 |
Robert Landberg är en hässelbybo, som under många år var en mycket populär lärare vid Hässelbystrandsskolan.
Han föddes 1934 i Gävle. Studerade nordiska språk, litteraturhistoria, historia och statskunskap vid dåvarande Stockholms högskola. Gifte sig den 2 augusti 1958 med Barbro. De har två barn.
|
|
Robert Landberg bor på Astrakangatan i Hässelby gård. Han berättar:
”Vi har bott i 167:an sedan 1963. Vi byggde inte själva , utan förvaltade ett arv genom att köpa radhuset.
När vi flyttade in 1963 fanns ingen skog nedanför "brinken". Där nere fanns en fotbollsplan för självbyggarnas ungdomar med ett fotbollsmål märkt Brinkens IF. På andra sidan Lövstavägen fanns handelsträdgårdarna kvar med växthus och stora blomsterodlingar på fälten, violer på våren och astrar på hösten. Så småningom växte aspsly upp till en tät skog, men 1977 kunde men fortfarande se hur en stadsdel av småhus växte fram.
2006 började man bygga de fem "Stadsvillorna" med fem lägenheter i varje. Vi radhusägare protesterade inte mot själva bygget, hus behövs ju, utan att man tog två meter av gatans bredd för privat parkering till de nya husen. Därmed försvann alla möjligheter vår våra gäster, för hantverkare och andra att ställa ifrån sig sina bilar. Nästan alla radhusen fick göra om sina tomters framsida till parkeringsplatser.”
Foto: Robert Landberg.
|
|
”Astrakangatan 167 ligger ju precis i kurvan, och där har det hänt åtskilligt”, berättar Robert Landberg vidare.
”Många kör alldeles för fort, och när det är halt, sladdar bilarna. 1999 sladdade en narkotikapåverkad förare i en stulen bil rakt in i 161:ans garagedörr och väggen intill, efter att han vält lyktstolpen. Det skedde mycket tidigt på morgonen, i 163 sov en son i huset i rummet närmast garaget och vaknade av den kraftiga smällen. Herr Larsson, som då ägde huset, hann bara få på sig morgonrocken. Man kan se sprickorna i husväggen på bilden. Väggen fick muras om och garagedörrarna bytas ut.”
Foto: Robert Landberg. |
|
| Robert Landberg verkade som lärare på Hässelbystrandskolan i trettio år, från 1963 till 1993. Han ryckte också in som vikarierande studierektor när det behövdes.
Denna bild visar den nybyggda skolan hösten 1962. Robert berättar: ”Hässelbystrandsskolan var under större delen av sin tillvaro en högstadieskola. Den startade i blygsamhet med årskurs 7 läsåret 1961 - 62 inackorderad i Maltesholmsskolan. Året därpå var skolans egna lokaler färdigbyggda med adress Aprikosgatan 74. Huvudbyggnaden med sin stora aula i vinkel låg högst upp på en höjd innanför bostadslängorna utefter Maltesholmsvägen.”
Foto: Henrik Henrikson
|
|
Robert berättar vidare: ”Tvärs över skolgården låg en rad paviljonger i trä, avsedda som provisorier tills elevantalet efterhand minskade, men de blev kvar hela skolans tid, efter hand i allt sämre skick. Vi lärare använde hellre den inofficiella benämningen baracker, och i takt med bristande underhåll blev det ett adekvat uttryck. I dessa paviljonger fanns utrymmen för teknikundervisning, musik och specialklasser.”
Bilden är från 1970, inskickad av Marit Dravnieks.
|
|
Den stora planen nedanför Hässelbystrandskolan 1963.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
| En av Robert Landbergs klasser: klass 9:5 från 1984. Tidigare års stora klasser på upp till 30 elever hade vid den här tiden minskats ned till mer vettiga proportioner. Roberts klass hade här 20 elever (en var frånvarande vid fotograferingen). Robert själv står längst ut till höger i mittenraden. |
|
Robert Landberg berättar:
"På 1980-talet fick jag bland annat hoppa in och vikariera som studierektor när det behövdes. Jag minns särskilt år 1986, när rektor Ågren var på idrottstävlingar i Finland med något förbund, och skolan ockuperades av ett stort antal elever för att de på grund av en hotande lockout mot lärarna riskerade att bli utan betyg. Eleverna bestämde sig för att stanna över natten i aulan, rektor Ågren gick inte att få tag på, och på skolförvaltningen fanns inga rutiner för skolockupationer.
Jag uppmanades att som högsta närvarande chef och ansvarig inte på några villkor lämna skolan. Jag fick övernatta på en soffa i lärarrummet, vaktmästaren var beredd i sin närliggande bostad, min familj kom med mat, ABC-TV och DN kom och intervjuade, och allt rann ut i sanden när även eleverna nästa dag blev hungriga och längtade efter sina sängar."
I ett tidningsreportage i Dagens Nyheter kommenterar Robert Landberg elevernas ockupation inte utan en viss stolthet: ”Jo, visst är det ett drömläge när eleverna ställer upp så här för sina lärare. Dessutom är det här väl en sorts lektion i samhällskunskap. Det finns väl ett värde i det också.”
Bild: Dagens Nyheter.
|
|
|
Robert Landberg var under alla år en mycket populär lärare, och många elever har under åren fortsatt att hålla kontakt med honom.
Robert berättar: ”Riktigt bra kände jag ju bara de elever jag själv undervisade, och jag har fortfarande kontakt med många av dem, främst tack vare sociala medier, och kan konstatera, att flertalet var ganska nöjda med sina år i skolan, och att det har gått bra för de flesta.”
Foto: Gunnel Alkestrand 2018.
|
Nicklas Berild Lundblad, en av Landbergs många elever under alla år, skrev 2018 en artikel i Svenska Dagbladet bland annat om vad en bra lärare är: ”En bra lärare hjälper oss att strukturera vår nyfikenhet och förvandla den till lärande, men en bra lärare kan också göra något mer – ge oss en förebild att testa oss själva mot. För några år sedan, i samband med att jag fick göra ett sommarprogram, letade jag reda på en av de bästa lärare jag haft – min lärare i svenska i högstadiet, Robert Landberg, för att tacka honom."
Niklas Lundblad skrev vidare: "I efterhand har framgått att jag inte var ensam i min uppskattning – massor av andra elever håller fortfarande kontakten med honom. För en tid sedan skickade magister Landberg en bok till mig – en självförlagd memoar – där han tecknat ned några minnen från sitt liv. Såväl glädje och djupaste sorg redovisas med klar blick, och boken är både personlig och ett stycke samtidshistoria. Det som jag fastnade för var dock slutorden, som är värd att citera i sin helhet.
“Eftersom jag tror, att livets uppkomst och arternas utveckling är ett verk av naturlagarnas nyckfulla tillfälligheter, inte av ingripande av någon oförklarlig högre makt, är det största undret ur min synvinkel att jag över huvud taget existerar, att jag råkar finnas just nu under de gynnsammaste omständigheter som någonsin funnits för mänskligheten, och att mitt liv varit så lyckosamt. Här och nu! Fantastiskt!"
Niklas Lundblad konstaterar vidare i sin artikel: "En bra lärare kan inte bara förmedla den känslan, utan förkroppsliga den. Det gjorde inte bara magister Landberg, utan också en handfull andra lärare jag haft och det är knappast överord att säga att goda lärare formar det samhälle vi lever i.”
|
| Nicklas Berild Lundblad är en av Robert Landbergs mest framgångsrika elever. Han har nu blivit hög chef på Google.
Foto: Mattias Ahlm.
|
|
| "Jag minns att Robert Landberg kommenterade oss elever och vårat tuggummituggande med Detta fanatiska idisslande!" /tidigare elev.
”Magister Robert Landberg är en av de lärare som var med i Hässelbystrandsskolan från allra första början och hade merparten av sin karriär i densamma. Robert är en godhjärtad hässelbyprofil och är mycket omtyckt av sina gamla elever.” /Lars Månsson, tidigare elev.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
