Andra världskriget i Hässelby del 8 - ett bildspel av Henrik Henrikson

När andra världskriget bröt ut 1939 fanns två kyrkor i Hässelby – Bergskyrkan (som idag kallas New Life Church) och Missionskyrkan.

Men man höll då som bäst på att bygga Hässelby villastads kyrka. Den 5 mars 1939, alltså lite innan andra världskriget bröt ut, lades grunden till samhällets nya kyrka vid en stämningsfull högtid som lockat stora skaror av nyfikna till platsen.
Sedan prosten Oskar Hansson på förmiddagen förrättat gudstjänst i Hässelby skolas gymnastiksal (den enda lokal stadskyrkan hade tillgång till i Hässelby), tog man fram de handlingar som, inneslutna i ett kopparskrin, skulle muras in i kyrkogrunden. Det var dagens tidningar, en bibel och en psalmbok, koppar- och silvermynt, präglade år 1938, även minnesmynt av Nya Sverigejubileet samt slutligen ett exemplar av Spånga fornminnes- och hembygdgilles årsskrift 1937. Skrinet löddes igen och i procession gick prosten Hansson, byggnadskommitterade och församlingens prästerskap till byggplatsen.

Någon månad efter krigets utbrott invigdes Hässelby villastads kyrka. Foto Oskar Andersson.

Till vänster syns professor Olle Hjortzberg, som stod för den inre formgivningen av Hässelby villastads kyrka. Till höger ser man hans son Folke Hjortzberg, vilken var kyrkans arkitekt.

Fredagen den 18 augusti 1939 anlände de två klockorna till den nybyggda kyrkan, storklockan och lillklockan.
Lillklockan är smyckad med en duva, en olivkvist och inskriptionen: ”I ljuset jag ringer och kallar till ljuset”.
Storklockan bär bilden av en kristusgestalt med högra handen pekande uppåt. Under en psalmvers 575:1: ”Tanke, som förfängt spanar, hjärta som dunkelt anar, kom till Gud. Själ, som kämpar och bävar, ande, som uppåt strävar, kom till Gud.” Båda klockorna har inskription: ”År 1939 efter vår herres Jesu Kristi födelse (i konung Gustaf V:s regeringsår, då Erling Eidem var Svea rikes ärkebiskop) göts denna klocka, Gud till ära och Hässelby kyrka till tjänst.”
På den lilla klockan finns på bygeln en stjärna, på den stora ett kors.
Foto: Harry Grip.

Vänster: Handelsträdsmästaren Albert Landberg vid den nya kyrkklockan. Foto: Harry Grip.

Höger: Klipp från Svenska Dagbladet i samband med invigningen av kyrkan. Söndagen den 1 oktober invigdes kyrkan på Mikaels dag.
”Köpingen kunde inviga sin kyrka och taga den i bruk efter den skumma skolsalen strax bredvid”, som kyrkoherde emeritus Busch sade. Krucifixet över altaret är ett verk av Carl Eldh och kopparrelieferna vid entrén av Ivar Jönsson.

Den svåra bränslebristen i samhället under krigsåren märktes även i Hässelby villastads kyrka. Från och med söndagen 3 mars 1940 stängdes bland andra Hässelby kyrka helt under tre veckor på grund av den då rådande bränslebristen.

Eivor berättade om några minnen från Hässelby kyrka:
"1939 byggdes kyrkan, äntligen efter att gudstjänsterna under så många år fått vara i skolans gymnastiksal. Jag kom att tillhöra den grupp konfirmander som blev den första kullen i Hässelby kyrka.
En av målningarna i kyrkan ”Låten barnen komma till mig” har jag själv stått modell till. Pastor Bergstrand och hans milda hustru höll symöte varje tisdag i Hässelby prästgård som låg intill Mälarens strand och granne till mina föräldrars villa. Då prästens barn och jag var jämnåriga var jag ofta med och lekte i deras stora hus i köket hos husan Gunnel."
Foto: Henrik Henrikson.

Lars-Erik Widell berättar om baptistkyrkan i Hässelby under andra världskriget:
"Där bodde jag mina första år. Mina föräldrar var vaktmästare 1941-53. Så jag var vaktmästarunge där. Vi bodde i vaktmästarbostaden i kyrkans övervåning från 1941, då mina föräldrar, Erik och Christina, flyttade in, till september 1953."

Bilden är från 1949 och visar tabernaklets trappa. Där sitter vaktmästare Erik Widell med sönerna Lars-Erik och Lennart.

Lars-Erik Widell berättar:
"Under 1940-talet var det tre sammankomster varje söndag i Bergskyrkan (som då hette Tabernaklet). Först var det söndagsskola med många klasser. Den pågick i en timme och startade 09.30. Söndagsskoleföreståndaren var i 60-årsåldern och hette Wikstrand. Efter en halvtimmes paus var det dags för förmiddagsmöte kl. 11.00 och klockan 18.00 var det kvällsmöte. Under pausen mellan söndagsskolan och förmiddagsmötet gick söndagsskolans lärare upp till vaktmästarfamiljen och drack förmiddagskaffe.
En söndag frågade Wikstrand mig varför jag inte börjat i söndagsskolan än. Det var nämligen vanligt att man gjorde det i min ålder.
”Jag kan inte komma nerför trappan själv”, svarade jag, som just fyllt 4 år. Det fanns nämligen på den tiden ingen ledstång att hålla sig i.
”Det ska jag lära Dig – Du gör bara så här”, sade Wikstrand och satte sig i trappen och åkte på ändan hela vägen ner till nedre planet. Det hör till saken att Wikstrand var klädd i en fin mörk kostym vid tillfället.

I början av 1940-talet hade vaktmästarfamiljen några sommarbarn, och en flicka, Bibbi, var på besök även en vinter. En söndag när det pågick en gudstjänst, behövde fru Widell mera ved. Hon sade till Bibbi att hon skulle gå runt huset till huvudentrén, gå in i kyrkan fram till vaktmästaren som satt på en bestämd plats längst bak och viska i hans öra att han skulle bära upp lite ved till henne.
Istället för att göra som hon blivit tillsagd, gick flickan nerför trapporna, direkt in i kyrkan, ställde sig bredvid prästen vid altaret och skrek: "Farbror Erik, du ska hämta ved till tant Stina!"

Under 1940-talet var Valter Berggren pastor i kyrkan. Det var en idog man som på sin lediga dag, måndagen, kunde ses komma cyklande med en grep på pakethållaren. Då visste man att det var måndag och att han på väg att hjälpa någon trädgårdsmästare med ett dagsverk."
Foto av Bergskyrkan i Hässelby: Stig Forsslund.

I den amerikanska dagstidningen Vestkusten kunde man den 28 maj 1942 läsa om en ung kvinna som verkade i Bergskyrkan i Hässelby:
”Fröken Maj Karlsson i Hässelby villastad, är en ung dam som förefaller att vara utrustad med en energi långt över det vanliga måttet. Hon är utlärd sjuksköterska, men kunde inte få kompetenspapper på grund av ett fel på ögonen, som ansågs utgöra hinder i hennes tjänstgöring.
När den utvägen alltså stängdes, försökte hon bli lärarinna och gick igenom baptisternas folkhögskola Sjövik som förberedelse till lärarinneseminariet i Härnösand, men även där visade det sig att läkarbetyget om ögonen lade hinder i vägen för henne.
Så fick hon plats som sköterska på en läkarmottagning i Stockholm och började att studera på kvällarna vid Stockholms samgymnasium. Nu hoppas hon bara, att skolöverstyrelsen skall bevilja henne dispens och att hon skall få sin chans i seminariet.
Maj Karlsson har också sedan flera år tillbaka varit juniorledarinna vid baptistförsamlingen i Hässelby villastad och biträtt som församlingens organist och lärarinna i dess småbarnsklass i söndagsskolan.”
Foto: Stig Forsslund.

Missionsförsamlingen i Hässelby tillhörde Lutherska Missionsföreningen när andra världskriget bröt ut 1939.
1943 blev flera missionsförsamlingar självständiga, bland andra Hässelby missionsförsamling, som därmed blev ägare till kyrkobyggnaden i Hässelby.

Under andra världskriget deltog församlingen i insamlingsarbete till hjälpbehövande i de nordiska grannländerna samtidigt som man försökte hjälpa behövande i Hässelby. Bland annat ordnades välgörenhetskonserter.

Ett efterspel:
I slutet av januari 2020 (alltså innan Coronaviruset lamslog samhället) såg jag på Internet en oljemålning av Olle Hjortzberg utlagd på en auktion. Det var ett original och Hjortzberg hade 1939 gjort målningen som förlaga till väggmålningen i Hässelby villastads kyrka. Just den här figuren kom aldrig upp på kyrkans vägg, så det är en unik, tidigare okänd, bild.

Jag tänkte att den ville jag bara ha. Jag lade ett bud, och fortsatte att bjuda tills jag fick tavlan. Så sedan tänkte jag åka in till stan och hämta mitt fynd. Först då såg jag att auktionen var belägen i Lund, nere i Skåne!

Okej, då får de väl skicka tavlan till mig. En snabb genomgång av hemsidans villkor visade att man absolut inte skickade någon tavla. Den måste hämtas personligen.

Så det fick bli som en dagsutflykt. Jag tog dagens allra första tåg ner till Lund, sedan en lokalbuss ut till ett industriområde, där Björnssons Auktionskammare låg. Jag kvitterade ut min tavla och återvände med bussen tillbaka till järnvägsstationen i Lund.

Och så tåget hem igen. Både under nerresan till Lund, som under återresan, tillbringade jag i restaurangavdelningen. Det här skulle ju bli en trevlig utflykt.

Det hann bli sen kväll innan jag var hemma, men jag hade fått mitt fynd. Nu hänger den hemma hos mig.

Till huvudmenyn