 |
 |
Griftegårdsgränd är en obebyggd väg som sträcker sig utmed begravningsplatsen i Hässelby. Vägen är 180 meter lång och går i en nerförsbacke från Sandviksvägen ner till Bruksvägen. Griftegårdsgränd fick sitt nuvarande namn 1958.
Griftegård betyder begravningsplats. Bild från Google map.
|
|
Vänster karta är från 1930. Jag har markerat nuvarande Griftegårdsgränd med rött. Då var vägen en del av Polhemsvägen, vilken ledde ner till några sommarstugor vid vattnet.
Den högra kartan är från 1954. Då var vägen en del av Griftegårdsvägen. 1958 fick vägen sitt nuvarande namn, Griftegårdsgränd.
Namnberedningen hade 1957 påpekat att ”den ifrågavarande gränden dels ligger intill nuvarande Griftegårdsvägen, vilket namn är fastställt, dels icke kommer att bli bebyggd, varför ingen adressnumrering vid Griftegårdsgränd torde förekomma.”
|
|
Griftegårdsgränd går mellan begravningsplatsen och ett skogsparti. I närheten av vägen ligger klockstapeln.
En man som växte upp i närheten minns sin ungdom: ”Kommer ni ihåg vägnamnet Griftegårdsgränd? Det är den smala vägen förbi kyrkogården.. Körde man moppe (eller bil) där blev det icke så glada miner av hundägarna. Men man förstod i alla fall att sänka hastigheten ordentligt...”
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
En bild från skogspartiet vid Griftegårdsgränd 1974. Det är en plats där barn alltid tyckt om att leka i. Här är Richard Östberg i skogen, fotograferad av sin far, Jimmy Östberg.
|
|
Halvvägs utmed vägen ligger begravningsplatsens personalbyggnader, Husen byggdes 1974. De består av expedition, matrum, omklädningsrum, tvätt- och duschrum, toalett, garage och verkstad.
Från 1958 gick nuvarande Griftegårdsgränd bara från Sandviksvägen fram till den här tjänstegrinden. 1967 förlängdes gränden förbi grinden ner till Bruksvägen. Utmed hela Griftegårdsgränd monterade man 1982 ett Gunnebostängsel.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
I höjd med personalbyggnaden sluttar Griftegårdsgränd allt brantare ner mot Bruksgatan.
Kraftiga markvibrationer skakade ett par dagar under våren 1965 området kring Griftegårdsgränd. Vid kraftvärmeverket höll man då på att spränga ner ett underjordiskt förrådsrum för olja, och när man brassade av en serie kraftiga dynamitladdningar för att få bukt med urberget, vibrerade också marken i närheten. Oljeförrådet blev ett av landets största för civilt bruk och det sträcker sig en bra bit under Hässelby begravningsplats vid Griftegårdsvägen. Med dynamitens hjälp borrade man sig in en tunnel 30-talet meter under begravningsplatsen.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
I skogspartiet intill Griftegårdsgränd har det ibland av traktens ungar byggts riskojor.
Rickard Östberg skrev på Facebook: ”Ja, i Hemliga skogen fanns kojor fan överallt, vi åkte skidor där, sköt pilbåge, slangbella och kastade kniv. Mina gamla initialer står inristade i ett hemligt berg som farsan fixade dit.”
Omkring 1966 togs den här bilden, när den lilla grabben Bengan Ljunggren utforskade en av riskojorna inne i skogen.
|
|
2015 hade skogspartiet blivit en boplats för några missbrukare. Nu var det inte granriskojor längre, utan tält av olika storlekar, omgivna med all möjlig bråte och stöldgods.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
Mitt inne i det tillfälliga tältlägret träffade jag på en kvinna, som sov, sittande på en stol, men jag fick ingen kontakt med henne.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Bråtet låg ända fram till Griftegårdsvägen. I bakgrunden skymtar man klockstapeln.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
Det hade nyligen regnat, och någon hade lagt sina kläder på stenmuren för att låta dem torka.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
|
I slutet av oktober 2015 var polisen på plats och biträdde Kronofogdemyndigheten med att avhysa de personer som befann sig på platsen. Platsen städas sedan under dagen.
”Tältläger är väldigt vanligt förekommande. Vi får in anmälningar varje vecka och ibland tar det ett tag att få till en avhysning”, sade Tommy Stiernerlantz, kommunpolis i Hässelby-Vällingby. De personer som hade bott i lägret var hemlösa svenska medborgare.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
På en gammal karta kan man se att skogspartiet egentligen skulle varit en del av själva begravningsplatsen, så att Griftegårdsgränd skulle ha gått mitt igenom begravningsplatsen.
|
|
|
Skogspartiet kallas för Gökörtsparken. Området består av hällmarktallskog med bergknallar synliga här och där. Blandskogen består av gran, ek, björk, asp och rönn. Skyddsvärda tallar ska man försöka bevara i möjligaste mån om det ska byggas några bostadshus i området. Från skogen kan man på några ställen skymta Mälaren och vattnet.
Det finns flera större stigar som leder in i området och där finns några kojbyggen. Skogen är tät men inte snårig och högt slitage på naturmarken och skräp visar att området är välanvänt. Gökörten används bland annat av barn från Maltesholmsskolan.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
I denna skog kan man finna några stengrunder efter en sommarstuga, en jordkällare och delar av ett flätverksstängsel. Platsen består av utsparad naturmark dominerad av barrskog och kuperad hällmark. Skogspartiet används i rekreationssyfte av boende i området. Barnen i trakten brukar leka i denna skog. De kallar den Hemliga skogen eller Månskogen.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
En plankarta från 2017.
Om kraftvärmeverket någon gång i framtiden skulle ersätts med bostäder så kan det här skogspartiet invid Griftegårdsgränd också bebyggas enligt detta förslag.
|
|
|
Den i så fall föreslagna bebyggelsen består enligt förslaget till största delen av lameller i en skala mellan fem och sex våningar. Bebyggelsen placeras på olika nivåer i terrängen, vilket möjliggör bostäder med utsikt och kontakt med naturen. Byggnaderna gestaltas med flacka sadeltak och en sammanhållen takfot. I flera lägen blir gavlar synliga mot naturmarken och villorna.
En förskola föreslås etableras invid Sandviksvägen på nordvästra sidan om griftegården och norr om skogskvarteren. Inlastningszon och angöringsficka på en bredd om två meter tillhörande skolfastigheten anordnas längs med den nya lokalgatan.
|
|
Byggnaderna i den föreslagna planen håller en tydlig och sammanhållen fasadlinje mot omgivande gator och griftegården i nordöst, och en mer öppen och uppluckrad struktur mot naturen i väster.
|
|
En anställd på begravningsplatsen erbjöd mig att få klättra upp i klockstapeln 2007, men rent spontant sade jag nej tack, och det har jag ångrat sedan dess. Tänk att få se de två klockorna i närbild och även fotografera dem, och kanske få en bild av begravningsplatsen uppifrån…
Här är i alla fall en bild fotograferad i markhöjd av klockstapeln intill Griftegårdsgränd.
Foto: Henrik Henrikson.
|
|
