Text: Henrik Henrikson augusti 2023


I den västra flygeln av Hässelby slott bodde under 1950- och 1960-talen den lite excentriske konstnären Sascha Bohlin. I två kalla och mörka rum i den västra flygeln på Hässelby slott hade han sin bostad.

Här hälsar han välkommen till Hässelby slotts huvudbyggnad, där han hade sin utställning med sina målningar.




Redan hösten 1951 fick han tillstånd att hänga upp sina tavlor i Hässelby slotts tomma gemak.



Hösten 1953 annonserade Sascha Bolin i dagstidningar att han skulle göra en utrikesresa, och därför ville sälja ut en del av de tavlor han förvarade i Hässelby slott.



Nils berättade 2003 om när han var ung och bodde i Hässelby gård:
”Det bodde en konstnär i Hässelby slott som var en udda figur och som vi grabbar brukade besöka på rasterna, han hette Sascha Bohlin. Vi kallade honom Sassa. Han hade en svart kappa och slokhatt, tvättade sig sällan och han hade då ett yvigt hår och skägg.
Ibland hjälpte någon av oss grabbar honom med någon tjänst och då brukade han delade ut teckningar till oss med nakna damer. Synd att man inte sparade någon, för han blev ganska känd efter sin död.
Många var rädda för honom och vågade inte närma sig slottet själva, speciellt om det var mörkt.”

Ann L. berättade:
”Då jag mellan åren 1954-1960 var bosatt i Hässelby Gård, brukade jag tillsammans med en kamrat emellanåt hälsa på en konstnär, som hade sin ateljé i högra flygeln i Hässelby slott. Han kallades för Zaza. Han brukade vara klädd i en mycket lång rock och på huvudet hade han en stor, bredbrättat hatt av gammaldags typ, under vilken håret stack fram, långt och oskött.
Schasa talade svenska med en stark brytning. Jag minns att Saschas lägenhet och ateljé luktade gott av terpentin och linolja och att där fanns en hel del tavlor och taveldukar. Men jag minns också att jag tyckte Sascha var en underlig man. Han såg ju inte ut som andra "vanliga" vuxna runt omkring och det gjorde att jag kände en viss osäkerhet när vi hälsade på. Men han verkade mycket snäll och jag kommer tydligt ihåg att han log mycket. Jag vet att en del pojkar, äldre än vi, kunde vara rätt otrevliga mot honom därför att han var annorlunda. De tyckte det var kul att reta honom."




Åke H. berättade 2003:
"Sascha hade självlockigt hår. Han hade alltid den där speciella hatten på sig, en vit rock och ett läderbälte. Han var excentrisk. Han kunde ligga och sola naken i parken på baksidan av slottet. Han började sola tidigt på våren till långt in på hösten. Kvinnor som promenerade förbi grinade illa, spottade och sade fy.
Han var vegetarian. Han bodde längst ut i den högra flygeln, i en lägenhet som låg under tornet. När man kom in i rummet där han hade sin säng så stod det en grön kamin till vänster. I den eldade han med stenkolstycken, så kallade kattskallar. Sascha hade en sänghimmel över sin säng. Men lakanen kunde bli både gamla, mörka och skitiga innan han bytte dem. Även kläderna var skitiga, men man tyckte aldrig att han luktade illa. Kanske det var för att det alltid luktade starkt av all målarfärg och lösningsmedel. Men han var alltid snäll och tyckte om när vi ungdomar kom och besökte honom.”

Inger berättade 2019: ”Bakom en häck på Hässelby slotts baksida hade jag och Yvonne hemliga klubben samt spejade på Sascha som målade naken i trädgården.”

Christer berättade 2020: ”Ja, det var många ungdomar från Hässelby som besökte Sascha som bodde i en flygel till Slottet , han solade på sommaren på baksidan av slottet naken på trappan, han var lite av en kuf men duktig konstnär. Det här var på femtiotalet och början på sextitalet!”

Ulla berättade 2020: ”Minns att vi barn från Kvarnhagsgatan smög på honom när han solade. Han var speciell.”




Ett kvittot av Sascha Bolin oktober 1953 där det stod:
”Sascha Bolin donerar tavlor till staden för en kvarts million kr. Förteckning över tavlorna finnes hos Städernas försäkringsbolag, Birger Jarlsgatan16.
Stadsadvokaten E. G Westman Södra Ängby har hand om de juridiska formaliteterna.”

Sedan har Sascha lagt till, skrivet för hand:
”Förut – jämte foton – lämnat till tidningarna. Sascha Bolin utrymmer från Hässelby slott de tavlor han är villig att donera till staden varför de för närvarande uteslutande finnas att fota i flyglarna (bortsett från de som finnas på annat håll) tel 380302”

Detta kvitto har jag fått av Bertil Karlmark i Uppsala.




Några grabbar stal vid ett tillfälle ett par tavlor från Sascha, men de blev polisanmälda, åkte fast och tavlorna blev återlämnade. Sascha hade ofta bekymmer med tjuvar som bestal honom på allt ifrån pengar till tavlor.

En av grabbarna som Sascha kände berättade:
”Av någon anledning – han sade att jag såg så snäll och ärlig ut – gav han mig och en kompis i uppdrag att vakta tavlorna under utställningarna. Vi gick fram och tillbaka i utställningslokalen. Det var ofta mycket folk där, men jag har inget minne att något blev stulet när vi vaktade där.
En dag frågade Sascha mig om jag inte ville ha en tavla.
-Ja tack, gärna, sade jag.
-Välj ut en, sa han.
Jag valde ut en gammal tavla som hade Åkeshovs slotts västra flygel som motiv. Jag gick just då i Ängby Läroverk vid Åkeshov. Men döm om min förvåning när jag inte fick denna tavla. Nej, han målade helt sonika av den gamla tavlan och signerade den med dagens datum.”




Till en fotografering där han med penslar och pannå skulle posera intill en av sina målningar, hade han rakat sig, fluffat upp håret och tagit på sig den finaste målarrocken han hade.



Under hela hösten 1953 visade Sascha Bolin i Hässelby slott den tavelsamling som han avsåg att donera till staden, jämte en del tavlor som var för försäljning.
Förutom i huvudbyggnaden var flera rum i östra slottsflygeln på Hässelby fyllda med Bolin-tavlor; där och i sin bostad i västra flygeln hade han ungefär 30 oljemålningar och 500 teckningar och akvareller.
En stor del av dessa konstverk – plus de som skulle doneras till staden visades för allmänheten i slottsbyggnaden under söndagarna denna höst.

Det var en till sin storlek unik utställning vernissagepubliken fick se på söndagarna. I vanliga fall brukade konstutställningarna i innerstadens trånga expolokaler begränsas att omfatta några tiotal verk – här fick publiken se hundratals!
Sascha Bolins konst var värd att ses, inte minst intressant för västerortsborna därigenom att många motiv var hämtade från mälarstränderna och herresätena inpå knutarna.



I detta brev, som kan vara från något år i början av 1960-talet, kommer Sascha Bolin med ett förslag till stadsfullmäktige vad man skulle kunna göra med Hässelby slott. Han skrev:
”Till Stadsfullmäktiges Ordförande Direktör Carl Albert Andersson.
Finnes någon möjlighet att få ordna med Hässelby slott som turistattraktion genom visandet av de av mig målade tavlorna med motiv från omgivningarna (det Stor-Stockholm som är kvar och försvinner, som turisterna själva kunna bese från turistbussarna) jämte dans och förfriskningar på slottet.
10-tusen personer har det sagts mig att besökarantalet kunde bliva. Ifall tillstånd därtill lämnades. Med 3 kr per person blir detta 30-tusen kr. En krona för beskådandet eller visningen av tavlorna, en kr för dansen samt en kr för förplägnaden och resebyrå- provisionen. Utgifterna blir då tillsammans 10-tusen, varvid 20-tusen återstå, varav avgå utgifter till hyra, eldning och tillsyn. Genom exklusiva danstillställningar på kvällarna kunde emellertid inkomsterna avsevärt ökas. med bruttoinkomster från 100 till 300 tusen kr per år. Hålles besökspriset till 25 kr per person blir det med 20 personers besök 500 kr per kväll samt med 40 personers besök 1000 kr.
Därtill kunde särskilt källaren utnyttjas, hur det än blir med slottet, varvid man kunde gräva under terrassen med arrangement för estetiskt, hygieniskt samt social-etiskt utnyttjande, som jag i så fall närmare skulle vilja ingå på. Går detta ej att ordna, såväl som mitt kvarstannande, är väl ej ogrannlaga, att jag till pressen lämnar följande inlägg?”



Det var det här inlägget, ett slags pressrelease, som Sascha Bolin tänkte skicka till tidningarna. Han tyckte nog att det här ju var en fin möjlighet för Stockholms stad att få en publikdragande attraktion på Hässelby slott, en möjlighet som staden nu verkade missa.

”Sascha Bolin, som vistats ett 15-tal år i Bromma och målat de försvinnande motiven där ute för att få dem bevarade åt eftervärlden, och därför helst sett att de kunde givas åt Staden och Stadsmuseet och fått stanna i Hässelby slott, förutom en del som kunde deponeras på olika ställen (exempelvis på konsulat och legationer i utlandet), måste nu lämna slottet.
Med visningar av tavlorna för in- och utländska turister med dans och förplägnad till, kunde det blivit en kärkommen turistplats med goda inkomster för staden, särskilt om danstillställningar dessutom finge anordnas på kvällarna.
Hur det nu blir med tavlorna från Stor-Stockholm eller stadens omgivningar står i vida fältet. Till konstnären har framförts förslag att flytta hela samlingen till Paris – där han är mycket uppskattad.”




I östra flygeln, som ännu vid den här tiden till största delen var förstörd invändigt efter branden under kriget, förvarades hans tavlor i ett provisoriskt inrett lager.
Det fanns bara jordgolv därinne, men där fanns det utrymmen som var stora nog när han bjöd in många ungdomar och där anordnade han ibland musik och dans, och då kunde, enligt uppgift, det gå riktigt vilt till.



Sascha Bolin framförde till Stockholms stad om sin älsklingsidé: att förvandla källaren på Hässelby slott till nattklubb med nakendans…

Det var revolutionerande planer för slottet som han lade fram till sin hyresvärd. En internationell samlingsplats för ungdom från jordens alla hörn kunde var ett av förslagen, eller att staden satsade någon miljon till en restaurang.
Men sedan kom Sascha med idéer som var svårare för Stockholms stad att acceptera. Där fanns planer på nakendans, badbassänger och nattklubbar i de anrika flygelbyggnaderna.
Någon inom Stockholms stad kommenterade idéerna som så: ”Herr Bohlins skaparkraft i all ära, men han är säkert bättre artist än kulturvårdare…”




Några år in på 1960-talet blev Sascha Bolin vräkt från slottet, då Stockholms stad behövde lokalerna till annat.
1965 och 1966 ställde Sascha ut kvarvarande tavlor från Hässelby och övriga Västerort i Bröms Konsthandel vid Islandstorget.
Sascha Bolin dog året efter – 1967.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.