|
|
Vad hände för 100 år sedan? Vad hände 1924?
Det var då man för första gången öppnade Tutankhamons grav i Egypten. Det var storstrejk i Stockholm, och Sverige erkände det nybildade Sovjetunionen.
Övergångsställen målades för första gången, med gula streck i Stockholm, och Radiotjänst fick monopol på alla radiosändningar.
Reguljära flyglinjer infördes i Sverige, även till Helsingfors och Köpenhamn.
Skandinaviska myntunionen upplöstes, så danska och norska mynt inte längre kunde användas som betalningsmedel i Sverige.
Och man krävde fler poliser på Stockholms gator mot det tilltagande våldet.
Bilden är tagen av mig vid ett senare tillfälle, när jag besökte Tutankhamons grav.
|
|
I Hässelby kunde det se ut så här för hundra år sedan. Eleverna står uppställda på skolgården utanför Hässelby villastads skola. Flickorna står lite diskret i bakgrunden medan pojkarna tar för sig och breder ut sig i förgrunden.
|
|
Här ser vi en av de bussar som gick mellan Hässelby och Norrtull 1924. Den tog 18 passagerare. I bakgrunden skymtar Jontes café i Hässelby.
|
|
I januari 1924 gjordes denna sammanställning av de busslinjer som på den här tiden fanns mellan Stockholm och det omkringliggande länet. Det var ju inte speciellt många linjer.
Ett X markerar de linjer som kommit till under 1923. Siffran inom parentes anger antalet tillkomna bussar under 1923.
Man kan se att på den här tiden gick busslinjen från Hässelby till Norrtull (där man fick byta till spårvagn). Man hade sju bussar till sitt förfogande och de gjorde 504 turer varje vecka mellan Hässelby och Stockholm.
|
|
Det var översvämning i Stockholm 1924. Vågorna kluckade på Norra Bantorget och vid Munkbron fick man bygga provisoriska gångbroar ut till Mälarbåtarna. Det fanns många Mälarbåtar på tjugotalet, och bland alla dessa kunde man finna det stolta ångfartyget ”Hesselby”.
|
|
|
Den här bilden är tagen den 2 september 1924. Familjen Duroj bodde då i villa Bertrandsborg, på Brändövägen 24. Bernt och Barbro är barnvakter till de mindre barnen Tord och Stig. I bakgrunden syns vedboden och utedasset.
|
|
Ett bildmontage från familjen Durojs fritidsverksamhet under 1924. En del av familjens ungdomar var aktiva i ABF:s studiecirkelklubb Minerva. Det var en verksamhet med fester, studiobesök och utflykter.
På bilden upptill höger står klubbmedlemmarna utanför Hässelbys Folkets hus.
På nedre bilden syns flickorna diska sina tallrikar vid strandkanten efter någon utflykt.
|
|
Den 27 januari 1924 dök denna annons upp. Vad menades med varm mjölk?
Några år tidigare hade man börjat experimentera med att sälja pastöriserad mjölk, för att bli av med bakterier som gjorde folk sjuka. Mjölken hettades upp till 72 grader i 15 sekunder. Det var sådan mjölk som kallades för uppvärmd.
|
|
Ibland kunde man finna större reportage om Hässelby i dagstidningarna. Detta reportage återfanns i Svenska Dagbladet den 25 oktober 1924:
”Det är säkert inte många, inte ens bland stockholmarna, som veta att huvudstadens behov av grönsaker och blommor till mycket stor del kommer från Hässelby alldeles inpå Stockholms egna knutar.
Där ute har under de senaste trettio åren växt upp en trädgårdsmästarestad, som torde i mångt och mycket sakna sitt motstycke i vårt land. Grönsakskonsumtionen är i stadigt stigande och vegetabilierna spela en roll som aldrig förr i de svenska hushållen.
Kristiden med dess brist lärde oss åtskilligt i det avseendet. Väldiga växthus, de kunna räknas i hundratal, göra odlarna relativt oberoende av väder och vind och det är ansenliga kapital, som, särskilt under kristiden, lagts ned ute vid Stockholms stora "köksträdgård".
Köksträdgårdsprodukterna äro för många de viktigaste. Det är försvarliga kvantiteter tomater, som försvinna i den stora stadens ginnungagap, och när det är kålens tid eller ärternas och bönornas går bilkaravan på bilkaravan ut från Hässelbys feta solbackar in genom Norrtull.
Stockholmarna, som i allmänhet äro ganska okunniga om den del av sitt grannskap, inom vilken Hässelby ligger, borde någon gång ta en titt dit ut. Särskilt under den tid då blommornas millioner skimra i spektrums alla färger.”
|
|
Handelsträdgårdsmästaren H. F. Johnsson, Violkungen, odlade 1924 fram en helt ny violsort Viola cornuta Margareta. Det var en större och kraftigare sort, med större och blåare blommor än tidigare.
H. F. Johnsson startade sin trädgård 1907. Det första han odlade var gräslök, gurka, jordgubbar, rädisor och spenat. Han kom senare att specialisera sig på violer och fick därav smeknamnet ”Violkungen”.
|
|
Efter att i flera år fått avslag så fick Hässelby strandbads ägare, kapellmästare Max Uyma, detta år tillstånd att under sommartid servera pilsnerdricka klass II i badets restaurang.
Reglerna på den här tiden var mycket strikta och obönhörliga, så när det efter ett tag uppenbarade sig att en del gäster på Hässelby strandbads restaurang serverades pilsner utan att de beställt någon mat, blev Max Uyma åtalad och dömd för detta och pilsnertillståndet drogs in.
Bilden visar Hässelby strandbad 1924.
|
|
En målning av Carl Brandt finns i nedre hallen i Hässelby Folkets Hus. Den skänktes av konstnären 1924 till Folkets hus mot att föreningens ordförande Oskar Höök utförde målningsarbeten hos Brandt.
1924 byggdes Folkets hus till efter ritningar av arkitekt Åke Sjöberg. Tillbyggnaden innehöll bland annat en biografsalong och ABF:s bibliotek.
|
|
1924 inrättade man en kabelbana vid Lövsta sopstation, som forslade gödselsoporna från järnvägsspåret, där där sopvagnarna tömdes, ner till stranden.
Här ser man trumman för lossning av sopor ur järnvägsvagnarna på viadukten ner i tippvagnar på kabelbanan. Den del av gödselsoporna som inte såldes till bönderna och trädgårdsmästarna i det omkringliggande området dumpades i strandkanten.
Foto J. Söderberg.
|
|
1924 påträffades en så kallad båtformig stridsyxa i Hässelby villastad. Fyndplatsen låg 600 meter nordväst om Hässelby järnvägstation. Yxan hade sannolikt tillhört en grav från stenåldern. Men man hittade inga benrester, så skelettet hade troligtvis bränts.
En annan, liknande yxa, hittades i en grop i en grusås mellan Majdalsvägen och Greve Bondes väg.
|
|
Sommaren 1924 kunde man läsa följande notis i Stockholms förstadsblad, där romer beskrivs som exotiska främlingar, vilka beskådades av förundrade hässelbybor:
”Ett zigenarsällskap har slagit sig ner sedan midsommartiden i skogen i närheten av Hässelby samhälles grustag.
Sällskapet räknar 8 familjer eller ett 35-tal individer. De ha sotiga och lappade tält, som tillsammans med den sig sakta mot skyn ringlande röken bilda ett egendomligt inslag bland granarna i skogen. Hundar och barn och män och kvinnor tumla om bland klädesbyltena och bli föremål för beskådande från hässelbybornas sida.
Några klagomål har vederbörande fjärdingsman icke avhört från det vandrande folket. De blir inte kvar många dagar till utan torde i veckan ge sig av till andra marker.”
|
|
Sommaren 1924 spelades filmen ”Ett köpmanshus i skärgården” in på Riddersviks gård.
Skådespelaren John Westin blev då avkastad av en häst under filminspelningen. Han kastades mot ett träd och fick ett svårt krossår i huvudet och ådrog sig en allvarlig hjärnskakning. Under de närmaste tjugufyra timmarna kunde han inte transporteras in till stan, utan han fick ligga kvar på Riddersviks gård.
|
|
På den här tiden, för hundra år sedan, gick tåget från Hässelby endast till Spånga. Där fick man byta tåg för att komma in till Stockholm.
På kommunfullmäktige kom det 1924 upp ett förslag, som radikalt skulle ha förändrat hela tågtrafiken i Stockholmsområdet. Man föreslog att det skulle kunna gå direkta tåg från Hässelby - Centralstation - Liljeholmen - Älvsjö. Samtidigt skulle man införa direkttåg från Märsta - Centralstationen - Nynäshamn. Och även Uppsala - Centralstationen - Södertälje.
Är det någon som känner igen förslaget? Ja, det är nästan detsamma som dagens pendeltågstrafik i Stockholmstrakten. Men förslaget gick inte igenom1924. Ingen trodde då på så långa linjer. Det skulle ta nästan 50 år innan Stockholm fick sin pendeltågstrafik med genomgående linjer.
Synd att det inte blev genomfört då, för hundra år sedan. Då kanske Hässelby villastad hade haft kvar sin järnvägsförbindelse till Stockholm.
|
|
Man anlade på den här tiden en ny fotbollsplan för Hässelby sportklubb. Fotbollsplanen togs i bruk 25 maj 1924, då målstolparna sattes upp.
|
|
Ett par dagar senare, den 29 maj 1924 ägde den första officiella matchen rum på den nya fotbollsplanen.
Det blev Edgard Eriksson som fick slå invigningsavsparken. Matchen spelades mellan Hässelby SK och I.K. Hermes, Stockholm. Omedelbart före matchens början samlades de båda lagens spelare på planens mitt, varefter Hässelby sportklubbs ordförande framträdde och höll ett kort hälsningstal erinrande om det arbete klubben nedlagt för att få idrottsplanen i fullgott skick. Fotbollsspelarna utbringade därpå ett kraftigt och taktfast leve för den nya idrottsplanen, varefter matchen satte igång. Hemmalaget vann med 3-1.
|
|
Den 3 augusti var idrottsplatsen i Hässelby i stora drag färdig och invigdes officiellt med såväl fotbolls- som allmänna idrottstävlingar.
Marken hade donerats av Carl Bonde och det är anledningen till att klubben fortfarande står som ägare av Idrottsplatsen. Klubben hade tagit stora lån för att kunna bygga om idrottsplatsen, och det tog över 10 år innan skulderna var betalda.
Bild från Dagens Nyheter.
|
|
Så avslutar jag kavalkaden om Hässelby för hundra år sedan med en idyllisk bild från en av alla de handelsträdgårdar som då fanns i Hässelby. Denna bild från 1924 visar Kåsjös handelsträdgård där bänkfönsterramarna är resta i sommarvärmen. Senare på året skulle dessa bänkfönster skydda odlingarna mot frost.
Bild från Stadsmuseum.
|
|