Backluraskolan, en skola i det allra nordligaste av Hässelby villastad - Backlura.
(Foto: Henrik Henrikson)


Under hösten 1970 startade man bygget av Backluraskolan. De färdigtillverkade väggarna kom på långtradare direkt från fabriken. Skolan växte snabbt upp med en huvudbyggnad med tolv klassrum, dessutom gymnastikhus, slöjdsalar och matsalsbyggnad. (Bild ur boken Backlura 25 år)


Skolan byggdes 1971 samtidigt som man i hela Backluraområdet började planera radhus- och villabebyggelse.
Skolans byggnader fick så kallade "italienska tak", vilket innebar att taken var platta med avrinning i mitten. Redan från början uppstod det problem med läckande tak och 1992 fick man göra om alla taken. (Foto: Västerort)


Skolan tillhörde först Maltesholms rektorsområde 1971 – 1972; sedan Hässelby villastads rektorsområde 1972 – 1991. Därefter blev skolan en egen enhet. Här ser vi några av de elever som gick i den nybyggda skolan. (Foto inskickat av Sussie Wahlberg)


Skolan stod klar långt innan bostadshusen i området var byggda. Planerarna var verkligen ute i god tid. När skolan var färdigbyggd hösten 1971 hade många familjer ännu inte flyttat in i området, så bara tre lågstadieklasser kunde börja. Det var tre lågstadieklasser, 1f, 1h och 2f. Småhusbyggandet i området hade ju precis bara börjat.

Redan till det påföljande läsåret blev det sju klasser! Två av dem var mellanstadieklasser. (Foto inskickat av Cecilia Larsson)


1975 gick en elev i Backluraskolan som senare skulle bli en världsberömd gitarrist: Yngwie Malmsteen. Han står här som nummer två från vänster i andra raden.


Yngwie var förutom skicklig i gitarrspel också duktig i teckning.
På denna bild har han ritat en artist i full mundering. Säkert någon rockartist, som han hade som förebild. (Bild ur boken Backlura 25 år)


Ännu en av Yngwies teckningar från 1975.
En detaljrik studie av en motorcykel. (Bild ur boken Backlura 25 år)


Backluraskolan firade 20 år våren 1991.

Eleverna spelade upp en kavalkad om Hässelby genom tiderna. Här ser vi två trädgårdsmästare med hustrur, och de sjöng en visa om "De 100 handelsträdgårdsmästeriernas år". De var klädda så som de ansåg att man var klädda på den tiden, långa klänningar för tjejerna och baseballmössor för killarna. (Foto: Else-Marie Teste)

1977-78 uppfördes nya byggnader, en på vardera skolgården. Elevantalet hade ökat väldigt och klassrummen räckte inte till.

På ”matsalsgården” byggdes fritidshemmet ”12.an”, som startade sin verksamhet 1978. Redan då hade man på skolförvaltningen börjat planera för ett kommande samarbete och senare sammanslagning av skola – fritidshem.

I november 1998 beslutades att Backluraskolan inte längre skulle ha någon högstadiedel, utan endast låg- och mellanstadier. Som en provisorisk lösning på trångboddheten i den grannskola som fick alla högstadieelever utökades Backluraskolan hösten 1999 med flera paviljonger. De gula träbyggnaderna förlades på skolans fotbollsplan. Där fick elever i klasserna 7-9 från Trollbodaskolan tillfälligt gå. De hade sina egna lokaler i de nybyggda paviljongerna, men fick disponera Backluraskolans matsal för sina måltider. Backluraskolans elever fick i gengäld använda någon lokal i paviljongerna för undervisning i hemkunskap. (Foto: Henrik Henrikson 2002)


År 2000 byggde Backluraskolan om sin skolkök så att man kunde tillaga maten på plats. Tidigare hade man tagit emot färdiglagad mat. Detta innebar en förändrad planlösning där det nya storköket övertog entréhallens yta.


Här ser vi det nya köket med sin moderna utrustning så att man kunde tillaga all mat från grunden.
(Två bilder från Andersson Company)


Lagom till höstterminen 2002 kunde paviljongerna rivas och Backluraskolan fick tillbaka sin fotbollsplan. En av paviljongerna, den grå, fick stå kvar. Denna sista av paviljongerna fick stå kvar ända fram till 2009. Den innehöll rektorsexpedition, skolhälsovård och personalutrymmen. (Foto: Henrik Henrikson 2009)


I och med att särskoleenheten på Backluraskolan i januari 2008 flyttade till Maltesholmsskolan blev skolans A-hus i stort sett tomt. Då flyttade man upp skolans administrativa del till A-huset, vilket innebar att den gråa ”baracken” på fotbollsplanen blev tom och kunde rivas. (Foto: Henrik Henrikson)

Ett flygfoto där man ser hur den grå baracken låg på fotbollsplan. Det är den byggnaden som på bilden har lite mörkare tak.

Sommaren 2009 revs som sagt denna sista paviljong vid fotbollsplanen. I samband med att den försvann så fick man bättre utrymme på bollplanen och samtidigt mer öppet framför skolan. (Bild: Google)

Alldeles norr om skolan gick en kraftledning tätt förbi skolbyggnaderna. Man hade alltid varit oroliga för hur ledningens elektromagnetiska strålning påverkade skolans elever och personal. Omkring 2003 genomförde man omfattande mätningar i skolan. (Foto: Henrik Henrikson)


Dessa mätningar vid skolan visade att ledningen gav ifrån sig tio gånger högre elektromagnetiska värden än myndigheternas rekommendationer. I bland annat skolmatsalen och expeditionen var magnetfälten som starkast.

2017 revs kraftledningen och man slipper nu denna källa till oro.

Backluraskolan med sin lite säregna arkitektur ligger vackert grupperad i en frodig och omväxlande villastadsnatur. Här ser vi några av de gula byggnaderna.

I stort sett samtliga barn som går i skolan är födda i Sverige, boende i omgivningens villor och radhus. (Foto: Henrik Henrikson)


På 1990-talet var man på Backluraskolan ute efter ett väggkonstverk som skulle kunna placeras på fasaden, som samtidigt skulle kunna bli en sammanhållande symbol för skolan.

Man kontaktade hässelbyskulptören Per-Erik Willö, som skapade ett runt konstverk som hösten 1994 placerades på skolans fasad. (Foto: Henrik Henrikson)


I en jubileumsskrift beskrevs konstverket:

”Konstverkets kärna utgörs av skolans logotype med backsipporna i centrum. I en ring utanför finns barnen som håller varandra i händerna. Längst ut ser man de vuxna, personal och föräldrar, i samarbete om barnen. Per-Erik döpte sin skapelse till ”Tidens gång”.

Den påminner om en urtavla och tanken är att människofigurerna skall minna om att klass efter klass passerar genom skolan i en oändlig följd allt medan skolan består. Att alla håller varandra i händerna symboliserar den viktiga sammanhållningen mellan unga och gamla, mellan lärare, elever och föräldrar.

Konstverket är utfört i svartmålat gjutjärn och har en diameter på ca 1,5 meter. Vi är stolta över vår nya symbol i skolan. Det känns bra att den tillkommit genom ett samarbete mellan konstnären och ”brukarna”, dvs. elever, personal och föräldrar. Vi har också fått en värdefull erfarenhet i samarbete med en konstnär i arbete.” (Foto: Henrik Henrikson)

En bild som visar var man ska svänga in på Svärdsliljevägen för att komma till Backluraskolan. (Foto: Henrik Henrikson)

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.