Berghamnsvägen gick från början nerifrån Berghamns brygga ända upp till järnvägen och var då den väg vilken alla som kom med båt tog sig in i Hässelby villastad. Vägen var då närmare en kilometer lång.

Namnet kommer av en lägenhet som låg vid Mälaren, på Vinsta ägor. Byggnaden revs i slutet av 1800-talet. Denna karta är från 1954.




Numera är Berghamnsvägen knappt hälften så lång jämfört med 1950-talet. Kartan är från 1972.



Nu är vägen en 400 meter lång backe som går nerifrån Berghamns brygga upp till Vidholmsbackarna, kantad av flera fina villor.Foto: Henrik.



Tomten närmast stranden vid Berghamnsvägen överlät greve Bonde till Carl Lindau genom ett gåvobrev den 10 september 1903. Det var Bondes tack till den nitiske affärsmannen Lindau som lyckades sälja stora delar av Hässelbygodsets mark så att Hässelby villastad snabbt bildades i början av 1900.talet.

Den stora tomten som Lindau då fick som gåva, är numera uppdelad i tre fastigheter. Den nedersta tomten med den fina villan nere vid sjön, Villa Berghamn, avskiljdes 1941 och såldes till en privatperson. Dessförinnan lär Carl Lindau själv ha bott i denna villa i början av 1930-talet, enligt vad som uppgetts av en äldre hässelbybo, som skjutsat honom på sparkstötting till hans bostad. Sedan bodde där några nära släktingar till Lindau.

Villa Berghamn med tillhörande tomt inköptes år 1968 av Stockholms stad, som sedan dess hyrt ut fastigheten. Där har sedan bott bland andra tonsättaren, organisten, pianisten, artisten mm Karl Erik Welin och konstnären Casimir Djuric. Vid vattnet kan man se det gamla kallbadhuset som på senare år inretts som bastu.
Foto: Henrik.




På denna bild från 1910-talet syns Lindaus två villor, Villa Berghamn och den stora villan som numera kallas Lindaugården, byggd omkring 1905. Det är 1 1/2 vånings villa med gul slät puts. Vita snickerier. Renoverad omkring 1975.

Efter Lindaus bortgång användes Lindaugården omväxlande som bostad för privatpersoner och som pensionat.

På 1950-talet rustade man upp Lindaugården för att bli samlingslokal. Ett av rummen en trappa upp inreddes i typisk sekelskiftesstil och kallades "Hässelbyrummet". Meningen var att här skulle läggas upp ett hembygdsarkiv med bilder, böcker och anteckningar etc. Som någon slags föregångare till Hässelby museum. Några fotografier från Hässelbys barndom hann man väl få dit.

Men efter några år tröttnade dåvarande ungdomsrådet, som förvaltade byggnaden, på de gamla möblerna, och hela rasket försvann, förmodligen ut i den gamla vedboden.

Numera har fastigheten övergått i C. A. Lindaus Stiftelses ägo, som från och med den 1 juli 1991 sköter administrationen av fastigheten. Fastigheten är sedan några år uthyrd till ett privat företag.



På 1950-talet började man att arbeta för att Lindaugården skulle bli samlingslokal för i första hand föreningsfolket. Gården rustades upp och den 12:e februari 1956 invigdes den för sitt nya ändamål.

Bland de inbjudna var barnvårdsdirektör Karl-Erik Granath samt representanter för socialstyrelsen, socialdepartementet och den Linduska stiftelsen. Borgarrådet Hjalmar Mehr förättade invigningen.

Invigningen avslutades sedan med ett sång- och musikprogram, där man bland annat hade nöjet att få höra de duktiga flickorna 3x3b.




Lindaugården ligger vackert inne i grönskan. Här ser man den tillbyggda glasverandan, som har en gul stående fasspontpanel.
Foto: Henrik.



Hasse Ekman berättade: “Lindaugården var vår ungdomsgård på 1950-talet.”

Roland Börjvall berättade: “1965 fixade pastor Stern så att vi bildade en musikförening (i form av vårt band "The Hooligans") så att vi fick disponera Lindaugården på lördagarna för att repa. Ägdes på den tiden av kyrkan tror jag.”

Ulla Flodin berättade: “När sonen var liten och gick i Maltesholmsskolan på 1970-talet hade vi julfester där på Lindaugården.”
Foto: Hasse Ekman 2015.




Den tredje översta delen av Lindaugårdens ursprungliga tomt, den delen som ligger längst från stranden, avstyckades 1981 och där byggde man förskolan Sjöfågeln. Byggnaden har ljusa och rymliga lokaler med mycket plats för barnens lekar. Den kuperade tomten är bevuxen med många ekar.
När jag nyligen gjorde ett besök på platsen höll man på att inspektera grindarna och stänglen runt förskolan.
Foto: Henrik.



På andra sidan Berghamnsvägen låg förr ett charmigt hus högt uppe på berget, och där uppifrån hade man en hänförande utsikt över Mälaren.
Foto: Kotten Åkerlind 1972




Omkring 1975 revs den charmiga villan och man uppförde detta hus istället. Det verkar som om arkitekter numera inte klarar av att rita vackra hus, så det blev som det blev.
Boarea 173 kvadratmeter, antal rum 6 och byggår 1976.
Foto: Henrik.



Men utsikten över Mälarens vatten uppifrån huset är lika enastående som förr.
Bild från Fastighetsbyrån.



Villa Sjöberga på Berghamnsvägen 65 uppfördes 1935. Det var i början en del av Ljusglimtshemmet, det pensionärshem för damer som bildades i början av 1900-talet. Numera är det ett boende för personer med demens. Foto: Henrik.




På Berghamnsvägen 61 ligger den andra byggnaden som ingick i Ljusglimtshemmet – Villa Berglunda. Denna pampiga patriciervilla uppfördes 1910.
Denna unika bild visar att det gick busstrafik på Berghamnsvägen mellan 1928 – 1955.



Föreningen Ljusglimts ambition var att ge medellösa bildade kvinnor en sorgfri ålderdom, ett verkligt hem utan ett spår av anstalt. De gemensamma utrymmena inreddes med stilenliga möbler, som skänkts av välvilliga, och den vackra villan hade till och med sådana moderniteter som centralvärme och badrum. En sjuksköterska förestod hemmet.

Här fanns tolv pensionärsrum, där de gamla blottställda damerna i egna rum med egna möbler erhöll allt kostnadsfritt. Man hade sådana bekvämligheter som piano, radio och öppen spis.

Måltiderna åt man gemensamt i en stor matsal. Det fanns ett kokvråarrangemang där pensionärerna när de fick besök kunde koka en liten kaffetår att bjuda sitt främmande på eller laga en kopp te när de så önskade.

"Trevnaden riktigt lös ur varje rum, där de prydliga gamla damerna satt fullt upptagna med sin stickning och sin virkning."




Den pampiga byggnaden på Berghamnsvägen 61 har aldrig fått någon klassning men Stadsmuseets inventering av fastigheten visar att vid en kulturhistorisk klassning, skulle huset klassas grönt. Grönt betyder att “fastigheten har bebyggelse som är värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.
Foto: Henrik.



Ålderdomshemmet lades ner 1976 och har därefter använts som bostad. Så beslutades att man skulle bygga två flyglar till huvudbyggnaden. Det hade ju gått att bygga flyglarna i samma stil som huvudbyggnaden, men man bestämde att nybygget i stället skulle få lådkaraktär, dessutom delvis under markplan.
Foto: Henrik.



På Berghamnsvägen 64 hittar vi denna villa med sju rum, byggd 1970. Foto: Henrik.



Den här villan på Berghamnsvägen 62A byggdes 1976 och genomgick en renovering 1994.
Foto: Henrik.



Detta hus ligger på Berghamnsvägen 57.
Ulrika Mattsson berättade: “Den skomakare som bodde på Berghamnsvägen 57 hette Arvid Hedberg, skomakeriet låg på nedre delen av tomten som idag tillhör Berghamnsbrinken.”
Foto: Henrik.



På den plats där Berghamnsvägen 56 ligger idag reste sig denna ståtliga byggnad i början av 1900-talet fram till 1960-talet. Det lär ha varit ett ungkarlshotell enligt obekräftade uppgifter. På denna bild från 1904 ser man också att Berghamnsvägens långa backe ner mot bryggan var utmärkt som kälkbacke på vintrarna. Det var ju inte så mycket biltrafik på den tiden.


I dag ligger det fyra parhus på Berghamnsvägen 56-58.
De är byggda 1987.
Foto: Henrik.



Denna villa på Berghamnsvägen 54 är byggd 1970.
Foto: Henrik.



Här på Berghamnsvägen 49 bodde skomakare Ekengren med sin verkstad. Han hade även en lokal på Riddersviksvägen ett tag.

Huset med gul liggande fasspontpanel byggdes 1906. Bostadshuset är exteriört mycket väl bevarat och utgör genom sin placering ett mycket dominerande inslag i gatubilden.

Peter Söderholm berättade: “Här bor jag sedan -97, och nu är det fint efter många många timmars renovering. Ja, det är kul att höra alla historier om huset, vi hittade ju ett och annat i väggar och trossbotten också. Vi köpte huset av ett av Ekengrens barn.”

Tidigare fanns det ett litet hus på tomten, som inrymde skomakarverkstaden. Men det huset finns inte kvar.

Lars-Erik Widell berättade: “I det lilla huset bodde min farfars bror, den kände bagaren hos Rydsteds Bageri, Hjalmar Pettersson med fru Anna. Wille Ekengren var adoptivson till en av Hjalmars systrar Mathilda och hennes man som var skomakare. Förmodligen togs det skomakeriet över av Wilhelm. Långt senare senare tog han över gamla läkarmottagningslokalerna på Riddersviksvägen och gjorde om dem till skomakeri. Wille Ekengren, som var min fars kusin, flyttade tillbaka skomakeriet till "hemmahamnen" som han sade i samband med att Åkermyntans Centrum byggdes och alla butiker på affärsgatan Riddersviksvägen flyttade dit.”
Foto: Henrik.




Denna tvåplans tegelvilla är byggd 1976. Här kan man hitta detaljer som bastu och två öppna spisar. Adressen är Berghamnsvägen 41.
Foto: Henrik.



På Berghamnsvägen 50 ligger denna tegelvilla, byggd 1944.
Foto: Henrik.



Så kommer vi slutligen till Berghamnsvägen 46. Denna villa byggdes 1924 och året efter öppnade Ellen Ohlsson i detta hus Lillängens konditori. Det beskrevs som “ett trevligt och snyggt konditori med en luftig sommarveranda.”

På bilden syns Lillängens konditori, samt ett flyttlass med två bilar. På den första bilen sitter två flyttgubbar, och på den andra sitter den tredje flyttgubben och det par som är på väg till sin nya bostad, kanske i en annan villa i Hässelby eller kanske längre bort.




I dag ser den vackra villan ut så här.
Foto: Henrik.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.