De första trädgårdsmästarna

text: Henrik Henrikson


De tre allra första i Hässelby som anlade egna trädgårdar var Karl ”Bänk-Larsson”, senare känd som Liljekungen, och Edgard Eriksson, samt August Löfgren. De var de första som började odla grönsaker och blommor i Hässelby före 1903.

De tillämpade den i Tyskland drivna specialodlingsprincipen. Varje trädgårdsmästare höll sig till de växter, för vilka han hade bäst fallenhet och vilka lyckades bäst för honom. Han kunde därigenom förfina sina odlingar så mycket att produkterna lätt kunde konkurrera med de handelsträdgårdsmästare, som odlade på det brukliga sättet, d. v. s. odlade alla slags växter och använde stora arealer.

(Bilden visar den legendariske Liljekungen Karl Larsson)


På den tiden ansåg man att det fordrades alldeles särskilt god jord för att odla grönsaker med extra hög kvalitet. Nu fann man att så var det inte. Visserligen blev arbetet mindre när man hade fin jord, men man kunde mycket väl klara sig med mager, stenbunden jord, ja, till och med skogsbackar, vilket var trädgårdarna i Hässelby villastad slående exempel på. Det var inte heller jordens beskaffenhet som lockade de första trädgårdsmästarna hit, utan den rikliga tillgången på gödsel från Stockholms stads renhållningsverk i Lövsta.

En del av den jord där Hässelby villastad nu ligger var först utarrenderad till en handelsträdgårdsmästare, som brukade sitt område på det gammaldags vedertagna sättet och till sin hjälp hade han fyra trädgårdsdrängar. Men han kunde bara hålla ut några år.

Samma jord som alltså först drevs efter gammalmodiga principer, och som då inte kunde försörja fem man, kunde nu föda minst 60 personer; men så arbetade i stället för fem inte mindre än 40 man på jorden.

(Bilden visar en del av Lövsta renhållningsverk i början av 1900-talet)

Början till detta trädgårdssamhälle gjordes år 1901, då de tre trädgårdsmästarna, som i utlandet lärt sig den nya läran om specialisering, köpte några tunnland mark i Hässelby villastad.

De inköpta områdena bestod dels av vanlig mager åkerjord, dels av skogsbackar och mossar. Hela det område, på vilket trädgårdssamhället sedan växte upp, hade varit utmarksjord till Hässelby slott, och bästa delen av denna jord hade ett myllager av endast 12 – 15 cm. På de inköpta jordbitarna började de tre trädgårdsmästarna att var för sig bygga upp sina anläggningar. Det blev till att bryta sten, hugga upp rötter, torrdika mossar och framför allt omarbeta jorden, så att den blev lämplig för en intensiv trädgårdsskötsel.

(Bilden visar en del av Hässelby villastad)

Man grävde upp jorden till över en meters djup och hela jordmassan samarbetades med gödsel. Man kunde på detta sätt ganska snart omvandla även en mycket mager jord till verkligt god trädgårdsmylla. Genom att dessa nybyggare djuparbetade jorden vann de även den fördelen att jorden blev oberoende av våta eller torra somrar. Regnade det mycket något år, sjönk det överflödiga vattnet undan och fördes bort genom täckdikena. Om det i stället blev en torr sommar, kunde torkan inte tränga ner på djupet eller förbränna jorden som vanlig jord. Och dessutom gav en så arbetad jord mångdubbelt större skördar än en annan.

(Bild: Del av Hässelby villastad)

Sedan någon väl börjat bryta mark i detta område, följde allt flera exemplet, och redan 1908 fanns omkring 35 anläggningar av trädgårdsmästare runt omkring järnvägsstationen.

Redan innan trädgårdsmästarna hade kastat sina blickar på Hässelby villastad, hade arbetarna från Stockholm börjat flytta dit. De första, som köpte jord för byggande av egna hem, var arbetare och förmän vid Lövsta renhållningsverk. De hade i allmänhet egna små trädgårdar, som de skötte ovanligt bra. Det är ju klart att när de bodde grannar med de riktiga trädgårdsmästarna tog de intryck av deras professionella odlingar, och i varje stugas lilla privata trädgård kunde man se att där odlades minutiöst och med stort intresse, allt efter råd och belägenhet. Flera av renhållningsverkets arbetare gick med tiden något längre än de övriga och började själva trädgårdsskötsel inte bara för eget behov, utan även för försäljning.

(Bilden visar järnvägsstationen, som på den här tiden hette Riddersvik)



Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.