1926, när Hässelby blev köping, byggdes Hässelby kommunalkontor. Huset uppföres efter ritningar av arkitekt L.N. Gramén och innehåller källarvåning och huvudvåning.

I huvudvåningen blev det kommunalexpedition och ett sammanträdesrum. Dessutom blev det plats för en poststation med ett sorteringsrum. Entrén låg mot gatan ovanför en trappa. När man alltså kom in i det nya kommunalhuset, hade man kommunalkontor till vänster med bakomliggande sammanträdesrum och postkontor till höger med bakomliggande postsorteringsrum.

En trappa ned fanns poliskontor, förhörsrum och två förvaringsceller, dessutom toalettrum, arkivrum och pannrum. Källarvåningen bygges av granit, cement och tegel, andra våningen av trä med tegeltak. Väggarna var hållna i diskret grå ton med panel av plywood, vilket gav rummen ett intryck av gedigen trevnad.

Hässelby köpings nybyggda kommunalhus invigdes söndagen den 21 mars 1926.




Manne Göthson blev 1928 polisuppsyningsman i Hässelby villastad. Här ser vi Manne stående i mitten på bilden med ett streck på vardera kavajärmen.

När Hässelby inkorpererades med Stockholm blev han skatteassistent vid stadens indrivningsverk. Han var under många år ordförande i Hässelby villastads fastighetsägareförening, vars hedersordförande han sedan blev. Dessutom var han kommunalfullmäktig, ordförande i Hässelby arbetarkommun, i Norrvikens idrottsförening och i Hässelby pistolklubb, som han hade varit med om att bilda.

Under många år var han känd och populär bland Hässelbys befolkning. Man sade i Hässelby att han var ”vår polis”. Om det var för att han var så populär eller inte, men 1935 bestämdes i Hässelby fullmäktige att hans hund Roy skulle vara befriad från hundskatt.




Manne Göthson fick ibland ta i med hårdhandskarna i kampen mot brottslingarna. Men ibland kunde det bli lite fel.

Hösten 1936 blev Manne åtalad för att han, på landsfiskal Kindbloms order, olagligen kvarhållit en person i förvaringsarrest. Det var förre blomsterhandlaren A. E. Elkström som i december 1935, mitt på dagen, blivit anhållen av Manne Göthson och sedan kvarhållen i förvaringsarrest till kl. 20 samma kväll.

Landsfiskalen Kindblom dömdes till 15 dagsböter à 15 kr., och Göthson själv till 15 dagsböter à 4 kr. Dessutom ålades båda att ”gemensamt eller den bäst gälda gitter” utbetala skadestånd till den anhållne med 50 kr.

Bilden visar det gallerförsedda fönstret i en av arrestlokalerna.




På denna karta över Hässelby villastad ser man polisstationen intill kyrkan. Jag har markerat polisstationen med rött.

Roland Stolt berättade i Hässelby hembygdsblad om en episod på Allmänna badet på 1940-talet som han mindes:
”En händelse som jag väl kommer ihåg var ett inbrott i kiosken. Våran polis Manne Göthson kom med full utrustning för att utreda händelsen. Jag var imponerad av hans väska med olika grejer för bland annat att ta fingeravtryck. Men man lyckades aldrig få tag i någon brottsling. Alla i samhället sa att det var ungarna från Björkahemmet. Det kunde ingen bevisa. Så det fick vara med det, någon större summa kunde dom väl inte stjäla. Möjligen några sega råttor.”




Här visar polisman Curt Svernehem en del av polisstationens inredning.

Under andra världskriget uppdagades det att Manne Göthson led av diabetes och behandlades med insulin. Det var ett problem som ställde till det för honom. Tyvärr ansåg man att en person som lider av sockersjuka inte fyllde de krav på god hälsa som fordras för att bli ordinarie polisman. Därför blev Manne aldrig utsedd till ordinarie polis. Såväl medicinalstyrelsen som länsstyrelsen avslog kategoriskt hans ansökningar på grund av innehållet i hans läkarintyg.
Bild från Spånga Nyheter.




En kväll i februari 1941 hade Manne varit på en bridgeafton. Efteråt åkte han till polisstationen för att sova. Det var kallt ute och huset var uppvärmt.

Under förnatten hörde han buller och ljud av glas som krossades. Han klädde sig nödtorftigt, sprang ut och gjorde en rond runt byggnaden. På baksidan av huset fick han se två män som var i färd med att råna postkontoret. Manne ropade till dem att stanna. Hans uppmaning till de flyende att stanna åtlyddes inte. Han sköt därför ett varningsskott i marken, varvid den ene ynglingen vände och rusade mot Göthson med en yxa i högsta hugg. De två kumpanerna hade nämnligen kommit överens om att sätta sig till motvärn, om de blev upptäckta. Göthson, som är en säker pistolskytt, sköt ytterligare ett par lågt riktade skott. Först då kastade ynglingen yxan, vände och sprang efter kamraten.

Göthson var så dåligt klädd att han inte kunde följa efter dem i den starka kylan. Han sprang i stället in på polisstationen och rapporterade i telefon för landsfiskalen vad som inträffat. Landsfiskalen skickade ut ett larm omedelbart, om att alla vägar i trakten skulle spärras av fjärdingsmännen. En halvtimme senare fick landsfiskalen ett telefonmeddelande från Björkahemmet i Hässelby att två av de intagna där varit ute under natten och att en av dem vid återkomsten haft svåra skottskador. Ambulans förde den skadade till Mörby lasarett. Där konstaterades att han fått ett skott i ljumsken och ett i låret.

Den skadade var en 20-årig yngling, diversearbetare Tord Börje Rehn. Skadorna ansågs allvarliga, men efter ett par veckor hade han återhämtat sig så pass att han kunde häktas. Han dömdes sedermera för andra resan stöld till fem månaders straffarbete. Hans kamrat, som också anhölls, var en jordbruksarbetare Gustaf Sixten Carlsson, 19 år gammal. Denne överfördes på tisdagsmorgonen från skyddshemmet till kriminalpolisens station där han erkände att han tillsammans med Green gjort inbrottet. Genom kuppen hade de beräknat komma över en summa på 4.000 à 5.000 kronor, som de visste förvarades i postkontoret.

Landsfogde Wannstedt ansåg att polisuppsyningsman Göthson handlat i nödvärn när han sköt. Men efter rättegången utdömdes böter till Manne och hans chef, stadsfogden, på grund av att Manne använt sin egen privata tävlingspistol.

(Foto: Harry Grip)





Här ser vi polisman Curt S. Svernehem i det trånga och röriga poliskontoret i Hässelby kommunalhus källarvåning. Med åren började Hässelbypolisen tycka att deras lokaler var för små och för mörka. Hässelby hälsovårdsnämnd beslöt våren 1946 att döma ut lokalerna i kommunalhusets källare. Man ansåg att utrymmena inte uppfyllde hälsovårdsstadgans föreskrifter i fråga om vare sig läge till markytan eller dagsbelysning. Kommunalnämnden beslöt att försöka skaffa nya lokaler åt polisen genom att säga upp postens lokaler i samma hus. Postens kontrakt gällde dock till 1 oktober 1948, så tills vidare fick man provisoriskt förbättra polislokalerna i källaren. Man skulle förbättra ventilationen som det var problem med, genom att ta bort en planka invid trappan, så att drag uppstod. Med denna enkla åtgärd skulle man förbättra luften i polislokalerna.
Bild från Spånga Nyheter.



Polisuppsyningsmannen Manne Göthson var mycket negativ till denna torftiga lösning. Han berättade:
”Förr var det ´ventilation´ här på så sätt att kalluften kom in, så att det blev golvdrag. Det var på grund av denna sanitära olägenhet som kommunalnämnden beslöt att sätta igen denna hälsovådliga ventilation. Nu vill man ta upp den igen, och jag kan inte förstå att resultatet blir annorlunda än det var då plankan var borta. För min del kommer jag inte att tillåta att man gör så. Lokalerna är hälsovådliga såsom liggande under marken med golvet direkt på, så att korkmattan, som förut fanns i lokalen ruttnade.”

Dessutom var de två cellerna fuktdrypande ohälsosamma. Den ena saknade helt uppvärmning. Till slut blev det så att man installerade en fläkt för 475 kronor för att få rotation på luften, och en värmeledningspump för att slippa den råa kalla luften.

På denna delförstoring av kommunalhusets framsida ser man att det satt en liten skylt med texten "Polisstation" i ena hörnet.






På denna väggbonad, som finns på Folkets hus i Hääselby ser man att ingången till poliskontoret låg på kortsidan av kommunalhuset.

Ja, hässelbyborna ville inte bli av med sin polisstation. Den var särskilt viktig för trädgårdsmästarna i trakten, av vilka många sommartid har utländska arbetare i sin tjänst. Dessa måste anmälas till polisen inom 24 timmar efter ankomsten. Det skulle givetvis bli besvärligt för trädgårdarnas arbetsgivare att åka ända till spångastationen varje gång en ny arbetare anlände.

Manne Göthson engagerade sig också i andra av samhällets angelägenheter. 1947 ansåg han till exempel att ett barndaghem borde anordnas i Hässelby.
”Särskilt för trädgårdsnäringen är ett sådant hem behövligt”, sade han, ”så åtskillig kvinnlig arbetskraft kunde frigöras för arbete i trädgårdarna.”

(Foto: Henrik Henrikson)




Sommaren 1949 flyttade posten ut från kommunalhuset till nya lokaler (på Hässelbyvägen 32). Så nu skulle väl poliserna få flytta upp till ljusa och varma lokaler som de blivit utlovade? Nej, nu hade man ju ordnat ventilationsproblemet i källaren, så polisen kunde gott vara kvar. De lediga lokalerna uppe i kommunalhuset fick folkskolan i stället överta och använda som skollokaler.

Arrestlokalerna i källarvåningen hade under åren mest använts för att härbärgera fyllerister över natten, men också förrymda tvångsarbetare från Svartsjö kunde någon gång få vänta i hässelbyarresten på vidare förflyttning. Men i början av 1950-talet fick arrestlokalerna inte användas längre. De ansågs för fuktiga och kalla. Polisuppsyningsman Göthson, som var chef för stationen åtskilliga år före inkorporeringen, förde en hård kamp med myndigheterna för att få en renovering av lokalerna till stånd.

”Luftkonditioneringen behöver förbättras först och främst”, sade polisman Curt S. Svernehem i Hässelby. ”Luften blir dålig efter ett par timmar, vi har svårt att öppna fönstren på grund av deras placering och fläktsystemet är mycket ineffektivt. Belysningen är ett annat svårt kapitel. Nästan hela dagen måste vi ha lamporna tända. De gluggar som i byggritningarna kallas fönster, är så små att de släpper in obetydligt med ljus. Toaletten har vi gemensam med skolbarnen en trappa upp, de vackert gula gardinerna har suttit oppe i 28 år (!) och korkmattan har med åren sönderfallit i lösa delar.”




En bild av Manne Göthson, omgiven av kollegor.

Spånga och Hässelby slogs 1949, i samband med inkorporeringen, polisiärt ihop med Stockholms tredje polisvaktdistrikt. Spånga polisstation fick en personal bestående av en överkonstapel och tolv konstaplar. En av dessa var avdelad speciellt för Hässelby, som i polishänseende lagts under Spånga.

I Hässelby hade man tidigare haft tre polismän. De två, som drogs in, ersattes av en radiobil, som stationerades på Spånga polisstation och den skulle patrullera i hela Spånga – Hässelbyområdet varje dygn mellan kl. 17 och 01. Övriga tider patrullerade radiobilar från radiopolisen i Stockholm i det inkorporerade området.




Manne Göthson, Hässelbys ”egen polis”, avled 1953.

Polisstationen hade flyttat ihop med Spångas, så det gamla kommunalhuset stod tomt i många år.
1983 rustades det upp så att man där kunde öppna Hässelby trädgårds- och hembygdsmuseum.
Detta museum blev färdigt i februari 1985.




Hässelbyskulptören Per-Erik Willö gjorde några dockor i naturlig storlek och skänkte dessa till Hässelby museum. En av dem var denna polisdocka som fick namnet Manne efter den populära polisuppsyningsman Manne Göthson, han som hade varit chef för Villastadens lilla ordningsstyrka under flera decennier i seklets början.

Dockan Manne står numera i anslutning till den arrestlokal som finns kvar i museets källare, från den tiden då lokalerna användes av Hässelbypolisen.

(Foto: Henrik Henrikson)


Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.