid Loviselundsskolan och väntar på badbussen till Kanaan. Bilden är inskickat av Lasse Sten. I bakgrunden syns byggnaden med skolmåltidslokaler. När den blev färdigbyggd kunde över 200 barn äta där samtidigt. I samband med uppförandet av byggnaden presenterade man lokalerna på det här sättet: ”För att få önskvärd trivsel och intimitet och för att på ett enkelt sätt öka dess användbarhet är de uppdelade i två rum. Det ena med storleken 7,5 x 8 meter rymmer bardisk, kömöjligheter och 45 relativt fredade platser; det större rummet, som är 8,5 x 15 meter rymmer 157 platser. Detta större rum nås för servering via det mindre, men cirkulationen underlättas genom att det har direkt utgång till kapprummet.”

Vänster bild: Bilden är inskickad av Totta Wallgren. Hon har undervisning i hemkunskap 1958, och håller just här på med skovård. Höger bild visar magister Palmer 1962, som går över skolgården med en rad av elever efter sig.

En bild av lilla skolgården 1958. Louise Ajnesjö berättade: ”Där har jag gått i ettan och tvåan mellan 1956-58, därefter gick jag vidare till Adolf Fredriks musikskola. 1987 kom jag tillbaka till Loviselundsskolan som lärare och stannade kvar där till min pensionering i augusti 2016. Eftersom jag heter Louise så frågade en del elever : Visst är det här din skola fröken? Jag svarade alltid ja på den frågan som ni förstår. Jag har ju tillbringat 32 år på skolan.”

Detta är klass 1 under läsåret 1956-1957. Klasslärare var Inga-Brita Stribe. Barnen sitter vid skolbänkar av trä. Ovanskivan är ett lock som man kan lyfta upp och där under förvarar man alla böcker och skrivhäften. Upptill på bänken finns en nedfasad ränna för pennor och på sidan finns en krok för skolväskan. Ann Antelan berättade: ”Ett minne jag har från Loviselundsskoletiden är att vi hade vår egen tandläkare. Mottagningen låg, så som jag minns det, på övervåningen i stora byggnaden och tandläkaren var en kvinna. Sedan så kommer jag ihåg slöjdsalen där vi flickor fick lära oss att sy och sticka strumpor och vantar; det starkaste minnet därifrån är dock lärarinnans rödlackade mycket långa naglar som jag fängslad stirrade på medan hon visade mig hur ett jag skulle sy. Vårt klassrum tror jag låg på första våningen. Vår magister, som vi tyckte mycket om, hade fullt upp att göra med många av oss, särskilt en del pojkar som var ganska busiga. Jag var en riktig pratkvarn och blev ofta tillsagd att vara tyst.” En annan flicka, Anna Lallerstedt berättade: ”Fröken Tora Anderson började skoldagen med att spela en psalm på tramporgeln och vi barn sjöng. När det blev för stökigt i klassen fick jag sitta utanför och rita. Hon såg att jag behövde det.”

I nära anslutning till skolan finns två bostäder för vaktmästare, den ena med två rum, matrum och kök, den andra med ett rum och kök. Foto: Henrik Henrikson.

På denna plankarta från 1960 har man ritat in de två paviljongbyggnader som skulle byggas. De är markerade med orange färg.

Dessa paviljonger vid Loviselundsskolan byggdes snabbt upp nordöst om skolan. Eleverna kallade dem alltid för barackerna. Berith Johansson berättade: ”Jag gick i barackerna i 4:an och 5:an omkring år 1964. Vi hade en manlig lärare med ett hetsigt humör. Han kunde slå av pekpinnen mot katedern när eleven Kent Burlen retat upp honom tillräckligt mycket. Jag minns inte vad magistern hette.” Bilden är från en artikel i Dagens Nyheter sommaren 1960.

En bild från skolavslutningen 1958 vid Loviselundsskolan. Ett klipp ur Morgontidningen.

Några bilder från våren 1959 när barnen skrevs in i Loviselundsskolan. På vänstra bilden skriver fru Laila Backe in sin son Hans under lillasyster Ingrids överinseende hos fröken Ingrid Engblom. På högra bilden ser vi fru Dagrun Wijkström med sonen Claes-Göran och fru Inga Karis med sonen Mats på väg till inskrivningen. I barnvagnarna treåringarna Louise Wijkström och Per Ola Karis. Anna Nygren berättade: ”Jag började där 1960 i, som det hette, Hässelby Gårds inbyggda realskola. Det var precis i skarven mellan Folkskola + läroverk och den nioåriga grundskolan. Vi tog realexamen där 1963.” Bilderna är från Svenska Dagbladet.

Denna bild är från skolstarten 1969 på Loviselundsskolan. Den är inskickad av Monica Spathon. Loviselundsskolan hade på den tiden plats för 300 elever. Numera kan man ta emot fler än 400 elever.

Eleverna i klass 4 i full verksamhet på 1960-talet. Magistern går runt och hjälper till där det behövs.

En bild från Dagens nyheter 3 september 1963. Några elever på Loviselundsskolan bär sina böcker till sitt nya klassrum.

Några barn står på Loviselundsskolans skolgård 1963 och väntar på badbussen till Kanaan-badet. Bilden är inskickad av Lasse Sten. Det är han som står i röda strumpor och ljusgrå shorts. I bakgrunden syns skolans huvudbyggnad, där elever kunde öva med sina instrument i källaren. Robert Thonander berättade: ”Skyddsrummet lånades ut till pop- och rockband fram till vårterminen år 1975. Loviselundsskolan var generös mot rockbandens behov av lokaler i källaren där musikutrustningen fick förvaras. År 1975 blev det dock inbrott i lokalerna. Sedan fick ingen spela i källarlokalerna. Orsaken sades vara stöld av förstärkarhögtalare och att föräldrarna till ungdomarna krävde skolan på ersättning då det inte fanns några tecken på inbrott. En annan historia är att Loviselundsskolans källare fylldes med möbler hösten 1975. Slutspelat var det i alla fall. Det har alltid varit ont om replokaler. Man fick låna skolornas aulor men man måste ta med sig allt hem efter spelningarna. Inte minsta trumpinne fick bli kvar. Alla musikinstrument och dess förstärkare/sånganläggning måste baxas dit och hem direkt och det gick ut över speltiden. Det blev en bitter klagan när sommarlovet (1975) kom och skolorna-replokalerna stängde. "Fritiden" borde ha fått ett eget högt punkthus med bara replokaler istället för lägenheter, tycker jag.”

En bild från Loviselundsskolan i december 1963. Det året var det fjärdeklass-eleverna som fick framföra ett julspel i matsalen.

På 1960-talet såg Loviselundsskolans kontaktblad ut så här. Man hade en tävling om bästa namnet på skolans kontaktblad, och det blev någon slags ordvits i skolnamnet. (LoVI SElundsSKOLAN)

1967 fick vi i Sverige högertrafik och på Loviselundsskolans skolgård övade eleverna i högertrafik med cykel.

Detta är den byggnaden som innehåller matsalen, eller som man sade på den tiden – matbespisningen. ”Frukostrasten” var ett efterlängtat avbrott i skoldagen för de flesta av eleverna. Men när något barn inte tyckte om den mat som serverades kunde de vakthavande ibland bli lite väl övernitiska. Anna Lallerstedt berättade: ”När man inte tyckte om maten fick man sitta kvar tills man ätit upp. Man kunde få sitta hela frukostrasten. Sedan vågade de inte hålla kvar en längre.” I ett reportage i Dagens Nyheter kunde man läsa om de alltför intensiva metoder man använde för att få barnen att äta upp: ”I Loviselundsskolan i Hässelby gård uppvisades negativa upplevelser. Tvångsmatning av tvenne elever. En andra klass-gosse matades med ett raskt grepp av en av biträdena just som hon torkade av bordet. Han var sist och såg inte ut att lida särskilt svårt. Det gjorde däremot den lilla tårdroppande flicka som satt stel framför sin kallnande leverportion. Vakthavande lärarinnan tvångsmatade... Får sådant verkligen förekomma? undrar man, och noterar tacksamt att kökets husmor blev lika illa berörd. Maten, som lagades på stället, var annars god, men biffarna serverades i såsen, vilket alltså uteslöt val mellan sås eller inte. Potatisen var delvis något sönderkokt, men inte dålig. Mjölken levererades kall ur automat. Ordningen i matsalarna var god. Regeln här är full tystnad (vid annat besök i höstas uppehållen med hjälp av visselpipa och kommandoord över de yngsta eleverna) när matsalen är full, annars tillåts något sorl.” Foto Henrik Henrikson 2006.

Bilder av matsalen från 1991. Till vänster ser man hur matsalen såg ut då, med ursprunglig armatur och dörrar. Där fanns en fast scen i trä med podium med trästaket och med ett utdragbart förvaringsutrymme under podiet. Till höger kan man se entrén till matsalen med de ursprungliga klädhängarna med mässingskrokar, ursprungliga armaturen och tvättanordningarna i betongsten. 1969 provade man med lunchservering för pensionärer i Socialnämndens regi. Det visade sig mycket uppskattad. Klockan 12.45 fick pensionärerna besöka matsalen och för 3:50 fick man smör, bröd, ost mjölk, varmrätt och kaffe. Denna lunchservering för pensionärer var öppen alla vardagar under terminen, då skolorna var igång, alltså inte lördagar och söndagar. Denna verksamhet upphörde hösten 1973. I början av 2000-talet började luften i matsalen bli dålig och i köket kunde man hitta fukt- och mögelskador. Byggnaden hade blivit gammal och sliten. I början löste man det provisoriskt med att måla över skadorna, men 2006 genomfördes en omfattande renovering av matsalen. Efter det fick matserveringen en rejäl uppryckning och maten blev vällagad och uppskattad. Man lagade då mat till 450 elever och personal. Dessutom erbjöd man en stor salladsbuffé. Enligt hemsidan Skolmatsverige kom Loviselundsskolan på tredje plats 2013 när det gäller bra skolmat bland alla skolor i hela Sverige.

När skolan först byggdes så var inte gymnastiksalen med i planerna. Under 1940-talet och fram till mitten av 1950-talet rådde byggnadsrestriktioner beträffande uppförandet av sådana lokaler. Loviselundsskolan kom därför att bli utan gymnastiksal. Det fanns två lokaler i Hässelby familjehotell som skolan provisoriskt fick använda för gymnastik. Först 1983 fick Loviselundsskolan sin efterlängtade gymnastiksal. Byggnaden rymmer två gymnastiksalar. I souterrainvåningen finns omklädnads-, tork- och tvättrum för arbetare. Det finns också ett fritidshem med 40 platser i huset. Foto: Henrik Henrikson 2006.

Mjölkkannan var en årlig friidrottstävling för Sveriges sjätteklassare som introducerades 1973. Tävlingen utkämpades klassvis med fem pojkar och fem flickor i varje lag. 1974 vann Loviselundsskolan Mjölkkannan. Detta är en tidningsartikel från 1981, då Loviselundsskolan åter igen segrade hela tävlingen. Loviselundsungdomarna var då bäst i alla grenar.

1982 vann friidrottseleverna från Loviselundsskolan Mjölkkannan för tredje gång.

Sjätteklassarna från Loviselundsskolan vinkar glatt åt publiken på Stockholms Stadion efter segern i Mjölkkannan 1982. I laget ingick Sissela Eneteg, Lotta Molander, Lena Husén, Britta Gustafsson. Maria Reinfeldt, Olof Westerdahl, Jonas Möllerborn, Stefan Samuelsson, Erik Olsson och Martin Granqvist. Bild från Svenska Dagbladet. Foto: Peter Diedrich.

Ulla Thalén var under åren 1975–1990 rektor för Loviselunds rektorsområde i Hässelby, som på den tiden förutom Loviselundsskolan även omfattade Björnbodaskolan, Sörgårdsskolan, Smedshagsskolan och Trollbodaskolan. Rektorsområdet var då alltså ett av Stockholms största låg- och mellanstadierektorsområden med cirka 1.500 elever. Ulla var därigenom en väl känd person i hela Hässelbyområdet. Hennes ledarskap präglades av både kunskap, entusiasm och noggrannhet. Parallellt med den kraftfullhet som Ulla utstrålade, sin fysiska litenhet till trots, visade hon också en stor och kärleksfull omsorg om såväl elever som personal. Hon levde ensam och bildade aldrig familj. Hon bar alltid fina dräkter. Den här sverigedräkten fick hon i 60-årspresent av kollegerna i rektorsområdet, som hade tillverkat den åt henne. Hon var en mycket god talare och arbetade alltid intensivt för barn och ungdom. Foto: Sylvia Lindwall

En ritning från 1991. Skolbyggnaderna är markerade med rött och de tillfälliga paviljongerna är färgade med gult. 1991 var byggnaderna fördelade på det här sättet: Hus I: Mellanstadiets klassrum, expedition, och personallokaler, gamla institutionsrum. Hus II och III: Lågstadiets klassrum som vridits några grader i förhållande till övriga byggnader för perspektivets skull. Hus IV: Matsal.

Några bilder från en inventering 1991 av skolan. Vänster: Trapphuset. Höger: Skolan hade ett helt intakt naturkunskapsrum med flera antikvariskt intressanta detaljer. Rummet var i ursprungligt skick med inbyggda skåp för uppstoppade djur och dylikt, griffeltavla, gradänger med fasta bänkar och träpanel.

Harlequin och Pierrot är en bronsskulptur, som stod i passagen mellan stora och lilla skolgården. Skulpturen är gjord av Knut-Erik Lindberg (1921-1988). Den kom på plats vid Loviselundsskolan 1957. Efter ett stöldförsök omkring 2008 togs skulpturen bort, och finns nu på skolans lärarrum. Foto: Henrik Henrikson 2007.

Vid ett besök sommaren 2010 såg jag i skolans entré ett litet konstverk inmurat i tegelväggen. Det är en relief i vit sten, föreställande en kvinna i klänning som håller sin vänstra hand mot en blomma som verkar växa vid sidan av henne. Det är en dekor i stucco av konstnären Harald Thafvelin. Den heter ”Flickan på ängen”, och är från 1956. Foto: Henrik Henrikson 2010.

Detta är en skulptur föreställande en brunbjörn av Arvid Knöppel. Den finns på Loviselundsskolans stora skolgård, intill entrén D2. När kommunfullmäktige 1956 bestämde att skulpturen skulle placeras i Hässelby så hade den fått namnet ”Balanserande björn”. Det var från början tänkt att skulpturen skulle utföras i sten. Skulpturen blev nu i stället gjuten i brons av Erik Pettersson FUD (förkortning av latinets fudit = den som har gjutit). Att skolbarnen uppskattar björnen kan man förstå av att den ibland får lite ”mat” framlagd. Det lär ha hänt att några barn på vintern lurats att slicka på den iskalla björnen, och då ska tungan ha fastnat. Foto: Henrik Henrikson 2014.

Två vardagsbilder från Loviselundsskolan. Några elever griper sig an skräpet kring skolan på vårens stora städdag, och en liten skylt utanför pingislokalen med några, ibland lite speciella, regler. Foto: Henrik Henrikson.

Under 2006 byggdes elva radhus på den biten av skoltomten där tidigare två paviljonger legat. De två radhuslängorna placeras med en klassisk inbördes förskjutning för att åstadkomma större avskildhet och mindre insyn från grannar. Foto: Henrik Henrikson 2006.

En panoramavy över Loviselundsskolan tagen uppifrån ett av höghusen i Familjehotellet. Bortom stora skolgården kan man se de nybyggda radhusen på den plats där de provisoriska paviljongerna legat. Till höger om dem skymtar det daghem och parklek som byggdes på 1980-talet. Foto: Henrik Henrikson 2006.

Loviselundsskolans bibliotek och ”Snickarboa”. Foto: Henrik Henrikson 2010.

1995 blev Carin Kjellqvist rektor för Loviselundsskolan och där arbetade hon till sin pensionering. Carin var en mycket omtyckt rektor av personal, elever och föräldrar tack vare sin värme, omtanke och sin stora medmänsklighet. Under hennes tid som rektor utvecklades alla skolans delar som grundskola och grund-särskola. Carin deltog ibland som domare i skolans fotbollsmatcher, tomtemor i skolans julfirande och aktiviteter som Skolans dag där elever, personal och föräldrar deltog.

Skolans informationstavla. Den som har ritat kartan har missat att den gamla småskolan (husen A B C) är en aning vridna och inte ligger parallellt med de övriga byggnaderna. Foto: Henrik Henrikson.

Vänster bild: Loviselundsskolan firar Världsbokdagen varje år med olika teman. 2018 var temat faktatexter. Författaren Anna Ribbing träffade alla i årskull 3. Hon pratade om sina böcker som handlar om knasiga, fantasieggande och kluriga ord. Höger bild: Carina Nygårds arbetar som rektor på Loviselundsskolan. Hon omorganiserade i stort sett hela skolan, bland annat så att varje årskurs har klassrummen i nära anslutning till varandra. Ett fotografi från Elevhälsan 2022.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.