Strandliden
Text: Henrik Henrikson
skrivet oktober 2015


Strandlidens bebyggelse ligger vackert vid Mälaren i Hässelby strand. Gatan är ungefär 500 meter lång. Arkitekt för husen är Jöran Curman. Strandliden beskrevs 1954 i Stockholms Förstadsblad:”Området kommer att få ett mycket vackert läge vid Mälaren. Det är starkt kuperat och bergigt. Meningen är att man skall kunna gå utefter stranden på en kajgata avsedd enbart för gångtrafik.” (Foto: Henrik Henrikson)

Så här såg området ut innan man bebyggde området. En etsning av Lundström.

Husen byggdes 1955-1957 och ägs av Svenska Bostäder, förutom husen utmed själva stranden. De har bildat en bostadsrättsförening.

Konstnären Per-Erik Willö berättade: ”Jag kände Sune Fogde som bodde där. Han målade en tavla som jag har hemma. Han bodde ju där nere från början. Och Inga Bagge, vi gick ju samtidigt på Konstakademin. Så jag känner väl en del där. De hade ateljéer allihop därnere vid Strandliden.” (Foto: Ulf Ledel)


Under 1957 flyttade ett 25-tal målare, grafiker och skulptörer in i Strandlidens ateljévåningarna. Lägenhetens stora del är ateljén, som går genom båda våningsplanen. På överplanet ligger kök och ett ”vardagsrum”, som är byggt som en ”balkong” i ateljén. På bottenplanet finns sovrum och badrum. Hela ytan är 73 kvm. Alla lägenheter är lika. Det är bara golvet som skiljer. Skulptörerna fick mosaik. De övriga trägolv. (Bild: Stadsarkivet)

Konstnären Per-Erik Willö berättade för mig:
Jag hade kunnat ha fått en ateljé där med detsamma också om jag velat, men jag hade ju en annan på Kvarnhagsgatan, och den tyckte jag var bättre. Vi var och tittade på de där lägenheterna. Vi tyckte inte att de var bra. Bara en sån sak som att de låg rakt i söder. Tänk dig solen ligger rakt in när man ska jobba. Det var nästan omöjligt att vistas där. Och sedan att ha bostad och arbetsplats i samma utrymme. När man till exempel jobbar i gips och dammet kommer överallt. Så kanske man börjar bre ut sig med alla arbeten och till slut inkräktar på bostadsdelen. Nej det verkade inte bra, så det avskrev vi och det var ju tur. Jag tyckte att jag hade det så bra ordnat på Kvarnhagsgatan.”


Inne i stan hade konstnärerna protesterat när Klara skulle rivas. Därför byggde Svenska Bostäder denna konstnärskoloni vid vattnet. Den som intygat sig vara konstnär på bostadsförmedlingen kunde flytta in.

Gösta Sundström, som var en känd experimentfilmare, mindes femtio- och sextiotalen. Alla festerna. Kastrullen med kräftor de där ovanligt långa sommarnätterna i slutet av femtiotalet. Att äta tre kilo pannbiff på tre konstnärer. Det obligatoriska pingstbadet. Poeten Petter Bergman, han som skrev "Rader från Hässelby", som kunde sitta uppe hela natten, lyssna på Mozart och se ut över Mälaren. Eller Janne "Loffe" Carlsson som spelade dixie och lånade Göstas grytlock som cymbal. (Bild: Expressen 1958)


Jag och min lillebror står intill det nyplanterade trädet på den nyanlagda piren. Konstnärsateljéerna på Strandliden syns i bakgrunden. (Foto: Valdemar Henriksson)

Nils Kölare berättade att han först 1957 fick reda på dessa lägenheter och fann att han inte hade några utsikter i väntekön. Men han ringde upp Svenska Bostäder i alla fall och undrade hur det gick. När skulle han få sin ateljé? Han hade väntat tillräckligt länge nu.
”Vem då? Kölare? Ni står inte på listan ens!”
”Nej, hör nu, det var det fräckaste. Jag var faktiskt en av de första som anmälde mig. Nu får ni faktiskt skärpa er.”
”Jaså, jaha ja. Jag skall nog hitta namnet så småningom. Det går bra att flytta in om en månad då. I port nummer 51.”

Brottet är preskriberat nu, framhöll Nils Kölare. Han trivdes på Strandliden och ångrade aldrig sitt lilla tilltag. (Foto: Henrik Henrikson)


En bild jag tagit 1967 av några grabbar som jumpar på isen utanför Strandliden.

Konstnären Hjalmar Ericsson som bodde på Strandliden 55 fick en guldklocka med inskription och 2.500 kronor i belöning för att han med fara för eget liv den 6 februari 1959 räddade en äldre dam och hennes hund ur en vak ute på isen.
Hjalmar hann faktiskt bli en rutinerad livräddare: vintern 1958 räddade han ytterligare en dam från drunkningsdöden, och våren 1959 drog han vid Strandliden upp en liten flicka som ramlat i.
När han såg damen med hund hamna i en vak, rafsade han ihop åtta skidstavar som han fäste samman till en räddarkedja. När han skulle rädda dem brast isen och han hamnade själv i vattnet, innan han fick upp damen och hunden. (Foto: Henrik Henrikson)


Ann Nystedt berättade för mig om en episod från 1960-talet: ”Strandliden var vår favorit när vi som små smet från gården uppe på Maltesholmsvägen. Min kompis Roffe höll på drunkna i en vak ute på isen men tackolov stod en farbror på en balkong och såg allt så han ropade till två tonåringar som rusade ut och drog upp stackars Roffe! Vi var 6 år och hade galonbyxor på oss. Det blev inga fler smitningar efter den episoden.” (Foto: Henrik Henrikson)


Vid Strandliden 65 låg Strandlidens Konditori. Det öppnade omkring 1958. På bilden från 1962 tar jag en läsk. På skyltarna kan man se att det bland annat serverades glass och Sibyllas varmkorv.

Marie-Louise, som jobbade på Strandlidens Café har berättat för mig:
”Jag jobbade där när det var nyöppnat. Det var bara en liten uteplats med några bord och litet utrymme inne. Vi serverade kaffe, choklad, drickor och kaffebröd. Kommer ihåg att det var stora jordhögar utanför i början.”

Lotta Rosenlind berättar: ”På det fiket kunde man även hyra roddbåtar. Vi rodde över till Lambarön där det var fest på skolavslutningen. Ingen hade flytväst på sig och det var ingen koll på alkoholintag innan man fick hyra båten. Att folk kom hem oskadda är ett under.”

Mikael Öqvist berättade helt nyligen:
"Mitt första arbete var på det lilla caféet. Som då drevs av Henry Wiberg och hans fru. Henry var egentligen ingen caféägare utan bilförsäljare. Jag minns att jag fick 50 öre i timmen av honom, och då fick man jobba häcken av sig. Sälja, koka kaffe och grädda deras berömda våfflor, diska, städa och hyra ut roddbåtarna. Men vi var inte rädda att arbeta då på 60-talet."

I början av 2000-talet byggdes caféet om till en lägenhet. (Foto: Anders Eriksson)


Vid strandpromenadvägen Strandliden kan man skåda en fint arbetad stentrappa mellan två huskroppar. (Foto: Henrik Henrikson)


Några kändisar utmed gatan:
Strandliden 7: Här bodde Leif Grahn, född 1955, som spelade fotboll för AIK med några matcher i A-truppen och Allsvenskan.
Strandliden 18: Här bodde bröderna Wallén. Några av dem blev senare medlemmar i popbandet Boppers.
Strandliden 28: Här bodde Urban Strand, född 30 juni 1950. Han spelade med i Saltkråkan-filmerna. Urban spelade aldrig in några fler filmer utan blev senare marknadschef. (Foto: Henrik Henrikson)

Strandliden 17: Här öppnade 1957 Hässelbystrand Självtvätt som sedan på 1960-talet bytte namn till SB-Tvätten.
Strandliden 19: parkleken Stråket.
Strandliden 20: Här öppnade 1957 matvaruaffären Solbutikerna. Bytte efter något år namn till Strandlidens Snabbköp. Lokalen stod länge tom men hösten 2004 öppnade man där daglig verksamhet för personer med autism.
Strandliden 54: Här fanns lekskolan ”Vildkatten”. Den öppnades 1959 och fanns under 1960- och 70-talet. (Foto: Henrik Henrikson)

En man som flyttat in på Strandliden berättade för mig:
”Min fru och jag flyttade från kungsholmen med våra barn förra våren till Strandliden, det östra huset vid stranden. Jag säger var dag vid middagsbordet att jag flyttar aldrig härifrån.
Det finns inget liknande ställe, när solen går upp och kommer och glider österifrån över fjärden. Mitt på dagen, när det blir så hett i köket och på balkongen att man inte vet vart man skall ta vägen, till och med mitt i vintern blir det så varmt att man backar, det är då man minns hur det var inne i stan: i slutet av maj kom solen till vår balkong en liten stund mellan 11:00 och 12:30, och i slutet av augusti försvann den helt. Sedan var det nio deprimerande månader utan sol.
Men nu! Sol, vattenglitter och solnedgångar varje dag året runt! Man sover med balkongdörren öppen och hör vågor och vind... Jag flyttar aldrig mer. Älskar Strandliden och Hässelby Strand. ” (Foto: Henrik Henrikson)

Intill Strandliden 35 har man placerat en skulptur i sluttningen ner mot vattnet. Det är ”Spegling”, en skulptur i rostfritt stål av Åke Evert Thornblad. Den kom på plats 1971. Skulpturen är abstrakt ickeföreställande, men någon kanske ser en kvinnofigur i den ena halvan och i den andra två män, eller också en man som speglar sig. (Foto: Henrikson)

Nu har det gått 60 år sedan husen på Strandliden byggdes, och området utstrålar lugn och idyll.

Rolf berättar för mig:
”Jag har varit med från början på Strandliden. När mamma, jag och en äldre bror flyttade in var byggnadsställningarna fortfarande kvar. Man hade just avslutat rappningen av ytterväggarna. Jag började första klass i skolan som då låg i Jaktpaviljongen på Maltesholmsvägen. På det som nu är parkleken och gräsytorna var det stora jordhögar framforslade. När det var dags att gå till skolan fick man saxa sig bland jordhögarna för att komma upp till skolan. Det var inte speciellt kul när det hade regnat.”. (Foto: Henrik Henrikson)

Rolf, som bor närmast det stundade nybygget på Strandliden, berättar vidare:

”Beträffande höghusbygget på Strandliden så kommer byggnaden bokstavligen att "släcka ljuset" för alla boende på de udda numren 1 till omkring 27. Själv bor jag närmast det tilltänkta höghuset och har räknat ut att jag kanske får lite lågt stående sol på vintern på ena balkongväggen, i övrigt mörker.” (Foto: Linberg & Stenberg)

Ett elvavåningars höghus med 50 lägenheter - det ska det bli på Strandliden. Höghuset kommer att byggas på parkeringsplatsen, precis där gatan gör en skarp sväng.

De som flyttar in kommer att få spektakulärt fin utsikt över vattnet och mälaröarna. Plus en inte lika vacker utsikt över det dominerande intilliggande kraftvärmeverket.

Bygget ska sparka igång i januari 2016.


Petter Bergman var en konstnär som bodde vid Strandliden 43 med utsikt mot mälarfjärden. Detta har lämnat tydliga avtryck i hans bok ”Berättelser från Hässelby”.

Vännen Lennart Frick berättade: ”Han tillbringade en stor del av sin tid framför skrivmaskinen, med en utsikt över Lambarfjärden. Bergman var medveten om förortens hårda liv, och av dikten ”Rader från Hässelby” kan man ana att författarens eget liv inte heller varit helt problemfritt.”

Lennart Lundqvist berättade för mig: ”Jag bodde ju där ute i Hässelby under några år och såg Petter Bergman då och då i affären, lite krum gick han runt med varukorgen i butiken. Han bodde som jag på Strandliden med fantastisk utsikt över Mälaren. På vintern kunde man vakna till ljudet av svischande skridskoåkare." (Foto: Henrik Henrikson)


Några av de övriga konstnärer som bott på Strandliden (foto: Henrik Henrikson):
Kjell Abrahamsson - målare, tecknare, skulptör.
Inga Bagge - målare, tecknare, skulptör.
Co Derr - skulptör.
Hans Fallenius - målare, tecknare.
Leopold Fare -målare
Uno Fehrm - tecknare, målare, inredningsarkitekt.
Sune Fogde - målare, skulptör.
Jan Forsberg, representerad i Nationalmuseum, Moderna museet med flera.
Anders Jönsson - skulptör.
George Kaplja - skulptör och målare. Har bl.a. rekonstruerat skulpturerna på Wasa.
Ann-Marie Kölare - tecknare, grafiker, skulptör, målare.
Carl Magnus Larsson - tecknare, målare, grafiker.
Gunnar Nordström - målare, grafiker, tecknare.
Pål Person, kallades Ödeshögarn.
Kaj Piehl - tecknare, målare. Elev hos Isaac Grünewald.
Arne Scheding - målare, grafiker. Han målade Hässelby-motiv, ibland efter minnet och kartor.
Yngve Svedlund - målare.
Susanne Sylwan - målare, grafiker.

Slutligen en sval vinterbild av husen nere vid Mälarstranden. (Foto: Henrik Henrikson)

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.