 |
 |
|
Text: Henrik Henrikson september 2024
|
Rikets allmänna kartverk var ett statligt ämbetsverk, bildat 1894 genom sammanslagning av Generalstabens topografiska avdelning och Ekonomiska kartverket.
Det hade till uppgift att upprätta och utge geodetiskt grundade ekonomiska och topografiska kartor jämte erforderliga beskrivningar över Sverige.
Rikets allmänna kartverk stod under militär ledning fram till 1937 och var därefter en civil myndighet. Verksamheten uppgick 1974 i Statens lantmäteriverk, nuvarande Lantmäteriet.
Kartverket hade sina lokaler huvudsakligen på Hantverkargatan 29 på Kungsholmen.
|
|
Rikets allmänna kartverk planerade våren 1955 att flytta ut till Hässelby. Då skulle de få alla sina lokaler under samma tak. En principöverenskommelse på detta träffades sommaren 1955.
I oktober 1956 presenterar tidningen Västerort denna skiss som visar det planerade Hässelby gård centrum så som arkitekten Lennart Tham ritat det. Till vänster ser vi den planerade byggnaden för Rikets allmänna kartverk. Chefsarkitekt för kartverksbygget arkitekt Lennart Tham fick tyvärr inte se sina intentioner förverkligade – han avled 1961. Därefter övertog arkitekt Yngve Tegnér planeringen av centrumet.
|
|
På denna bild från maj 1960 har vi till vänster Hässelbygårdsskolan. Bortom den syns det öppna fält där kartverkshuset skulle byggas.
Bild från tidningen Västerort.
|
|
I november 1961 presenterade Dagens Nyheter en bild där man lagt in det planerade kartverkshuset i Hässelby gård centrum. Då var tanken att huset skulle bli fyra våningar högt. Dit skulle de 350 personer som jobbade på kartverket på Kungsholmen flytta.
I kartverkets lokaler på Hantverkargatan var det nu förtvivlat trångt. Ett par avdelningar fick provisoriskt inrymmas i gamla garnisonssjukhuset och i Svenska Dagbladets höghus i Marieberg.
|
|
Så här tänkte man sig på tidningen Västerort att kartverkshuset skulle se ut 1961, med en fasad som jag tycker skulle blivit snyggare än den som det slutligen blev.
Det kommunala bostadsbolaget Hyreshus, som uppfört de övriga husen i centret, skulle bygga också kartverkets fastighet. Verket behövde 10.000 kvm, för sina ungefär 350 tjänstemän, av vilka ett hundratal var kvinnliga kartriterskor. Kartverkets nybygge i Hässelby gårds centrum, ursprungligen ritat som ett fyravåningshus, minskades ned till tre våningar. Stadsbyggnadskontoret har sagt nej till ett högre hus. Det innebar att fastigheten ändrar utseende avsevärt: på tidigare ritningar hade byggnaden dimensionerna 60x80 m, men nu blev anläggningen 74 meter bred och 89 meter lång. Kartverket kom alltså att ta i anspråk en stor del av parkområdet invid centret och Hässelbygårdsskolan.
Kartverkets fastighet skulle bli ett ”skakfritt” hus med specialkonstruerad grund. Detta var ett krav från kartverksledningen – på flera avdelningar använde man optiska precisionsinstrument som inte fick rubbas hundradelen av en millimeter.
|
|
|
Detta är utsikten våren 1963 från taket på huset Enspännargatan 8. Nederdelen av bilden visar den stora arbetsplatsen där kartverkshuset skulle byggas.
Man hade börjat hyvla av matjordsskiktet under våren. Men så lades plötsligt hela bygget på is. Byggnadsstyrelsen förklarade att tomten var för liten för det expanderande verkets aktuella behov. De hade i stället ett par andra platser i Stor-Stockholm på förslag.
Så sent som i februari 1964 var arkitekterna fortfarande sysselsatta med att projektera kartverksbygget i Hässelby centrum. Många av de anställda i kartverket hade redan hunnit skaffat sig bostäder i Västerort för att förkorta resan till arbetsplatsen när det nya kontoret skulle tags i bruk. Flera familjer hade skaffat sig villor i området och för dessa verkets anställda kommer givetvis antydningar om att nybygget troligen skall uppföras på annan plats helt chockartat.
”Ett par andra platser i Storstockholmsområdet förefaller oss vara bättre lämpade för kartverksbygget än Hässelby gård”, sade kanslirådet Christer Olrog.
Foto: Gustaf Persson.
|
|
Byggnadsstyrelsen föreslog istället att verket skulle placeras i till exempel Johannelunds industriområde. Häremot reagerade kartverkspersonalen kraftigt - man ville ha sitt arbete i direkt anslutning till butikscentret i Hässelby. Personalens ställningstagande till förmån till Hässelby ansågs varit en starkt bidragande orsak till att bygget till slut kom till stånd på den ursprungliga tomten och bygget kom snabbt igång igen under 1964.
Kartverkshuset byggdes på gammal sjöbotten och en omfattande pålning var nödvändig. Ytjorden var av lös lera. På ett par ställen på tomten är det 20 meter ner till fast grund. Speciella fundament skulle gjutas för ett flertal av kartverkets instrument, som måste kunna uppställas vibrationsfritt för att fungera tillfredställande. Kartverket hade också för sina värdefulla och oersättliga handlingar behov av en brand-, explosions- och inbrottssäker våning, som måste förberedas redan på första planeringsstadiet. Extra betongvalv och kassaskåpsplåt skulle skydda det känsliga materialet för naturkrafters och illasinnade människors angrepp.
Nu kalkylerade man att 450 personer skulle arbeta inom kartverket i Hässelby.
Foto: Gustaf Persson.
|
|
|
Senare under 1964 hade bygget kommit upp till andra våningen.
Bild från tidningen Västerort.
|
|
Bild av det stora husbygget ur en film av Anders Löfqvist. Tredje våningen är påbörjad och man kan se hur stort huset verkligen blev.
|
|
|
Här ser man bygget klart på höjden. Nu återstår det tidskrävande färdigställandet med all inredning, vilken var mycket specialanpassad efter kartverkets önskemål och behov.
Bild från en film av Anders Löfqvist.
|
|
Den 1 mars 1965 flyttade de första 250 av kartverkets anställda in i de nya lokalerna i Hässelby gård. Generaldirektören flyttade också in, och under de närmaste månaderna installerade sig i omgångar ytterligare några hundra andställda. I slutet av maj hade verkets alla avdelningar - sammanlagt 470 anställda - samlats i Hässelby. Någon speciell invigning blev det inte.
Högst upp i huset hade man placerat en personalrestaurang.
I Johannelunds industriområde - bara ett par hundra meter från verket - uppfördes ungefär samtidigt Statens reproduktionsanstalt, ett tryckeri som mångfaldigade de original kartverket producerade.
|
|
Parkeringsplatserna i kartverkshusets närmaste omgivning enligt en utredning, gjord 1962:
A: 102 platser invid Loviselundsvägen.
B: 23 platser på höghusets bakgård.
C: 36 platser på andra sidan gatan från höghuset. Där planerade man också att eventuellt bygga ett parkeringshus.
D: 20 platser invid Astrakangatan.
Dessutom tillkom 192 parkeringsplatser i Kartverkshusets källare.
|
|
I det nya kartverkshusets bottenvåning uthyrdes lokaler för kommersiell verksamhet. Handelsbanken och två butiker var på plats från första dagen. Dessutom hade Allfärg och radiofirman Hildenborg & Sterling flyttat över till nya lokaler i kartverkshuset redan under hösten 1964.
Handelsbanken, med sin kontorsföreståndare Sven-Olof Alm, fick dubbelt så stor golvyta att residera på i sina nya lokaler. Föreståndare Alm hade varit med redan när Handelsbanken öppnade sin filial i samband med invigningen av Hässelby gårds centrum fem år tidigare. ”Vi trivs allihop så bra med hässelbyborna”, sade Alm. ”Under årens lopp har vi fått många personliga kontakter med både företagare och privatpersoner. En sådan trivsel över disken är det svårt att skapa i innerstaden, där strökunderna dominerar.”
Men en bank, som på den här tiden hanterade stora mängder med kontanter, lockade oundvikligt till sig kriminella. I november 1981 slog tre maskerade rånare till och fick med sig en större summa pengar.
I juni 1982 sprängdes serviceboxen utanför bankkontoret, men de tjuvarna fick den gången inga pengar. Ett galler hindrade dem.
Även i mars 2000 utsattes banken för ett inbrott, då rutan i entrédörren krossades.
Sedan under våren 1965 flyttade tre till butiker in i de hittills tomma butikslokalerna i kartverkshuset. Det var Martens konfektion, som öppnade en barnekipering, konditori Kungssalen och en tobakshandlare.
|
|
Sessionsalen i det nya kartverkshuset. Grått och brunt var kartverkets färger. Gardinerna var av grå vinyl och det hade gått åt hela 3000 löpmeter. Golven var i allmänhet heltäckta med bruna, behagliga mattor. Alla möbler var utförda i blond ek. Många tak, speciellt i chefs- och konferensrum, var täckta med ljusa isolerande spånplattor.
Lokalerna upplystes genomgående av lysrör, men de var inkapslade i helt nykonstruerade ögonvänliga kåpor. Man upptäckte inte lysröret förrän man stod precis mitt under armaturen.
Omsorgen om personalen präglade alla inredningsdetaljer. I varje lång korridor fanns sittplatser och vilhörnor. Ett nät av snabbtelefonledningar genom hela huset sparade många steg.
|
|
|
Högst uppe under takåsen låg personalmatsalen, där man för drygt 3 kronor blev serverad en vällagad varmrätt.
Matsalen hade mjukt fjädrande plast- och korkgolv som dämpade ljudet och befrämjade komforten.
|
|
Karverkets största arkitektoniska sevärdhet var den magnifika entréhallen - en ljusgård i fyra våningar med imponerande rymd och modern belysning. Hallen är helt kvadratisk, och kvadraten går igen också i många andra inredningsmoment - från lysrörskåporna till chefsskrivbordet. Genomgående var det nya verket ett tidstypiskt prov på modern svensk kontorsinredning.
Foto: Robert Thonander.
|
|
|
Ett omfattande arbete pågick just under flytten ut till Hässelby: man hade i produktion en ny och av alla turister efterlängtad karta över Lapplands fjällvärld.
Man utgick från flygfotografier från Sitasjaures fjällvärld. Skärpan var givetvis knivskarp men kartritningen försvårades något av att stora delar av fjällen var täckta med evig snö.
|
|
|
Sedan under de närmaste fem åren var det flera av de anställda som slutade, av olika skäl, och man fick annonsera efter ny personal.
|
|
|
I bottenvåningen av byggnaden finns flera butiker. Denna ritning visar det första urvalet av butiker i kartverkshuset.
|
|
Två stora innergårdar delade upp den stora tegelkvadraten i rektanglar. Den ena gården disponerade kartverksfolket tillsammans med övriga hyresgäster i fastigheten. De utrymmena blev med åren mer och mer förfallna och skräpiga.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Personalen på väg till sina jobb i kartverkshuset en tidig morgon 1971.
Foto: Anders Löfqvist.
|
|
År 1970 kunde de anställda på Kartverket läsa i dagstidningarna att regeringen funderade på att slå samman verket med Lantmäteristyrelsen och utlokalisera verksamheten till landsorten.
1971 bestämdes att verket skulle flytta till Gävle. Detta verkställdes 1975, bara tio år efter att kartverket flyttat in i de specialbyggda lokalerna i Hässelby.
I de nu tomma lokalerna flyttade så småningom ett dotterbolag till Vattenfall som hette Älvkarleby Kraftverk AB. Den gamla restauranglokalen på plan 4 användes nu bara för diverse fritidsverksamheter hos hyresgästens personal.
Foto: Tore Lindman.
|
|
Hösten 1995 öppnades en närpolisstation i kartverkshuset i Hässelby gård centrum.
|
|
Man inrättade en ny entré vid Hässelby torg där man via hiss eller trappa kunde ta sig till den nya polisstationen, som låg på andra våningen, en trappa upp.
|
|
Denna närpolisstation tog upp en stor yta av kartverkshusets sydöstra del. Trappan och hissen som ledde upp till polisstationens entré syns nedtill höger. Där uppe, på andra våningen, fanns en reception där man kunde göra sin anmälan, efterlysning eller vad man nu önskade göra.
Men stora sparkrav gjorde att poliserna inte kunde få vara kvar i Hässelby gård. Polisstationen lades ned januari 2001 och närpoliserna flyttades över till Vällingby.
Beslutet vållade starka protester. Många människor kände stor oro efter stängningen. Önskemål om en lokal polisstation fanns hela tiden och i februari 2007 öppnade polisstationen igen, inte i kartverkshuset men i huset mittemot, på Hässelby Torg 10. Den var inte öppen för besök men det skulle gå att ringa dit, så skulle polisen ringa tillbaka.
|
|
Restaurang Schamiran var en populär restaurang, belägen i kartverkshuset. År 2007 fick restaurangen denna recension:
”En ljus och USA-inspirerad inredning. På väggarna hänger jättebilder av 1950-talslegendarer som den för tidigt avlidne James Dean, Marilyn Monroe, Elvis Presley samt en Harley Davidson-logga. En stor plattskärm uppvisade en osedvanlig skärpa och de tre Jack Vegas-maskinerna var upptagna hela tiden. Halvfullt med folk och helhetsintrycket var positivt. Extra poäng för en fräsch helkaklad herrtoalett.”
Året efter skrev skribenten Anne:
”De har god mat tack vare en bra kock. Menyn är bra sammansatt och priserna låga. De har alkoholfria drinkar utöver det vanliga krogsortimentet. Dessa alkoholfria drinkar uppskattas otroligt mycket av nykterister samt gravida med flera. Krogen fräschas upp årligen och är mycket populär. Det kommer dit folk från hela Stockholm. Karaoke finns på onsdagar och lördagar. Ett liveband eller en trubadur spelar varje fredag. Dessa håller hög klass. Schamiran har ingen garderobsavgift. Toaletterna är fräscha och interiören ljus. Uteserveringen är välbesökt. Personalen är mycket vänlig och hjälpsam.”
Restaurangen lade ner 2014, samtidigt som restaurang The Corner öppnade på annat ställe i centrumet.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Hässelby vårdcentral är en av landets största vårdcentraler med cirka 20000 listade patienter varav cirka 250 inskrivna i hemsjukvård.
1997 öppnade här Hässelby stadsdelsnämnd sina lokaler i kartverkshuset. Från och med våren 2000 samlokaliserades Stadsdelsförvaltningen för Hässelby - Vällingby till Hässelby Gård.
Samma år fick kartverkshuset ett nytt skärmtak som regnskydd för de som promenerar förbi butikerna.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
2014 behövde ICA större utrymmen och de fick då tillgång till flera lokaler i kartverkshuset. Dessutom skulle man få bygga på den innergård som låg inne i kvarteret. Därmed satte man igen porten som tidigare ledde in till innergården.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Här ser man de lokaler som ICA fick disponera i kartverkshuset. Det är de snedstreckade områdena som tilldelades ICA. De gultonade ytorna är öppna för kunderna. Den röda rektangeln visar var innergården låg innan den byggdes igen.
|
|
|
Den 6 april 2016 öppnade ICA sin nya supermarket.
Dagen efter tog jag denna bild av den nyöppnade butiken.
|
|
2022 kom ett förslag om att hela kartverkshuset skulle kunna byggas på med ett par våningar för att därmed åstadkomma bostäder för äldre. Man påpekade att huset var extra stabilt byggt för att klara kartverkets tunga maskiner, så det skulle inte vara några problem att bygga till några våningar ovanpå.
Men förslaget röstades ned.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|