Förbifart Stockholm

uppdaterad text oktober 2015

Aktuellt om Förbifarten oktober 2015:

I slutet av oktober 2015 satte trafikverket igång med arbetet med förbifart Stockholm i Vinsta. Man börjar med att fälla en del träd för att anlägga en räddningsväg fram till tunnelbanestationen i Johannelund, om det skulle inträffa någon olycka. Så ska man bygga en ny gångväg mellan tunnelbanan och Coop-huset. Den ska man vara klar med till årsskiftet.

Sedan till våren ska man börja med förstärkningsarbeten för själva tunnelbygget, och då kommer trafiken på Lövstavägen påverkas. Tidvis kommer ena halvan av den vägen stängas av. Och busshållplatsen på Lövstavägen, i riktning mot Vällingby, kommer då flyttas ett hundratal meter. Detta kommer att ske det närmaste året.

Sedan till sommaren 2016 börjar man med tunnelbygget, och då kan det bli vibrationer och buller som stör de som bor i närheten. Man kommer då gå ut med information till de som berörs.

Bilden visar Johannelunds tunnelbanestation. Tunnelbanetrafiken berörs inte av tunnelbygget. (Foto: Henrik Henrikson)

Denna led som beräknas stå klar år 2023 har en lång historia.

Redan 1954, när man diskuterade en ny storflygplats i Stockholmstrakten, och ett av förslagen var Skå-Edeby, så planerade man en led från Bergslagsvägen på en bro över till Svartsjö-landet. Nu hamnade den nya storflygplatsen i Arlanda, så den gången blev det ingen trafikled genom Hässelby.

1962 undersökte man förutsättningarna för en broförbindelse från Södertäljevägen söder om Sätraområdet över Kungshatt och Lovön med anknytning till Bergslagsvägen vid Hässelby från ett landfäste vid Kanaan. Man ansåg, trots att Essingeleden höll på att byggas, att det skulle behövas ännu fler leder för att klara all den biltrafik man ville ha till och från Stockholmsområdet. Arbetsnamnet på leden fick bli Kungshattsleden (ett annat förslag till namn på leden var Kungsleden…).

Fastighetskontoret köpte upp all erforderlig mark och byggstart var satt till 1971. Leden skulle passera under T-baneviadukten vid Bergslagsvägen (som då hette Materialvägen på den här sträckningen) och under Bergslagsvägen vid Hässelby slott. Över Gulddragargränd och genom Grimstareservatet skulle den vidare söderut på en hög viadukt. Ridhuset skulle rivas.

Över sundet mellan Kanaanbadet och Lovön skulle leden sedan passera på en 30 meter hög bro. De som planerade såg hela projektet med bilistens ögon och tyckte att det skulle bli en led med många vackra utsikter – för bilisterna.

Efter ”landningen” på Lovön skulle leden gå väster om kyrkan och prästgården. På bilden, som är från 1962, ser man att hela vägen skulle gå ovan mark - på samma sätt som Essingeleden.

1969 insåg man att Kungshattsleden skulle bli väldigt dyr och man sköt på byggstart till 1973.

I februari 1970 höll Hesselby byalag ett opinionsmöte i Loviselundsskolan. På ett av plakaten kunde man läsa: ”Vi kräver utställning av Kungshattsleden i Vällingby – ingen smygvisning i Tekniska Nämndhuset!”

På detta möte var man mycket enig om att Kungshattsleden borde läggas i en tunnel genom Hässelbyområdet, och man tog även upp förslaget att leden skulle gå i tunnel under vattnet mellan Hässelby och Lovön.

Andra plakat hade texterna:
Ska vi behöva bo i ett avgasrör?
Kungshattsleden förstör Grimstaskogen!

Stadsbyggnadskontoret svarade att byalagets förslag skulle bli alldeles för dyra. Då skulle det vara billigare att lösa in de bullerhotade fastigheterna, fastslog kontoret.

På detta protestplakat som eleverna på Hässelbygårdsskolan gjorde till en demonstration 1971, visar man hur området kring Hässelby slott och Grimstaskogen dels såg ut före ett motorvägbygge, dels efter att Kungshattsleden skulle ha dragits fram genom skogen. Pojken pekar på Hässelby slott. Fotograf: Henrik Henrikson.

I början av 1990-talet kom det så kallade Dennispaketet - en övergripande plan för trafiken i Stockholmsområdet. Där fick leden över Hässelby namnet Västerleden. Den skulle ingå i ”Den Yttre Tvärleden”, en motorväg från Fors i Haninge kommun i söder till Rösa i Norrtälje kommun i norr.

Västerleden beräknades vara klar år 2005. Då Dennispaketet omarbetades beslutade regeringen att Västerleden ska lyftas ut och inte tas med i planeringen igen förrän Norra och Södra Länken hade öppnats för trafik. Då hade Västerleden kostat 100 miljoner kronor bara i projektering, utan att en meter byggts.

Vid den här tiden beslutades att Västerleden skulle läggas i tunnel under Grimstaskogen, som planerades bli naturreservat.

I början av 2000-talet ändrades namnet på leden till Förbifart Stockholm. Nu hade man lagt hela leden i tunnel förutom sträckan mellan Lovön och Hässelby som skulle gå på en bred sexfilig motorvägsbro. Det skulle bli en 26 meter hög bro där det räknades passera 120.000 bilar per dygn (Essingeleden tog 140.000 bilar per dygn).

För att lugna den upprörda opinionen i Hässelby tryckte man på att denna led skulle bli till stor fördel även för alla Hässelbybor. Via anknytningspunkten vid Bergslagsplan skulle bilisterna kunna åka söderut utan att behöva passera Stockholms innerstad. De Hässelbybor som inte hade bil tänkte man inte en sekund på.

År 2006 bestämdes att trängselskatten skulle finansiera bland annat Förbifart Stockholm.

Vägverket var kritiskt inställd till leden och skrev: ”Trafikbuller tillkommer i tidigare tysta områden på norra Lovön och Grimsta vilket medför att ett stort antal människor får försämrad tillgång till grönområden med ostörd karaktär. På Grimstasidan utsätts den tidigare tysta strandzonen för trafikbuller och förlorar i kvalitet som promenadstråk. I närheten av bron ligger två badplatser vilka kommer att få ökat buller.”

År 2007 hoppades man att bygget skulle komma igång 2010. Trots att många tyckte att leden borde gå i tunnel under Lambarfjärden eftersom Grimstaskogen används som rekreationsområde, bedömde Vägverket att Grimstaskogen kunde fortsätta fungera som rekreationsområde även om man bygger enligt planerna.

Men motståndarna var många. Länstyrelsen hade sagt nej och arbetsgruppen Rädda Grimstaskogen hade på ett och ett halvt år samlat in 8500 namn mot bygget. Arbetsgruppen vill stoppa den sexfiliga motorvägsbro som skulle gå från Lovön över Lambarfjärden och sedan ledas ner i tunnel cirka 150 meter in i Grimstaskogen.

Centerpartiet ville att man genast breddade Kanaans väg så att maskiner lättare kunde ta sig ner till det planerade bygget av leden. Man tyckte att de stora ventilationstornen i Grimstaskogen var bra, eftersom ”man där skulle kunna mäta koldioxidutsläpp, till skillnad mot idag då all trafik i Västerort går ovan jord och man inte har någon koll på avgaserna”. Centerpartiet tyckte att bron skulle kunna bli en vacker bro som Hässelbyborna skulle kunna vara stolta över. Bron kunde, enligt dem, bli en symbol för ett växande vinnande Västerort

Finansborgarrådet Kristina Axén Olin (m) sade 2008: ”Det är nödvändigt att bygga leden av miljöskäl, bullerskäl och säkerhetsskäl. Den tunga trafiken på Essingeleden har gått i taket, och man tvingas begränsa tunga fordon där till vissa tider på dygnet.”

Nu var ambitionen att komma igång med bygget 2012.

Miljödepartementet bad 2008 Vägverket att utreda möjligheten att bygga en tunnel noggrannare. Man utredde de bergtekniska förutsättningarna och konstaterade att det var genomförbart. År 2009 bestämdes därför att hela leden skulle gå i tunnel. Det kommer i så fall bli en 16 kilometer lång oavbruten tunnel, från Kungens kurva till Hjulsta. Den blir därmed en av de längsta biltunnlarna i världen. Kostnaden för en tunnel under Lambarfjärden blir inte större än den för en bro, konstaterade Vägverket.
Men viktigast är kanske att miljökonsekvenserna blir betydligt mindre omfattande. Lovön är ett så kallat tyst område - "viktigt för friluftslivet" - och Grimstaskogen ett naturreservat. En tunnel kommer att påverka området betydligt mindre än en bro, slog Vägverket fast.
Bilden, som är från Vägverket, visar hur motorvägsleden går i tunnel hela vägen förbi Hässelby.

Nu började man tycka att det var bråttom med byggstart. Kanske man till och med skulle kunna komma igång redan 2010. Då skulle bygget vara klart 2020. Det kommer att bli ett av Sveriges största vägbyggen – en investering på omkring 25 miljarder kronor.

Regeringen säger nu att Förbifart Stockholm planeras för koldioxidfria eldrivna bilar. Samtidigt ber Regeringen i tysthet, och med korslagda fingrar bakom ryggen, till högre makter om att sådana bilar ska hinna tas fram i tid till invigningen av trafikleden.

Efter närmare eftertankte beslutades att den sträcka av motortrafikleden som går genom de invandrartäta stadsdelarna Hjulsta och Akalla gott kan gå ovan jord.

2009 påpekar Hässelby -Vällingby stadsdelsnämnd att leden också bör planeras för kollektivtrafik. Eftersom det är en renodlad biltunnel, så kan det i så fall bara komma ifråga om bussar - inte tåg.

SL har lagt fram en idé med att dra en busslinje från Kungens Kurva och Skärholmens tunnelbanestation till Helenelunds station och Kista tunnelbanestation med hållplats på Lovön och vid Johannelunds tunnelbanestation. Boende i Hässelbyområdet skulle då alltså få en snabbuss till Skärholmen och Kungens Kurva genom att åka tunnelbana till Johannelund och byta till bussen där. Alltid något...

Den kostnadsberäkning som gjordes våren 2010 slutade på 27,6 miljarder i 2009 års penningvärde. Då beräknade man att vara klar med bygget till 2020. Då beslutade man att anlägga vägbanan i betong, vilket tillsammans med en begränsning av dubbdäcken ska rädda luften i Förbifart Stockholms vägtunnlar.
Det största argumentet för Förbifart är att man vill bygga bort trängseln i Stockholmstrafiken. Tänk då på att Essingeleden byggdes för att ”en gång för alla” lösa Stockholms trafikproblem. Johanneshovsbron byggdes för att helt få bort alla köer. I dag står köerna långa även på dessa två platser varje morgon och kväll. Man kan alltså inte bygga bort köer. För att ersätta ett pendeltågspår skulle krävas en 16-filig motorväg.

Ändå fortsätter man att påstå att Förbifart ska byggas för att få bort köerna. Enligt forskning på internationell nivå så lockar faktiskt varje ny motorväg flera att skaffa sig bil i stället för att åka kollektivt.

En viktig fråga som inte berörts någonstans, vad jag kan se, är den övergripande frågan om denna led över huvud taget är någon lösning för trafiken mellan områdena norr om och söder om Stockholm. Transporter som både startar och slutar utanför Stockholms län är nämligen få till antalet...

Det är inte många bilister som verkligen vill ta sig fram den sträcka som Förbifart utgör. Enligt Trafikverket färdas 0,2 procent av den tunga trafiken förbi Stockholm så att den har nytta av Förbifarten mellan Kungens kurva och Häggvik. Alltså – av 1000 långtradare skulle endast två välja trafikleden! De övriga 998 långtradarna skulle välja andra vägar!

Enligt SIKA åker endast 211 av cirka 400 000 bilar under ett dygn med både start och mål utanför Stockholms län, varav 20 långtradare.

Man får en känsla av att namnvalet ”Förbifart” har skapats för att folk ska tro att det ska bli en snabb trafikled som löser alla köproblem i hela Stockholm.

Nyhet december 2011:
Våren 2011 trodde man att det första spadtaget till Förbifart Stockholm skulle kunna tas i slutet av 2012. Men nu har man funnit att de tillstånd som krävs för att starta inte ska bli klara till den planerade byggstarten. I slutet av 2013 beräknade man att bygget skulle kunna dra i gång, och då skulle bygget stå klart till år 2023.

Nyhet januari 2012:
När Förbifart Stockholm sprängs ut under Hässelby och Lovön kommer man att få stora mängder med sprängsten. Den måste man få undan på något sätt. Då hade man tänkt sig en tillfällig hamn där man kunde lagra all sten. Där skulle man också kunna krossa den till mer hanterlig storlek för att sedan transportera bort den med lastbilar. Var skulle en sådan hamn kunna placeras? Lämpligast blir vid stranden i närheten av Lövstabadet, anser man. Där är vattnet tillräckligt djupt ända in till strand. Man ska därför nu börja undersöka om området är tillräckligt stabilt för en sådan anläggning.

Nyhet maj 2014:
Den preliminära tidtabellen ser för tillfället ut så här, när det gäller Hässelby och tunnelanslutningen vid Johannelund:

2015 Under våren ska man börja med tunneln i Johannelund. De som bor i nordöstra Hässelby gård (Liljeörnsgatan, Natt och Dags gränd, Olof Jönssons gränd och Viveka Trolles gränd) kommer att mer eller mindre höra buller från sprängningarna under byggtiden.

2018 I början av året ska de två rondellerna nära Johannelunds tunnelbanestation vid in- och utfarterna till tunneln börja byggas.

2025 Tunneln i sin helhet beräknas vara klar.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.