Fjärde advent:

Julen i Hässelby förr
(text: Henrik Henrikson)


Gerd Ribbing, dotter till förvaltaren Karl Rehn på Hässelby slott i slutet av 1890-talet
berättar om julen på den tiden:

”Före julen på Hässelby fick vi fara in till stan med föräldrarna. Vi åkte släde till järnvägsstationen, och sedan med tåget in till Stockholm.
En liten slant att köpa julklappar för fick vi och så handlade vi hos Puttkamer i Drottninggatan 47 och hos Joseph Leja på Regeringsgatan 5 (en föregångare till NK i Stockholm). Till jungfrurna köpte vi varje jul var sin liten trekantig pappask, i vilken låg tvålar i form av små rosor, en röd, en blå och en gul.
Mycket litet pengar kunde pappa spendera på presenter, men vi barn var alltid stormförtjusta och lyckliga över de små saker vi fick.
Fönstren i vår sal speglade de mångfärgade, räfflade vaxljusen i granen. När de hade brunnit nästan ned och ännu var mjuka, tog mamma dem och rullade av varje ljus en kula med veke uppstickande. Alltsammans sattes tätt, tätt på en bricka och tändes - det blev som en fladdrande eld. Och så var det slut på julen.”



Detta är ett vykort, som jag köpt på en antikmässa. Det är från Gustaf Trolle-Bonde, som ägde Hässelby slott på 1880-talet, till förvaltaren Karl Rehn på Hässelby slott.

Gustaf Trolle-Bonde var en kärv man som aldrig gav sina anställda något vänligt ord på vägen. Före jul brukade han dock skicka ett vykort med fotografi av Hässelby till sin förvaltare med en liten julhälsning, men annars var tonen mellan Gustaf Trolle-Bonde och Karl Rehn mycket strikt, rent utav ovänlig, trots att Karl alltid var noggrann och pliktmedveten.

"En God o Glad Jul önskas kamrer & fru Rehn med familj af Gustaf & Lotten Bonde"



Den 19 december 1917 - fem dagar före julafton det året - ber Lövsta Handelsförening i ett brev
till Folkhushållningskommissionens sockerbyrå om mera kaffe,
eftersom många medlemmar blivit alldeles utan till julhelgen.

Detta var under första världskriget och det var brist på det mesta.
I varubristens spår drog en våg av stölder över hela landet.
Lövsta Handelsförening fick också flera inbrott,
vilket medförde vakthållning, polisanmälningar och annat besvär.



Till julen 1919 skrev man i tidningarna om en kollosal lönnbränning av sprit veckorna före jul.
Massor av brännare ertappade både i Stockholm och länet.

Polisen gjorde en omfattande razzia genom Hässelby.
Man hittade då tre olika ställen med hembränningsapparater.
Befolkningen i villastaden tillverkade många gånger sin egen sprit,
och ibland sålde man till de stackars grannar som inte hade någon egen hembränningsapparat.
Polisen hittade även en del hembränd sprit, men bara små mängder.
Jag tror att den mesta julspriten var så väl gömd, att polisen aldrig hittade den.



Under andra världskriget infördes i mars 1940 varmvattenförbud i bland annat Hässelby.

”Inom byggnad, som begagnas huvudsakligen för bostads-, butiks- eller kontorsändamål,
får tills vidare centralanläggning för varmvattenberedning icke användas.”

Straffet var dagsböter. Undantag gällde bostadshus med mindre än tio rum, inklusive kök.
Likaså om man eldade med ved, som man själv huggit i skogen.
Det var nämligen mycket ont om kol och koks i landet.
SMan visste ju inte heller om kriget till sjöss skulle göra så att man till slut inte fick någon kol alls.

Den 21 december 1942 utlystes som en julklapp till folket ”Det stora julbadet”.
Då fick alla i hyreshus tillåtelse att under tre dagar värma vatten till bad,
så att man kunde göra sig ren till julhelgen.



Denna dikt, som jag saxat ut Morgontidningen, beskriver situationen 1952, då Lövsta sopstation fick rekordmycket sopor under julhelgen:

Vad hade tomten i påsen?
Man svaret kan få ifrån Lövsta,
där jobbade de på det grövsta.
Känning de hade av haussen.
Papper de slet med och brände
och julsopor hälldes i ugnar
- och sent där nu hettan sig lugnar.

Dofterna långt bort man kände.
Brännarna suckande anar
att julen ett tag till skall vara,
ty tågen till Lövsta skall fara
lastade snart nog med granar.

Sopmängden hade sin absoluta topp vid julen. Då dränktes Lövsta i kartonger och julklappspapper.

Julen 1953 sattes nytt rekord i Stockholm – då fick man ta hand om 120 järnvägsvagnar julemballage. Och då varje vagn tog 8 ton, kan man ju lätt räkna ut hur mycket stockholmarna redan på den tiden offrade på julklappsomslag.
Normalt tog man på Lövsta emot 82 vagnar sopor per dag.



Denna stämningsfulla bild från 1980 har jag lånat av Acke Kianto.
Bildtexten lyder:
”De strävsamma kyrkovaktmästarna i Villastadens Kyrka sätter upp församlingens juleljus i granen.”



Ulf Lundells bok "Sömnen" (1977) innehåller ett kapitel om julaftonen 1976.
Den före detta rocksångaren Tommy Cosmo
följer med flickvännen Helena till hennes föräldrahem i Hässelby:

Man samlas kring Kalle Anka och sedan blir det julmat i drivor, som skickas snabbt, snabbt runt bordet så att ungarna ska slippa vänta på julklappsutdelningen. "Femtusen meter hindermat" sammanfattar Tommy upplevelsen.
Det var onekligen en stor dag. Dessutom var det en dag med tomtebloss, kulörta glaskulor i granen, nötter, glitter, snask och Kalle Anka och lite finare kläder än vanligt.
För mej var det bävan.

Det hade det varit ända sen jag av Helena hade fått förstå att jag skulle presenteras för hennes familj. Vi skulle gå tillsammans. Hon skulle komma och hämta mej, vi skulle ta tunnelbanan ut till villan i Hässelby, vi skulle gå in i villan och vi skulle klamra oss fast vid varann och uthärda en tre till fyra timmar lång pärs av själanöd i familjens snustorra sköte.
Berättaren tvingas agera tomte och tänder eld på sig själv med fotogenlampan. Men lågorna släcks innan han är helt flamberad och innehållet i de överfulla säckarna kan fördelas enligt planerna.

Där var skidor och kälkar och tevespel och ishockeyhandskar och knäskydd och axelskydd och hjälmar och puckar och klubbor och dockor och nallar och mekaniska bilar och elektriska tåg och bilbanor och tennisracketar och pussel och spel och pistoler och Yvonne och Ingela skickade barnkläder sej emellan och snackade passform och kvalitet och där var badsalter och rakvatten och kalsonger och gunghästar och tanks som sa pang pang pang och blixtrade och där var Astrid Lindgren-böcker och plastmodeller föreställande hangarfartyget Enterprise och mer pussel och spel i platta rektangulära askar och där var papper. Det sprutade papper från dom upphetsade barnhänderna.”



Vid Hässelby scoutkårs julavslutning 2014 gick man i ett fackeltåg upp mot Hässelby villastads kyrka.
Bilden är tagen av Christian Appelsved.


Denna bild är från luciatåget i Hässelby strands kyrka den 12 december 2016.
Kyrkans barnkörer bjöd på luciastämning så att det räckte ända fram till jul. Underbart!
Även detta kort är taget av Christian Appelsved.


En bild av den årliga julmiddagen 2016
för Hässelby hembygdsförenings styrelse och Onsdagsgruppen i museet.


Så avslutar jag med en stämningsbild, som jag tagit vid Hässelby slott.
God jul alla hässelbybor önskar Henrik Henrikson.


Detta är fjärde och sista luckan i 2017 års adventskalender.
Glad gröt och Gott nytt år på er alla.

Till huvudmenyn

Har du kommentarer, tips eller förfrågningar: skriv E-post "Om Hässelby" . Copyright Henrik Henrikson.